Skillnad mellan versioner av "Diskussion:Manga"
m |
Wakuran (diskussion | bidrag) |
||
(16 mellanliggande versioner av 6 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
==Spegelvändning== | |||
Vilket var det första förlaget som medvetet tog beslutet att ''inte'' spegelvända? Har alltid tyckt spegelvändning är mer logiskt, och kan hålla med Comics Journal att valet att inte göra det mest är en billig gimmick (även om det inte känns så konstigt längre). =S [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ *]] 10 augusti 2007 kl.14.37 (CEST) | Vilket var det första förlaget som medvetet tog beslutet att ''inte'' spegelvända? Har alltid tyckt spegelvändning är mer logiskt, och kan hålla med Comics Journal att valet att inte göra det mest är en billig gimmick (även om det inte känns så konstigt längre). =S [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ *]] 10 augusti 2007 kl.14.37 (CEST) | ||
:Det är nog svårt att spåra - men den första mangan som publicerades i Sverige var ju spegelvänd. --[[Användare:MikkeX|MikkeX]] 10 augusti 2007 kl.16.10 (CEST) | :Det är nog svårt att spåra - men den första mangan som publicerades i Sverige var ju spegelvänd. --[[Användare:MikkeX|MikkeX]] 10 augusti 2007 kl.16.10 (CEST) | ||
Rad 23: | Rad 24: | ||
''"I Europa blev manga populärt tidigt i Italien, Frankrike och Spanien. Dessa länder har haft en marknad för översatt manga i drygt 40 år."'' Har det alltså publicerats manga här sedan sent 1960-tal? Det verkar gå stick i stäv med nästa stycke. Om det stämmer, kan man nämna några exempel och hänvisa till en källa? [[Användare:OlaHe|OlaHe]] 18 februari 2010 kl. 20.44 (UTC) | ''"I Europa blev manga populärt tidigt i Italien, Frankrike och Spanien. Dessa länder har haft en marknad för översatt manga i drygt 40 år."'' Har det alltså publicerats manga här sedan sent 1960-tal? Det verkar gå stick i stäv med nästa stycke. Om det stämmer, kan man nämna några exempel och hänvisa till en källa? [[Användare:OlaHe|OlaHe]] 18 februari 2010 kl. 20.44 (UTC) | ||
:Italien var nog först ut, både på manga och animefronten. Se t.ex. http://www.siglandia.net/nippon/45%20CART%20JAP%20A.htm Vad gäller Frankrike, se t.ex. L'univers des mangas av Thierry Groensteen. Ska försöka återkomma till detta, land för land. [[Användare:Johnny_Hazard|-JH]] 19/2 17:54 | :Italien var nog först ut, både på manga och animefronten. Se t.ex. http://www.siglandia.net/nippon/45%20CART%20JAP%20A.htm Vad gäller Frankrike, se t.ex. L'univers des mangas av Thierry Groensteen. Ska försöka återkomma till detta, land för land. [[Användare:Johnny_Hazard|-JH]] 19/2 17:54 | ||
:: Nja, jag kollde det där ganska noga när jag grävde i det, och om jag mins rätt så har jag även dryftat frågan med Groensteen, och då var det just Le Cri Qui Tue som nämndes som först med manga i Europa, och det 1978. Men det finns ju en del motsägelser i källmaterialet, och Gravett står ju för en el slarvfel i sin bok om manga, i sin tidslinje placerar han bland annat Le Cri Qui Tue 1979, och den första amatörutgåvan av Barefoot Gen, som enligt många källor kom 1976, skriver han 1978 för. Dock så tror jag att anime var tidigare i Italien än i Frankrike. --[[Användare:MikkeX|MikkeX]] 19 februari 2010 kl. 20.06 (UTC) | |||
:::Har inga exempel på titlar på rak arm att komma med, tidangivelsen tog jag nog från Helen McCarthy, som skriver "In Europe, translated manga has been available on the mass market ... over the past four decades". Nu tar ju hon det mesta från Schodt, Patten och Smith, så uppgiften kan ju vara felaktig, 70-talet låter troligare på många sätt, i alla fall om man ska räkna med någon volym att tala om. Dock, i USA visades ju Astro Boy redan 1963, och åtföljdes omedelbart av en tidning. Anime och manga har alltid gått hand i hand (och anime har haft en 10 ggr större marknad penningmässigt räknat). Intressant hur snabbt saker och uppgifter blir osäkra. [[Användare:Johnny_Hazard|-JH]] 19/2 21:33 | |||
