Skillnad mellan versioner av "Mossberg"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
(Franska)
 
(3 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Seriefigurer]]
[[Kategori:Seriefigurer]]
[[Kategori:Belgiska seriefigurer]]
[[Kategori:Belgiska seriefigurer]]
'''Mossberg''' (orig. '''Léon Prunelle''') heter en av huvudpersonerna i serien [[Gaston]]. Han började som en ganska anonym redaktionsmedarbetare på [[Spirouförlaget]], men när [[Nicke (Fantasio)|Nicke]] lämnade serien fick Mossberg överta dennes roller; både som Gastons främste "slavdrivare" och som den som desperat försöker underteckna Kontraktet med [[direktör Gyllenhammer]].
'''Leon Mossberg''' (orig. '''Léon Prunelle''') heter en av huvudpersonerna i serien [[Gaston]]. Han började som en ganska anonym redaktionsmedarbetare på [[Spirouförlaget]], men när [[Nicke (Fantasio)|Nicke]] lämnade serien fick Mossberg överta dennes roller; både som Gastons främste "slavdrivare" och som den som desperat försöker underteckna Kontraktet med [[direktör Gyllenhammer]].


Mossberg bär glasögon, har skägg modell skepparkrans och röker pipa. Om hans privatliv vet vi bara att han har en fru, som han någon gång ringer hem till.
Mossberg bär glasögon, har skägg modell skepparkrans och röker pipa. Om hans privatliv vet vi bara att han har en fru, som han någon gång ringer hem till.
Rad 9: Rad 9:
"Rogntudju" antas vara en förvanskning av den franska svordomen "Nom de Dieu" (ung. Herregud!), då man inte ville stöta sig med censuren och den katolska läsekretsen.
"Rogntudju" antas vara en förvanskning av den franska svordomen "Nom de Dieu" (ung. Herregud!), då man inte ville stöta sig med censuren och den katolska läsekretsen.


==Mossberg på andra språk==
Det svenska namnet är en blinkning till [[Arne Mossberg]], förläggare på [[Carlsen Comics]], seriens första svenska förlag. <ref>"Gaston – Den kompletta samlingen, volym 2: 1962-1966, sidan 159</ref>
 
==Leon Mossberg på andra språk==
* {{språk|engelska}}: Mr. Groff
* {{språk|engelska}}: Mr. Groff
* {{språk|franska|Belgien}}: (Léon) Prunelle  
* {{språk|franska|Belgien}}: Léon Prunelle  
* {{språk|nederländska}}: Pruimpit
* {{språk|nederländska}}: Pruimpit
* {{språk|norska}}: (Léo) Plommesen
* {{språk|norska}}: Léo Plommesen
* {{språk|tyska}}: Demel
* {{språk|tyska}}: Demel
{{fotn}}


{{Gaston}}
{{Gaston}}

Nuvarande version från 20 oktober 2023 kl. 21.23

Leon Mossberg (orig. Léon Prunelle) heter en av huvudpersonerna i serien Gaston. Han började som en ganska anonym redaktionsmedarbetare på Spirouförlaget, men när Nicke lämnade serien fick Mossberg överta dennes roller; både som Gastons främste "slavdrivare" och som den som desperat försöker underteckna Kontraktet med direktör Gyllenhammer.

Mossberg bär glasögon, har skägg modell skepparkrans och röker pipa. Om hans privatliv vet vi bara att han har en fru, som han någon gång ringer hem till.

Kännetecknande för Mossberg är den märkliga svordomen Rogntudju !!!, som han ständigt häver ur sig; främst när han utsätts för något av Gastons vansinnespåhitt. Det är underförstått, att vad han egentligen säger är någon svordom som är så ful att den inte kan tryckas i en barnvänlig serie. (Att Mossberg och före honom Nicke ständigt klår upp Gaston när han gjort något dumt tycks däremot inte vara olämpligt för barn...!) I den senare översättning av serien som publiceras i tidningen Uti vår hage har dock "Rogntudju !!!" ersatts av "Helvete !!!" och andra svenska svordomar...

"Rogntudju" antas vara en förvanskning av den franska svordomen "Nom de Dieu" (ung. Herregud!), då man inte ville stöta sig med censuren och den katolska läsekretsen.

Det svenska namnet är en blinkning till Arne Mossberg, förläggare på Carlsen Comics, seriens första svenska förlag. [1]

Leon Mossberg på andra språk

  • Mini storbritannien.gif engelska: Mr. Groff
  • Mini belgien.gif franska: Léon Prunelle
  • Mini nederlanderna.gif nederländska: Pruimpit
  • Mini norge.gif norska: Léo Plommesen
  • Mini tyskland.gif tyska: Demel

Fotnoter

  1. "Gaston – Den kompletta samlingen, volym 2: 1962-1966, sidan 159