Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Keffy (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(53 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Bild:Magica_de_Hex.png|frame|[[Kalle Anka (seriefigur)|Kalle Anka]], [[Farbror Joakim]], '''Magica de Hex''' och [[Fröken Näbblund]] tecknad av [[Carl Barks]] ur Magicas debutäventyr, "The Midas Touch", publicerad ursprungligen i ''[[Uncle Scrooge (serietidning)|Uncle Scrooge]]'' nr 36 (1961). Kod: W US36-01, 17 sidor. © Disney]]
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
'''Magica de Hex''' (org. '''Magica de Spell'''), illasinnad trollpacka i [[Disneyserier]]na, skapad av [[Carl Barks]] som fiende till [[Farbror Joakim]]. Till skillnad från flertalet av Joakim motståndare så vill Magica vanligen inte ha alla dennes pengar, utan bara en enda krona – den första kronan Joakim någonsin tjänade, den så kallade [[turkronan]], som Magica är övertygad om skall bringa henne lycka och rikedom.  
-----
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.


Magica dök upp första gången 1961, i Carl Barks' "Förtrollande beröring" ("The Midas Touch", ''[[Uncle Scrooge (serietidning)|Uncle Scrooge]]'' #36, första svenska publicing i ''[[Kalle Anka & C:o]]'' nummer 44-46 1976), där Joakim för första gången träffar henne. Magicas första uppträdande i Sverige var dock i serien "Ett bomb-säkert kassaskåp" ("The Unsafe Safe" i original), publicerad i ''Kalle Anka & C:o'' nr 7-9 1963.
Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.


*[[Magica de Hex|Läs mer om Magica de Hex]]
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.
 
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.
 
En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.
 
*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Nuvarande version från 27 januari 2026 kl. 20.54

Månadens utvalda artikel februari 2026


Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799 – 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader.

Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.