:::: Den där amerikanska utgåvan av en amerikansk Atro Boy hade jag missat helt, intressant. Men dock - den var tecknad av amerikaner. Helen McCarthy tar jag i sammanhanget som inte som en så tung referens, utan där litar jag mer på Gravett, trots hans brister. --[[Användare:MikkeX|MikkeX]] 21 februari 2010 kl. 19.29 (UTC) | |||
==Knappast tidningar, eller?== | ==Knappast tidningar, eller?== | ||
"Enligt manga- och animekritikern Helen McCarthy, så tredubblades försäljningen av manga i USA under åren 2000–02, och har nu en omsättning på ca 40–50 miljoner dollar per år. Det innebär att ungefär var tredje utgiven serietidning i USA är en manga." Det kan ju inte menas med serietidningar - utan snarare "var tredje utgiven titel" - bokformen dominerar ju mangautgivningen i USA. --[[Användare:MikkeX|MikkeX]] 19 februari 2010 kl. 05.43 (UTC) | "Enligt manga- och animekritikern Helen McCarthy, så tredubblades försäljningen av manga i USA under åren 2000–02, och har nu en omsättning på ca 40–50 miljoner dollar per år. Det innebär att ungefär var tredje utgiven serietidning i USA är en manga." Det kan ju inte menas med serietidningar - utan snarare "var tredje utgiven titel" - bokformen dominerar ju mangautgivningen i USA. --[[Användare:MikkeX|MikkeX]] 19 februari 2010 kl. 05.43 (UTC) | ||
:Du har helt rätt, bokformen är en stor del av serieutgivningen både i Japan och USA. Det som avses är serietidning, -album och -bok. [[Användare:Johnny_Hazard|-JH]] 19/2 17:51 | :Du har helt rätt, bokformen är en stor del av serieutgivningen både i Japan och USA. Det som avses är serietidning, -album och -bok. [[Användare:Johnny_Hazard|-JH]] 19/2 17:51 | ||
:: Jag ändrade till "Det innebär att ungefär var tredje såld serieutgåva i USA är en manga" vilket borde vara mer korrekt. --[[Användare:MikkeX|MikkeX]] 19 februari 2010 kl. 20.12 (UTC) | |||
:::De som i USA kallas ''comic books'' är ofta i ett format att de på svenska skulle kallas serietidningar. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 24 juli 2016 kl. 12.39 (CEST) | |||
::::Jo, men manga har väl i princip aldrig varit en stor del av serietidningsmarknaden, som nämndes. [[Användare:Wakuran|惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran]] ([[Användardiskussion:Wakuran|diskussion]]) 24 juli 2016 kl. 15.30 (CEST) | |||
::::Men om man vill få veta Helen McCarthys citat är det ju bara att leta upp "500 Manga Heroes and Villains". Men numera har ju iofs TokyoPop imploderat och läget är ett helt annorlunda än det var då. [[Användare:Wakuran|惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran]] ([[Användardiskussion:Wakuran|diskussion]]) 24 juli 2016 kl. 15.32 (CEST) | |||
== Spegling == | |||
Borde man på enskilda svenska/västerländska album/tidningars artiklar ange om de är speglade? Om de inte är speglade? Båda? Ingendera? Vad ska anses som "normalt" och vad är undantaget som bör nämnas? //[[Användare:Bnw|[bnw]]] 15 december 2010 kl. 08.58 (UTC) | |||
:De första översatta titlarna var väl speglade som regel, men sedan 90-00-talet är det snarare tvärtom. Anledningen brukar anges att man har mer respekt för originalverket, men huvudorsaken är antagligen att det är mycket enklare och billigare.<BR>Jag har för mig att t.ex. Akira Toriyama motsatte sig spegling av princip, också, men det varierar. Tezuka ska ha välkomnat spegling om det ledde till att han kunde få ut sina verk på en utländsk marknad. [[Användare:Wakuran|惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ *]] 18 juli 2011 kl. 11.52 (UTC) | |||
