Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner
OlaHe (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
E.G. (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (363 mellanliggande sidversioner av 7 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' mars 2026''</small> | |||
[[ | ----- | ||
''' | [[Fil:Eva Billow 1950-tal.jpg|thumb|200px|right|Eva Billow, 1950-tal.]] | ||
'''Eva Billow''', född '''Forss''' (2 maj [[1902]]–22 februari [[1993]]), var en svensk konstnär, författare, grafisk formgivare, illustratör och serieskapare. Hon var 1925–1968 lärare i grafisk formgivning vid [[Konstfack]]skolan i [[Stockholm]]. Hon gifte sig 1939 med förlagsredaktören och bokformgivaren Anders Billow, som hon också samarbetade mycket med i yrkeslivet. | |||
Billow studerade vid Tekniska skolan, det som senare blev Konstfackskolan där hon också blev lärare. Hon kan anses ha utvecklat sin stil på 1940-talet till den stramhet som hon syntes ha eftersträvat redan i tidigare år och hon räknas som en av de mest tongivande bilderbokskonstnärerna under 1940- och 1950-talen. Hennes modernistiska stil har liknats vid den samtida funktionalismen inom arkitekturen. Hon satte oftast barnet i centrum av sina böcker och barnperspetkivet fanns där även i böcker som handlade om [[antropomorf]]a djur. Hennes kvinnoporträtt kan sägas spegla kvinnorollens utveckling under de år som hennes karriär omfattade och även hennes egen roll som konstnär. | |||
*[[ | Något som är relativt okänt för eftervärlden är nog att Billow producerade en betydande volym [[tecknade serier]] under sin livstid – [[barnserie]]n "[[Kajsa och Snurran]]" som publicerades i både veckopress och barntidningar åren 1925–1961. Det var faktiskt med "Kajsa och Snurran" som hennes karriär som professionell illustratör inleddes. Den första tidningen den publicerades i var ''[[Svenska Journalen]]'' och den utkom som bok första gången 1929, med undertiteln "en bilderbok med vers för snälla barn". | ||
Hon skapade ett flertal serier. Även "Resan till Stockholm" (1933) och "Lille Truls äventyr i skogen" (1934) har påståtts vara i serieform, men åtminstone den förstnämnda är snarare att betrakta som en bilderbok. | |||
*[[Eva Billow|Läs mer om '''Eva Billow''']] | |||
<br> | <br> | ||
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude> | |||
Nuvarande version från 26 februari 2026 kl. 22.56
Månadens utvalda artikel mars 2026
Eva Billow, född Forss (2 maj 1902–22 februari 1993), var en svensk konstnär, författare, grafisk formgivare, illustratör och serieskapare. Hon var 1925–1968 lärare i grafisk formgivning vid Konstfackskolan i Stockholm. Hon gifte sig 1939 med förlagsredaktören och bokformgivaren Anders Billow, som hon också samarbetade mycket med i yrkeslivet.
Billow studerade vid Tekniska skolan, det som senare blev Konstfackskolan där hon också blev lärare. Hon kan anses ha utvecklat sin stil på 1940-talet till den stramhet som hon syntes ha eftersträvat redan i tidigare år och hon räknas som en av de mest tongivande bilderbokskonstnärerna under 1940- och 1950-talen. Hennes modernistiska stil har liknats vid den samtida funktionalismen inom arkitekturen. Hon satte oftast barnet i centrum av sina böcker och barnperspetkivet fanns där även i böcker som handlade om antropomorfa djur. Hennes kvinnoporträtt kan sägas spegla kvinnorollens utveckling under de år som hennes karriär omfattade och även hennes egen roll som konstnär.
Något som är relativt okänt för eftervärlden är nog att Billow producerade en betydande volym tecknade serier under sin livstid – barnserien "Kajsa och Snurran" som publicerades i både veckopress och barntidningar åren 1925–1961. Det var faktiskt med "Kajsa och Snurran" som hennes karriär som professionell illustratör inleddes. Den första tidningen den publicerades i var Svenska Journalen och den utkom som bok första gången 1929, med undertiteln "en bilderbok med vers för snälla barn".
Hon skapade ett flertal serier. Även "Resan till Stockholm" (1933) och "Lille Truls äventyr i skogen" (1934) har påståtts vara i serieform, men åtminstone den förstnämnda är snarare att betrakta som en bilderbok.
