Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Keffy (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(24 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Bild: Oskar_Andersson.jpg|thumb|200px|right|[[Oskar Andersson]] (''fri bild'')]]
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
'''Oskar Andersson''' (1877–1906), känd under signaturen '''O.A.'''. Född 11 januari 1877 på Kungsholmen i Stockholm, död 28 november 1906 på Ekerö, Stockholms län (självmord), en av de [[svenska seriepionjärer]]na. Skapade bland annat "[[Mannen som gör vad som faller honom in]]", "[[Urhunden (serie)|Urhunden]]", samt "[[Bröderna Napoleon och Bartolomeus Lund från Grönköpings resa Jorden runt]]".
-----
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.


OA började tidigt att arbeta på Kungliga myntverket, där även fadern arbetade som gjutare. Han trivdes inte och började som femtonåring Tekniska skolan (nuvarande [[Konstfack]]). Tre år senare började han på Högre Konstindustriella skolan (där han studerade tillsammans med bland andra [https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Milles Carl Milles]) och lärde sig att rita möbler. Trots att han fick goda betyg lockades han inte av formgivning, utan han tog en kvällskurs i teckning för att vidareutveckla sin färdigheter i karikatyrer.
Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.


När OA sökte upp tidningen ''[[Söndags-Nisse]]'' 1897, vid 20 års ålder, hade [[Albert Engström]] precis slutat för att starta ''[[Strix]]''. Redaktören [[Hasse Z]] gillade OAs [[skämtteckningar]] och lät honom ersätta Engström. OA skulle senare även komma att medverka i ''Strix''. Hans absurda humor har gjort honom till en av de mest kända tecknarna från de svenska skämttidningarnas storhetstid.
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.


*[[Oskar Andersson|Läs mer om '''Oskar Andersson''']]
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.
 
En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.
 
*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Nuvarande version från 27 januari 2026 kl. 20.54

Månadens utvalda artikel februari 2026


Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799 – 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader.

Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.