::Jag tycker att det gärna bör nämnas. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 24 juli 2016 kl. 12.40 (CEST) | |||
== Mangavågen kortvåg == | |||
Intressant att notera att mangavågen var så kort. Att den faktiskt inte kom igång förrän 2002 (när Dragon B började gå med vinst), eller rentav 2003 med One Piece, och i princip var slut 2008 (när Albumförlaget startade). Jag har hela tiden tänkt på mangan som en del av de 15 "järnåren" 92-08 (mellan Epix och Albumf.)[[Användare:Hoff|Hoff]] ([[Användardiskussion:Hoff|diskussion]]) 19 april 2017 kl. 15.00 (CEST) | |||
:Du menar i Sverige? Jag tror ett problem är att den hela tiden i huvudsak riktat sig till en målgrupp som har ont om pengar, men vetskap om Internet. Ungdomar vill inte betala 50-60 spänn för en pocket med en serie som de med litet trilskande kan läsa gratis på engelska på nätet. [[Användare:Wakuran|惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran]] ([[Användardiskussion:Wakuran|diskussion]]) 19 april 2017 kl. 15.50 (CEST) | |||
::Ja, det är väl bara Sverige som haft en mangavåg? (Kanske även Japan? En lång!) Helt hopplöst att sälja serier till barn. Förlaget borde paketerat varan till vuxna istället, med tjocka plånböcker.[[Användare:Hoff|Hoff]] ([[Användardiskussion:Hoff|diskussion]]) 19 april 2017 kl. 19.18 (CEST) | |||
:::Det är nog bara i Sverige som mangavågen var just mellan 2002 och 2008. I Japan börjar manga kännas ute... Det kommer bli en ny mangavåg när mangafansen vuxit upp och Mangomont och Mangobolt kommer ge ut Osamu Tezukas samlade verk och Dragon Ball i guldpläterad limiterad samlarutgåva... [[Användare:Wakuran|惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran]] ([[Användardiskussion:Wakuran|diskussion]]) 19 april 2017 kl. 21.49 (CEST) |
Nuvarande version från 19 april 2017 kl. 20.49
Spegelvändning
Vilket var det första förlaget som medvetet tog beslutet att inte spegelvända? Har alltid tyckt spegelvändning är mer logiskt, och kan hålla med Comics Journal att valet att inte göra det mest är en billig gimmick (även om det inte känns så konstigt längre). =S 惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 10 augusti 2007 kl.14.37 (CEST)
- Det är nog svårt att spåra - men den första mangan som publicerades i Sverige var ju spegelvänd. --MikkeX 10 augusti 2007 kl.16.10 (CEST)
- Tokyopop hävdar väl att de var de första som började publicera ospeglade pocketböcker med manga? För att vara autentiska enligt dem, för att spara pengar enligt alla andra Jadeite 11 mars 2008 kl. 10.09 (CET)
- När var det? Dragon Ball var väl den första mangan i Sverige som var "ospeglad"? 惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 11 mars 2008 kl. 12.56 (CET)
- Jag menade i USA - det var säkert efter Panorama of Hell som nämns i artikeln, men Tokyopop var väl bland de tidigare att exklusivt släppa speglad manga (eller så har de bäst PR-folk?). Vet inte riktigt när de började med det dock, innan svenska Dragonballsläppet iaf. Jadeite 11 mars 2008 kl. 19.24 (CET)
- När var det? Dragon Ball var väl den första mangan i Sverige som var "ospeglad"? 惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 11 mars 2008 kl. 12.56 (CET)
- Tokyopop hävdar väl att de var de första som började publicera ospeglade pocketböcker med manga? För att vara autentiska enligt dem, för att spara pengar enligt alla andra Jadeite 11 mars 2008 kl. 10.09 (CET)
Mangas intåg i västvärlden
