Pelle Svanslös

SERIETIDNING

Pelle Svanslös (Ⅰ)
Land:	Sverige
Språk:	svenska
Startade:	1965
Upphörde:	1972
Förlag:	Semic Press
Pelle och vi andra
Pelle och vi andra (1972–1973)
Startade:	1972
Upphörde:	1973
Förlag:	Semic Press
Pelles önskerepriser
Pelles önskerepriser (1973–1973)
Startade:	1973
Upphörde:	1973
Förlag:	Semic Press
Det bästa ur Pelle Svanslös
Det bästa ur Pelle Svanslös (1974–1977)
Startade:	1974
Upphörde:	1977
Förlag:	Semic Press
Pelle Svanslös (Ⅱ)
Pelle Svanslös (Ⅱ) (1990–1992)
Startade:	1990
Upphörde:	1992
Förlag:	Semic Press
ISSN:	1101-2498

Pelle Svanslös i dansk tappning. © Knutsson

Pelle Svanslös är huvudfigur i en serie uppskattade barnromaner av Gösta Knutsson om katter i Uppsala, berättelser från början upplästa i radio. Knutssons figur har förekommit i två olika serieversioner och därtill olika animationer, spelfilm och opera.

Olika serieversioner

Serien tecknad av Einar Norelius

Den första versionen var en dagspresserie tecknad av Einar Norelius som gick i Folket i Bild (FiB). FiB släppte även julalbum mellan åren 1944 och 1961. Manus skrevs av Gösta Knutsson själv, vilket gör att den här serien räknas som kanon. Serien utspelar sig delvis mellan de två böckerna "Pelle Svanslös och Maja Gräddnos" och "Trillingarna Svanslös", då Pelle bodde i Stockholm.

Några reprissidor gästade ett nummer av serietidningen Åsa-Nisse (nr 7/1979).

Serien tecknad av bland andra Börje Nilsson

Den andra versionen byggde på den tecknade TV-serien med samma namn. Den producerades av bland andra Börje Nilsson, Alf Thorsjö och Rolf Gohs. Serien började gå i Året Runt nr 41 (5:e oktober 1964), och fick i premiärnumret exponeras på tidningens framsida. Serien var på en halvsida per nummer, och publicerades i ungefär tio år i Året Runt.

Samma kreatörer producerade även en dagsstripp som åtminstone publicerades i Expressen, där den startade den 7 december 1964.

Serietidningen

År 1965 fick serien en egen serietidning som gick ända till 1972. Utöver "Pelle Svanslös" återfanns i tidningen även serier som "Kalle Stropp och Grodan Boll", "Nalle Lufs" och "Olli". "Tintin" publicerades i tidningen från och med nr 7/1970. Gösta Knutsson bidrog inte med något manusmaterial, men skrev ledare och besvarade brev ända fram till sin död 1971.

Efter tidningens nedläggning 1972 gav man ut tidningar med repriser vid namn Det bästa ur Pelle Svanslös samt Pelles önskerepriser. 1990 försökte man återuppliva tidningen med repriser av gammalt material, men utgivningen upphörde igen efter något år.

Handling

Pelle Svanslös är en vänlig och godtrogen, svanslös katt som föddes på en bondgård och fick sin svans avbiten av en stor råtta när han var liten. En dag lade han sig i en bil, vars ägare fick honom med sig till Uppsala, där han fick bo kvar hos familjen. Han blir ofta mobbad av de andra katterna i Uppsala, särskilt av elake Måns och hans två hejdukar Bill och Bull. I slutänden brukar det dock ändå vara Pelle som tar hem spelet, med både tur och lite skicklighet. Sensmoralen är ofta att man tjänar bättre på att vara vänlig än på att vara elak.

Handlingen utspelar sig ofta vid Åsgränd och Övre Slottsgatan, som korsar varandra 250 meter sydväst om Uppsala domkyrka: hitta.se

Figurgalleri

För en lista över figurer, se Lista över figurer i Pelle Svanslös

Figurgalleriet som presenteras i "Pelle Svanslös"-serierna är hämtat från det som finns i böckerna. Serierna har ofta ett något mer inskränkt figurgalleri än böckerna. De som så gott som alltid förekommer är Pelle själv, hans nemesis Måns samt Måns två hejdukar Bill och Bull. Även Maja Gräddnos och katten Trisse är ofta förekommande. Människorna i böckerna förekommer nästan inte alls i serierna; särskilt i de senare serierna är katternas samhälle snarast helt antropomorft.

