Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(121 mellanliggande sidversioner av 5 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
|style="color:#000"|
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
[[Bild:Svenskamad1960.jpg|150px|right]]
-----
'''''Svenska Mad''''', senare kallad '''''Mad''''', var ett svenskt magasin med skämtserier, dock ej en renodlad serietidning. Förlagan var amerikanska ''[[MAD]]'', varifrån en stor del av materialet hämtades. Den svenska utgåvan startade 1960 och gavs ut av [[Williams förlag]] på initiativ av [[Rolf Janson]]. Den blev en oväntad försäljningsframgång och kom att bli något av en kultfavorit för generationer av svenskar. Williams köptes sedermera upp av [[Semic Press]], som fortsatte ge ut tidningen till 1993 då försäljningssiffrorna hade sjunkit för lågt. Tidningen återupplivades 1997 av [[Atlantic Förlags AB|Atlantic Förlag]], som sedan såldes till [[Egmont]]. Under denna tid hette tidningen kort och gott ''Mad'', men på omslaget kunde man se varierande titlar, som t.ex. ''Svensk Madtidning'' på nr 1/1997 (som en parodi på ''Svensk Damtidning''). Den lades ner ännu en gång 2002, men gjorde en kort comeback med två nummer samma år till följd av ett stort ståhej i massmedia. Uppmärksamheten innebar dock inte några...
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.


Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.


*[[Svenska Mad|Läs mer om Svenska Mad]]
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.


Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.
En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.
*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Mallar|Utvald]]</noinclude>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Nuvarande version från 27 januari 2026 kl. 20.54

Månadens utvalda artikel februari 2026


Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799 – 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader.

Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.