Först i USA var ju Educomics, etc. som gav ut "Gen" (1980). Men "mangavågen" startade ju med Eclipse/Viz med "Mai" (1980), "Crying Freeman" (1989) och "Ranma ½" (1992), sedan kom Epic med "Akira" (1988), och det var nog "Akira" som verkligen drog iväg. Dvs Marvel genom Epic och Marvels tyngd bakom var vad som behövdes för att få bollen i rullning. Jag skulle nog säga att Dark Horse med "Oh, my Goddess!" (1994) kom som god tre-fyra lite beroende på hur man räknar, så jag håller inte med i vad som står i det här avsnittet i den här artikeln vad gäller USA. Det bör dock påpekas att den första mangan Dark Horse gav ut kom redan 1988 då de gav ut Godzilla som miniserie i sex delar, men den påverkade inte speciellt, och det är nog inte många som skulle känna igen den som manga, speciellt inte som Dark Horse och Marvel under åren runtikring gav ut en hel mängd versioner av Godzilla och just denna utgåva inte verkar skilja sig särskilt mycket från de andra (Japan som tecknat, amerikaner som gjort resten?). Dark Horse räknar dock av någon anledning 1987 som sitt första mangaår. --Steamboat Willie 14 augusti 2007 kl.18.57 (CEST)
- Stycket är på intet sätt klart, men att påstå att den första mangan som publicerades i väst var på Eclipse comics, som det stod innan är helt felaktigt. Det var det som min ändring vände sig mot. Mangavågen är helt beroende av förlag som Eclipse/Viz och Dark Horse, ja. Och det bör stå. Håller på att gräver lite mer info kring det senads sjuttiotalet, tidiga åttiotalet, så info efter det är givetvis intressant --MikkeX 14 augusti 2007 kl.20.25 (CEST)
- Mycket bättre! Sverige är tidig.. Hmm.. när publicerade Horst Yoshihiro Tatsumi i Sverige? 1986? Jag måste rota fram min amerikanska samlingsvolym av Tatsumi och kolla tryckår, den är ganska gammal.
- Om all info stämmer så publicerades Tatsumi först 1987 i USA. Min gissning är att de serier som Horst publicerade i Pox 1986 hittades i "Que triste es la vida y otras historias" från 1984, då han ändå plockade en del från den spanska marknaden. --MikkeX 15 augusti 2007 kl.11.54 (CEST)
- Det låter bekant, jag tror Horst t.o.m. skrev att det var på ett språk han (eller redaktionen) hyfsat kunde begripa, till skillnad från japanska. Han påpekade också att de manga han hade läst var fruktansvärt långa fast det egentligen inte hände så mycket. 惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 15 december 2007 kl.22.50 (CET)
- Om all info stämmer så publicerades Tatsumi först 1987 i USA. Min gissning är att de serier som Horst publicerade i Pox 1986 hittades i "Que triste es la vida y otras historias" från 1984, då han ändå plockade en del från den spanska marknaden. --MikkeX 15 augusti 2007 kl.11.54 (CEST)
- Mycket bättre! Sverige är tidig.. Hmm.. när publicerade Horst Yoshihiro Tatsumi i Sverige? 1986? Jag måste rota fram min amerikanska samlingsvolym av Tatsumi och kolla tryckår, den är ganska gammal.
Färg?
Jag tycker att nästan allt av det vi ser i mangautgivning i Sverige är svartvitt. Är det mer vanligt med svartvitt än färg i Japan, eller är det på något sätt ett skevt urval? Bör det sägas något om det i artikeln? //[bnw] 18 februari 2010 kl. 14.29 (UTC)
- Färg är ovanligt i Japanska serier. Mangaböcker kan dock ha de första sidorna i färg (som t.ex. xxxHolic). Ibland är hela utgåvor i färg, men det är sällsynt. -JH 18/2 18:51
Snövit
Har hört någonstans att ursprunget till de klassiska "stora manga-ögonen" är att någon japan hade sett "Snövit" och tyckte att det var så fint med de stora ögonen i den filmen och ville kopiera den stilen. Vet någon något mer konkret om detta som borde komma med i artikeln? //[bnw] 18 februari 2010 kl. 14.29 (UTC)
