Skillnad mellan versioner av "Alice i Underlandet (Disney)"
Keffy (diskussion | bidrag) |
Keffy (diskussion | bidrag) |
||
(6 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 8: | Rad 8: | ||
[[Kategori:Serier baserade på filmer]] | [[Kategori:Serier baserade på filmer]] | ||
[[Fil:Alice i Underlandet.png|thumb|200px|"Alice" ur "Alice i Underlandet" av [[Riley Thomson]] efter manus av [[Del Connell]] från "[[Walt Disney's Klassiker]]" nr 1 (1975) {{Inducks|W OS 331-02}}. © Disney]] | [[Fil:Alice i Underlandet.png|thumb|200px|"Alice" ur "Alice i Underlandet" av [[Riley Thomson]] efter manus av [[Del Connell]] från "[[Walt Disney's Klassiker]]" nr 1 (1975) {{Inducks|W OS 331-02}}. © Disney]] | ||
Barnboken '''"Alice i Underlandet"''' av Lewis Carroll har filmatiserats flera gånger av [[Disney]]. Mest genomslag för seriemediet har [[animerade | Barnboken '''"[[Alice i Underlandet]]"''' av Lewis Carroll har filmatiserats flera gånger av [[Disney]]. Mest genomslag för seriemediet har [[animerade Disneyfilmer|den animerade långfilmen]] med samma namn fått. | ||
==1951 års filmatisering== | ==1951 års filmatisering== | ||
Den tecknade "Alice i Underlandet" gick upp på biograferna 1951, och bygger namnet till trots på material från båda Carrolls Alice-böcker: "Alice i Underlandet" och "Alice i Spegellandet". Samma år överfördes filmen till serieformat i flera versioner – i [[disneyserier från Western|den amerikanska serietidningen]] ''[[Four Color]]'' #331 publicerades en tolkning av [[Riley Thomson]] och [[Bob Grant]], efter manus av [[Del Connell]], och i dagspressen publicerades [[Manuel Gonzales]] och [[Dick Moores]] variant, med manus av [[Frank Reilly]]. Samtidigt publicerades i [[brittiska | Den tecknade "Alice i Underlandet" gick upp på biograferna 1951, och bygger namnet till trots på material från båda Carrolls Alice-böcker: "Alice i Underlandet" och "Alice i Spegellandet". Samma år överfördes filmen till serieformat i flera versioner – i [[disneyserier från Western|den amerikanska serietidningen]] ''[[Four Color]]'' #331 publicerades en tolkning av [[Riley Thomson]] och [[Bob Grant]], efter manus av [[Del Connell]], och i dagspressen publicerades [[Manuel Gonzales]] och [[Dick Moores]] variant, med manus av [[Frank Reilly]]. Samtidigt publicerades i [[brittiska Disneyserier|brittiska]] ''[[Mickey Mouse Weekly]]'' en tredje version av [[Ronald Neilson]]. Senare har ytterligare adaptioner publicerats – en för dagspresserien "[[Walt Disney's Treasury of Classic Tales]]", med manus av Frank Reilly och teckningar av [[Mike Arens]], och en i [[disneyserier från Frankrike#E-kodade serier|i europeiskt albumformat]], skriven av [[François Corteggiani]] och tecknad av [[Andrea Nicolucci]], [[Francesco Legramandi]], och [[Sara Storino]]. | ||
På svenska har Thomson och Grants version publicerats i ''[[Kalle Anka & C:o]]'' nr. 11B/1952, ''[[Walt Disney's Klassiker]]'' | På svenska har Thomson och Grants version publicerats i ''[[Kalle Anka & C:o]]'' nr. 11B/1952, ''[[Walt Disney's Klassiker]]'' (1975) och ''[[Walt Disney's Godbitar]]'' nr. 2/1982. | ||
I jämförelse med flertalet andra av de animerade långfilmer som producerades av [[Walt Disney]] fick persongalleriet från "Alice i Underlandet" relativt begränsad karriär som seriefigurer. De främsta exemplen är de ensidesserier som under 1950-talet producerades för den brittiska marknaden, dels med "Hattmakaren och Påskharen" och dels med "Valrossen och Snickaren". Skaparna av | I jämförelse med flertalet andra av de animerade långfilmer som producerades av [[Walt Disney]] fick persongalleriet från "Alice i Underlandet" relativt begränsad karriär som seriefigurer. De främsta exemplen är de ensidesserier som under 1950-talet producerades för den brittiska marknaden, dels med "Hattmakaren och Påskharen" och dels med "Valrossen och Snickaren". Skaparna av dessa serier är okända. Utöver detta dök flera av filmens figurer upp i den [[japanska Disneyserier|japanska Disneyserien]] "[[Kingdom Hearts]]" 2003. | ||
==Andra Disney-versioner== | ==Andra Disney-versioner== | ||
Redan på 1920-talet lät sig Disney inspireras av Alice till kortfilmsserien "Alice Comedies", som dock inte resulterade i några serier. | Redan på 1920-talet lät sig Disney inspireras av Alice till kortfilmsserien "Alice Comedies", som dock inte resulterade i några serier. | ||
