Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Keffy (diskussion | bidrag)
Gör version 241911 av Wakuran (diskussion) ogjord Valérian et Laureline är den senare (nuvarande) titeln
Märke: Gör ogjord
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(56 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
-----
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.


[[Fil:Linda_och_Valentin_II.jpg|thumb|250px|[[Linda och Valentin]] tecknade av [[Jean-Claude Mézières]]. <br>&copy;&nbsp;[[Pierre Christin|Christin]], [[Jean-Claude Mézières|Mézières]] och [[Dargaud]].]]
Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.


'''"Linda och Valentin"''' (original '''"Valérian, agent spatio-temporel"''', från 2007 '''"Valérian et Laureline"''') är en fransk tecknad albumserie i [[science fiction-serier|science fiction]]-genren skapad 1967 av tecknaren [[Jean-Claude Mézières]] och manusförfattaren [[Pierre Christin]], samt mestadels färglagd av [[Évelyne Tranlé]].  
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.


Serien publiceras i Frankrike av förlaget [[Dargaud]]. Ramberättelsen består av 22 albumäventyr och avslutades 2010. Det finns flera kompletterande publikationer och efter ramberättelsens avslutande har utgivningen fortsatt med bl.a. fristående (extraordinära) album av andra serieskapare än upphovsmännen.
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.


17 albumberättelser har givits ut på svenska i album av [[Carlsen Comics]] och [[Alvglans förlag]], samt i tidningarna ''[[Tung Metall]]'' och ''[[Fantomen (serietidning)|Fantomen]]''. Utgivningsordningen i Sverige skiljer sig dock något från den franska.  
En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.
 
Mellan 2014 och 2017 genomförde [[Cobolt förlag]] en kronologisk samlingsutgivning av seriens ramberättelse, "[[Linda och Valentin: Samlade äventyr]]", efter att dess samarbetspartner och delägare, danska [[Forlaget Cobolt]], tidigare hade gett ut samma samling på danska efter fransk förlaga. Utgivningen av "Linda och Valentin" från Cobolt förlag innefattar även flera kompletterande publikationer.
 
*[[Linda och Valentin|Läs mer om "Linda och Valentin"]]


*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Nuvarande version från 27 januari 2026 kl. 20.54

Månadens utvalda artikel februari 2026


Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799 – 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader.

Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.