- Har läst att man i Japan allmänt tog efter 30-40 talens amerikanska skämtserier, där stora ögon var vanligt, t.ex. Betty Boop brukar nämnas. Sedan lär ju japanska serier lägga stor tonvikt vid karaktärernas inre känslor, varför ögon blir då viktigare att visa. -JH 18/2 18:51
Den tidiga publiceringen i Europa
"I Europa blev manga populärt tidigt i Italien, Frankrike och Spanien. Dessa länder har haft en marknad för översatt manga i drygt 40 år." Har det alltså publicerats manga här sedan sent 1960-tal? Det verkar gå stick i stäv med nästa stycke. Om det stämmer, kan man nämna några exempel och hänvisa till en källa? OlaHe 18 februari 2010 kl. 20.44 (UTC)
- Italien var nog först ut, både på manga och animefronten. Se t.ex. http://www.siglandia.net/nippon/45%20CART%20JAP%20A.htm Vad gäller Frankrike, se t.ex. L'univers des mangas av Thierry Groensteen. Ska försöka återkomma till detta, land för land. -JH 19/2 17:54
- Nja, jag kollde det där ganska noga när jag grävde i det, och om jag mins rätt så har jag även dryftat frågan med Groensteen, och då var det just Le Cri Qui Tue som nämndes som först med manga i Europa, och det 1978. Men det finns ju en del motsägelser i källmaterialet, och Gravett står ju för en el slarvfel i sin bok om manga, i sin tidslinje placerar han bland annat Le Cri Qui Tue 1979, och den första amatörutgåvan av Barefoot Gen, som enligt många källor kom 1976, skriver han 1978 för. Dock så tror jag att anime var tidigare i Italien än i Frankrike. --MikkeX 19 februari 2010 kl. 20.06 (UTC)
- Har inga exempel på titlar på rak arm att komma med, tidangivelsen tog jag nog från Helen McCarthy, som skriver "In Europe, translated manga has been available on the mass market ... over the past four decades". Nu tar ju hon det mesta från Schodt, Patten och Smith, så uppgiften kan ju vara felaktig, 70-talet låter troligare på många sätt, i alla fall om man ska räkna med någon volym att tala om. Dock, i USA visades ju Astro Boy redan 1963, och åtföljdes omedelbart av en tidning. Anime och manga har alltid gått hand i hand (och anime har haft en 10 ggr större marknad penningmässigt räknat). Intressant hur snabbt saker och uppgifter blir osäkra. -JH 19/2 21:33
- Den där amerikanska utgåvan av en amerikansk Atro Boy hade jag missat helt, intressant. Men dock - den var tecknad av amerikaner. Helen McCarthy tar jag i sammanhanget som inte som en så tung referens, utan där litar jag mer på Gravett, trots hans brister. --MikkeX 21 februari 2010 kl. 19.29 (UTC)
- Har inga exempel på titlar på rak arm att komma med, tidangivelsen tog jag nog från Helen McCarthy, som skriver "In Europe, translated manga has been available on the mass market ... over the past four decades". Nu tar ju hon det mesta från Schodt, Patten och Smith, så uppgiften kan ju vara felaktig, 70-talet låter troligare på många sätt, i alla fall om man ska räkna med någon volym att tala om. Dock, i USA visades ju Astro Boy redan 1963, och åtföljdes omedelbart av en tidning. Anime och manga har alltid gått hand i hand (och anime har haft en 10 ggr större marknad penningmässigt räknat). Intressant hur snabbt saker och uppgifter blir osäkra. -JH 19/2 21:33
- Nja, jag kollde det där ganska noga när jag grävde i det, och om jag mins rätt så har jag även dryftat frågan med Groensteen, och då var det just Le Cri Qui Tue som nämndes som först med manga i Europa, och det 1978. Men det finns ju en del motsägelser i källmaterialet, och Gravett står ju för en el slarvfel i sin bok om manga, i sin tidslinje placerar han bland annat Le Cri Qui Tue 1979, och den första amatörutgåvan av Barefoot Gen, som enligt många källor kom 1976, skriver han 1978 för. Dock så tror jag att anime var tidigare i Italien än i Frankrike. --MikkeX 19 februari 2010 kl. 20.06 (UTC)
Knappast tidningar, eller?
