Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Wakuran (diskussion | bidrag)
Copylänk. Även om det är litet pinsamt att ingen orkar ta itu med den här delen av Seriewikin.
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(75 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
|style="color:#000"|
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
[[Bild:Åsa-Nisse.png|thumb|220px|right|Åsa-Nisse av Gösta Gummesson.<BR>© [[Egmont].]]]
-----
Figuren '''[[Åsa-Nisse]]''' skapades i novellform av Stig Cederholm 1944. Figurgalleriet var delvis baserat på verkliga personer. Från 1949 har det gjorts tjugoen populära långfilmer med figuren. 1955 blev "Åsa-Nisse" serie tecknad av [[Gösta Gummesson]]. Åsa-Nisse förekom första gången som novellfigur i veckotidningen ''[[Tidsfördrif]]'' (nr 51, 1944). Novellerna illustrerades av ''Tidsfördrifs'' hustecknare [[Gustaf Strömberg]]. När det blev dags att göra en serieversion valde förlaget [[Åhlén & Åkerlund]] den unga tecknartalangen Gösta Gummesson. Kåsören [[Gits Olsson]] fick skriva manus under de första åren. Serieversionen debuterade i veckotidningen ''[[Levande Livet]]'' nr 49/1955 (med utgivningsdatum 6 december 1955) och blev snabbt populär. 1956 började den även att publiceras i den då nystartade serietidningen ''[[91:an (serietidning)|91:an]]'', där den huserar än idag....  
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.


Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.


*[[Åsa-Nisse|Läs mer om Åsa-Nisse]]
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.


Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.
En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.
*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Mallar|Utvald]]</noinclude>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Nuvarande version från 27 januari 2026 kl. 20.54

Månadens utvalda artikel februari 2026


Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799 – 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader.

Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.