90 år senare, 2010, släppte Disney spelfilmen "Alice i Underlandet", där Alice, nu en ung kvinna, åter hamnar i Underlandet. Samma år publicerades både [[Jun Abe]]s [[japanska | 90 år senare, 2010, släppte Disney spelfilmen "Alice i Underlandet", där Alice, nu en ung kvinna, åter hamnar i Underlandet. Samma år publicerades både [[Jun Abe]]s [[japanska Disneyserier|japanska]] serieadaption av filmen, och [[Massimiliano Narciso]]s [[amerikanska Disneyserier|amerikanska]] version, skriven av [[Alessandro Ferrari]]. Filmen fick 2016 en uppföljare, "Alice i Spegellandet", som inte har överförts till seriemediet. | ||
Redan 2006 hade dock den sexdelade amerikanska miniserien "[[Wonderland]]", med manus av [[Tommy Kovac]] och bild av [[Sonny Liew]] publicerats. "Wonderland" är en nytolkning av berättelsen, inspirerad såväl av Disneyfilmen som av Carrolls originalberättelser, och producerades som en del av förlaget [[SLG]]:s Disney-[[licens]]. | Redan 2006 hade dock den sexdelade amerikanska miniserien "[[Wonderland]]", med manus av [[Tommy Kovac]] och bild av [[Sonny Liew]] publicerats. "Wonderland" är en nytolkning av berättelsen, inspirerad såväl av Disneyfilmen som av Carrolls originalberättelser, och producerades som en del av förlaget [[SLG]]:s Disney-[[licens]]. | ||
Varken 2010 års filmadaptioner eller "Wonderland" har ännu ( | Varken 2010 års filmadaptioner eller "Wonderland" har ännu (2021) publicerats på svenska. |
Nuvarande version från 1 oktober 2021 kl. 16.57
Barnboken "Alice i Underlandet" av Lewis Carroll har filmatiserats flera gånger av Disney. Mest genomslag för seriemediet har den animerade långfilmen med samma namn fått.
1951 års filmatisering
Den tecknade "Alice i Underlandet" gick upp på biograferna 1951, och bygger namnet till trots på material från båda Carrolls Alice-böcker: "Alice i Underlandet" och "Alice i Spegellandet". Samma år överfördes filmen till serieformat i flera versioner – i den amerikanska serietidningen Four Color #331 publicerades en tolkning av Riley Thomson och Bob Grant, efter manus av Del Connell, och i dagspressen publicerades Manuel Gonzales och Dick Moores variant, med manus av Frank Reilly. Samtidigt publicerades i brittiska Mickey Mouse Weekly en tredje version av Ronald Neilson. Senare har ytterligare adaptioner publicerats – en för dagspresserien "Walt Disney's Treasury of Classic Tales", med manus av Frank Reilly och teckningar av Mike Arens, och en i i europeiskt albumformat, skriven av François Corteggiani och tecknad av Andrea Nicolucci, Francesco Legramandi, och Sara Storino.
På svenska har Thomson och Grants version publicerats i Kalle Anka & C:o nr. 11B/1952, Walt Disney's Klassiker (1975) och Walt Disney's Godbitar nr. 2/1982.
I jämförelse med flertalet andra av de animerade långfilmer som producerades av Walt Disney fick persongalleriet från "Alice i Underlandet" relativt begränsad karriär som seriefigurer. De främsta exemplen är de ensidesserier som under 1950-talet producerades för den brittiska marknaden, dels med "Hattmakaren och Påskharen" och dels med "Valrossen och Snickaren". Skaparna av dessa serier är okända. Utöver detta dök flera av filmens figurer upp i den japanska Disneyserien "Kingdom Hearts" 2003.
Andra Disney-versioner
Redan på 1920-talet lät sig Disney inspireras av Alice till kortfilmsserien "Alice Comedies", som dock inte resulterade i några serier.
90 år senare, 2010, släppte Disney spelfilmen "Alice i Underlandet", där Alice, nu en ung kvinna, åter hamnar i Underlandet. Samma år publicerades både Jun Abes japanska serieadaption av filmen, och Massimiliano Narcisos amerikanska version, skriven av Alessandro Ferrari. Filmen fick 2016 en uppföljare, "Alice i Spegellandet", som inte har överförts till seriemediet.
Redan 2006 hade dock den sexdelade amerikanska miniserien "Wonderland", med manus av Tommy Kovac och bild av Sonny Liew publicerats. "Wonderland" är en nytolkning av berättelsen, inspirerad såväl av Disneyfilmen som av Carrolls originalberättelser, och producerades som en del av förlaget SLG:s Disney-licens.
Varken 2010 års filmadaptioner eller "Wonderland" har ännu (2021) publicerats på svenska.