Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Keffy (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(52 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Bild:Tove_Jansson.JPG|frame|[[Tove Jansson]] med några av sina figurer från "[[Mumin]]". © upphovskvinnan.]]
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
'''Tove Jansson''' (född 9 augusti [[1914]] i Helsingfors, död 27 juni [[2001]] i Helsingfors) var en finlandssvensk barnboksförfattare, konstnär och serieskapare. Upphovskvinna till böckerna om Mumintrollen såväl som till serien "[[Mumin]]".
-----
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.


Redan i de tidiga tonåren började Tove Jansson assistera sin mor, den kända illustratören Signe Hammarsten-Jansson (signaturen "Ham"), i arbetet med professionella illustrationsuppdrag. Till hennes egna först publicerade arbeten hörde den rimmade fabelserien "[[Prickinas och Fabians äventyr]]", som trycktes i sju avsnitt i tidningen ''Lunkentus'' 1929 då Tove Jansson var 15 år gammal. Under de följande decennierna skapade hon en mängd tidningsillustrationer, omslagsbilder och [[skämtteckningar]], framför allt för den politiskt konservativa skämttidningen ''Garm'' där även modern var en fast medarbetare. Här publicerade Jansson bl.a. skämtteckningar med politisk tendens; "...allra mest tyckte jag om att få vara svinaktig mot [[Adolf Hitler|Hitler]] och [[Josef Stalin|Stalin]]", hette det senare i en minnestext.<ref>[[Boel Westin]]: "[[Tove Jansson. Ord, bild, liv]]", Albert Bonniers förlag, Stockholm 2007, s. 110</ref> Det var också i ''Garm'' som den lilla signaturfigur som först kallades snork men sedermera [[Mumin|mumintroll]] för första gången dök upp 1943.
Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.


*[[Tove Jansson|Läs mer om Tove Jansson]]
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.
 
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.
 
En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.
 
*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Nuvarande version från 27 januari 2026 kl. 20.54

Månadens utvalda artikel februari 2026


Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799 – 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader.

Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.