De flesta katterna i böckerna hade personligheter som var lånade från Gösta Knutssons egna vänner och bekanta.

"Pelle Svanslös" i andra medier

Böcker och radio

"Pelle Svanslös" var från början huvudfiguren i en serie barnromaner som Gösta Knutsson skrev och som huvudsakligen gavs ut på 1940-talet. De första berättelserna i böckerna var ursprungligen skrivna för och upplästa av honom själv i radio. Kapitlen i böckerna är ibland något fristående, så att böckerna nästan kan ses som novellsamlingar. "Trillingarna Svanslös" var från början avsedd att vara den sista boken, när Knutsson 1949 i stället började skriva om Nalle Lufs.

1. "Pelle Svanslös på äventyr" 1939
2. "Pelle Svanslös på nya äventyr" 1940
3. "Pelle Svanslös i Amerika" 1941
4. "Pelle Svanslös Klarar sig" 1942
5. "Hur ska det gå för Pelle Svanslös?" 1943
6. "Pelle Svanslös och Taxen Max" 1944
7. "Pelle Svanslös i skolan" 1945
8. "Heja Pelle Svanslös" 1946
9. "Pelle Svanslös och Maja Gräddnos" 1947
10. "Trillingarna Svanslös" 1948
11. "Alla tiders Pelle Svanslös" 1951
12. "Pelle Svanslös ger sig inte" 1972

Alla böcker förutom den sista illustrerades av Lucie Lundberg.

Enskilda böcker eller kapitel har förkortats och blivit bilderböcker.

TV och film

En TV-serie gjordes, producerad av Kino Produktion, regisserad av Björn Bardel och tecknad av den i Sverige bosatte italienske arkitekten Ferruccio Rossetti. Musik av Erland Von Koch. Avsnitten var tio minuter långa och det fanns sex stycken som kom ut 1964-1965. Animationen var utförd i så kallad cut-out-teknik, och var tämligen snålt animerad. Avsnitten lästes upp av Gösta själv, och var faktiskt inte direkt tagna från de radiosändningar som Pelle började som, vilket man kan förstå eftersom manuset i vissa fall skiljde sig i den tecknade TV-serien. I övrigt var det kapitel från böckerna som utgjorde manus. Det är för övrigt denna TV-serie som den andra serietidningen är inspirerad av. Det är i första hand tecknarstilen av Pelle som man kan se detta på.

Stig Lasseby och Jan Gissberg gjorde två tecknade långfilmer som kom 1981 och 1984. Den första heter kort och gott "Pelle Svanslös" (med Ernst-Hugo Järegård i rollen som katten Måns) och den andra heter "Pelle Svanslös i Amerikatt". Den första filmen fick rosat bemötande från kritikerna - "Sveriges bästa film" enligt Aftonbladet - medan den andra filmen anses vara av en annan kvalité. Det finns även en del försäljningsprodukter kring filmerna, bland annat numera sällsynta godistablettaskar samt varsin tidning med bilder och text från de båda filmerna.

Pelle blev julkalender 1997 på Sveriges Television, och kom året därpå som spelfilm på bio. De gjordes med skådespelare som delvis var utklädda och sminkade till katter. Samma skådespelarensemble förekom både i TV-serien och filmen.

2020 kom en animerad långfilm ut, regisserad av Christian Ryltenius, som i övrigt är mest känd för långfilmerna med "Bamse". Den här filmen är designmässigt inspirerad av Lassebys filmer, men utan en direkt koppling till desamma.

Externa länkar

• DigitaltMuseum Upplandsmuseets samling av Einar Norelius-tecknade Pelle Svanslös-original.
• Pelle Svanslös – entusiastisk intresse-blogg (inofficiell blogg) Tomas Antilas Pelle Svanslös-blogg
• Pelle Svanslös hus i Uppsala