Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Keffy (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(61 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Bild:Egmont Publishing logo.jpg|thumb|Egmonts nuvarande (2021) logga]]
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
'''Egmont Publishing''', i seriesammanhang även med namnet '''Egmont Comics''', (tidigare '''Egmont Serieförlaget''', '''Egmont Kärnan''', '''Egmont Kids Media Nordic''' och '''Egmont Publishing Kids''') är den svenska förlagsdelen av den danskbaserade [[Egmont]]-koncernen. Förlaget innehar en dominerande position på landets [[serietidning]]smarknad. Bland förlagets nuvarande (2021) serieutgivning märks [[disneyserier]] (inklusive disneyägda koncept som [[Marvel Comics]] och [[Star Wars]]), ''[[Bamse]]''''[[Fantomen]]'', ''[[91:an]]'', ''[[Hälge]]'', ''[[Knasen]]'', ''[[Min Häst]]'', [[Lego]], [[Barbie]], och koncept från [[Warner Bros.]] (''[[Tom & Jerry]]'', ''[[Scooby-Doo]]'', [[DC Comics]], ''[[Mad]]'' m.fl.)
-----
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.


Egmont har delvis uppnått sin dominerande ställning den svenska seriemarknaden genom att köpa upp konkurrenterna [[Semic Press]] (1997) och [[Atlantic Förlags AB|Atlantic]] (2000). Sedan norskägda konkurenten [[Schibsted Förlagen|Schibsted]] avvecklade sin verksamhet 2009 har Egmont i det närmaste monopol på svensk serietidningsutgivning.
Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.


Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.
En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.
*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Nuvarande version från 27 januari 2026 kl. 20.54

Månadens utvalda artikel februari 2026


Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799 – 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader.

Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.