Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Keffy (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(23 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Bild:Tintint_i_Kongo.png|frame|Ett lejon jagar våra hjältar, ur den omtecknade färgversionen av "[[Tintin i Kongo]]" av [[Hergé]], © Hergé]]
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
'''Tintingate''' är en inofficiell beteckning på den debatt som uppstod den 25 september [[2012]], när ''[[Dagens Nyheter]]'' hade rapporterat att Kulturhuset i [[Stockholm]] skulle rensa ut "[[Tintin]]" från sitt bibliotek TioTretton. Var begreppet myntades först är svårt att belägga, men tidigt blev det en hashtag på Twitter. Tidningen ''Resumé'' refererade till #tintingate som en hashtag på sin webbplats den 25 september klockan 10.48.
-----
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.


Serien "Tintin" har diskuterats i flera år, eftersom den är en klassisk serie men samtidigt uppvisar en del värderingar särskilt i sina äldre äventyr som inte motsvarar nutida värderingar.
Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.


I "Tintins" hemland Belgien väcktes talan i domstol 2011 med krav på att albumet "[[Tintin i Kongo]]" skulle totalförbjudas. Albumet anklagades för rasistiska och kränkande teckningar och ansågs ge en oacceptabel bild av Afrika. Domstolen ansåg dock att skaparen [[Hergé]] hade speglat dåtidens framställningssätt och inte hade haft någon rasistisk avsikt, varför det inte blev något förbud. Afrosvenskarnas riksförbund stödde anmälaren, men anmälan ledde inte till några åtgärder från myndigheternas sida.  
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.


*[[Tintingate|Läs mer om '''Tintingate''']]
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.
 
En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.
 
*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Nuvarande version från 27 januari 2026 kl. 20.54

Månadens utvalda artikel februari 2026


Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799 – 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader.

Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.