"Enligt manga- och animekritikern Helen McCarthy, så tredubblades försäljningen av manga i USA under åren 2000–02, och har nu en omsättning på ca 40–50 miljoner dollar per år. Det innebär att ungefär var tredje utgiven serietidning i USA är en manga." Det kan ju inte menas med serietidningar - utan snarare "var tredje utgiven titel" - bokformen dominerar ju mangautgivningen i USA. --MikkeX 19 februari 2010 kl. 05.43 (UTC)
- Du har helt rätt, bokformen är en stor del av serieutgivningen både i Japan och USA. Det som avses är serietidning, -album och -bok. -JH 19/2 17:51
- Jag ändrade till "Det innebär att ungefär var tredje såld serieutgåva i USA är en manga" vilket borde vara mer korrekt. --MikkeX 19 februari 2010 kl. 20.12 (UTC)
- De som i USA kallas comic books är ofta i ett format att de på svenska skulle kallas serietidningar. E.G. den 24 juli 2016 kl. 12.39 (CEST)
- Jo, men manga har väl i princip aldrig varit en stor del av serietidningsmarknaden, som nämndes. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 24 juli 2016 kl. 15.30 (CEST)
- Men om man vill få veta Helen McCarthys citat är det ju bara att leta upp "500 Manga Heroes and Villains". Men numera har ju iofs TokyoPop imploderat och läget är ett helt annorlunda än det var då. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 24 juli 2016 kl. 15.32 (CEST)
- De som i USA kallas comic books är ofta i ett format att de på svenska skulle kallas serietidningar. E.G. den 24 juli 2016 kl. 12.39 (CEST)
- Jag ändrade till "Det innebär att ungefär var tredje såld serieutgåva i USA är en manga" vilket borde vara mer korrekt. --MikkeX 19 februari 2010 kl. 20.12 (UTC)
Spegling
Borde man på enskilda svenska/västerländska album/tidningars artiklar ange om de är speglade? Om de inte är speglade? Båda? Ingendera? Vad ska anses som "normalt" och vad är undantaget som bör nämnas? //[bnw] 15 december 2010 kl. 08.58 (UTC)
- De första översatta titlarna var väl speglade som regel, men sedan 90-00-talet är det snarare tvärtom. Anledningen brukar anges att man har mer respekt för originalverket, men huvudorsaken är antagligen att det är mycket enklare och billigare.
Jag har för mig att t.ex. Akira Toriyama motsatte sig spegling av princip, också, men det varierar. Tezuka ska ha välkomnat spegling om det ledde till att han kunde få ut sina verk på en utländsk marknad. 惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 18 juli 2011 kl. 11.52 (UTC)- Jag tycker att det gärna bör nämnas. E.G. den 24 juli 2016 kl. 12.40 (CEST)
Mangavågen kortvåg
Intressant att notera att mangavågen var så kort. Att den faktiskt inte kom igång förrän 2002 (när Dragon B började gå med vinst), eller rentav 2003 med One Piece, och i princip var slut 2008 (när Albumförlaget startade). Jag har hela tiden tänkt på mangan som en del av de 15 "järnåren" 92-08 (mellan Epix och Albumf.)Hoff (diskussion) 19 april 2017 kl. 15.00 (CEST)
- Du menar i Sverige? Jag tror ett problem är att den hela tiden i huvudsak riktat sig till en målgrupp som har ont om pengar, men vetskap om Internet. Ungdomar vill inte betala 50-60 spänn för en pocket med en serie som de med litet trilskande kan läsa gratis på engelska på nätet. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 19 april 2017 kl. 15.50 (CEST)
- Ja, det är väl bara Sverige som haft en mangavåg? (Kanske även Japan? En lång!) Helt hopplöst att sälja serier till barn. Förlaget borde paketerat varan till vuxna istället, med tjocka plånböcker.Hoff (diskussion) 19 april 2017 kl. 19.18 (CEST)
- Det är nog bara i Sverige som mangavågen var just mellan 2002 och 2008. I Japan börjar manga kännas ute... Det kommer bli en ny mangavåg när mangafansen vuxit upp och Mangomont och Mangobolt kommer ge ut Osamu Tezukas samlade verk och Dragon Ball i guldpläterad limiterad samlarutgåva... 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 19 april 2017 kl. 21.49 (CEST)
- Ja, det är väl bara Sverige som haft en mangavåg? (Kanske även Japan? En lång!) Helt hopplöst att sälja serier till barn. Förlaget borde paketerat varan till vuxna istället, med tjocka plånböcker.Hoff (diskussion) 19 april 2017 kl. 19.18 (CEST)