Skillnad mellan versioner av "Ray Bradbury"
Wakuran (diskussion | bidrag) m (Länkar) |
Wakuran (diskussion | bidrag) m (Länk) |
||
| (9 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Övriga kreatörer|Bradbury, Ray]] | [[Kategori:Övriga kreatörer|Bradbury, Ray]] | ||
[[Bild:WeirdFantasy1951.jpg|right|200px|thumb| '''"[[Weird Fantasy]]"''' från 1951. Omslag av [[Al Feldstein]]. © [[William Gaines]] ]] | [[Bild:WeirdFantasy1951.jpg|right|200px|thumb| '''"[[Weird Fantasy]]"''' från 1951. Omslag av [[Al Feldstein]]. © [[William Gaines]]. ]] | ||
'''Ray Bradbury''' (1920-2012) var en av de klassiska amerikanska [[science fiction]]-författarna som startade sin karriär under 1940-talet i [[pulp]]-magasinens värld. | |||
Bradbury var mer poetiskt och intellektuellt lagd än flera av sina kolleger och mötte med tiden uppskattning inom en bred publik och kritikerkår. Som ung hade han inspirerats av [[Edgar Rice Burroughs]]’ "[[John Carter]]" och av författare som [[Jules Verne]] och [[H.G. Wells]]. När han själv hade börjat skriva träffade han science fiction-författaren Robert A. Heinlein, som gav honom rådet att inte bara beskriva tekniken utan också människorna. Bland hans verk märks "The Martian Chronicles", "The Illustrated Man", "The Golden Apples of the Sun" och "Fahrenheit 451". Förutom den sistnämnda, tyckte han själv egentligen att många av hans verk hellre borde klassas som [[fantasy]] än science fiction. Flera av hans berättelser har adapterats till seriemediet. | |||
[[EC Comics]] och dess chefsredaktör [[William Gaines]] startade ett samarbete med Bradbury på 50-talet vilket resulterade i en rad serier byggda på Bradburys berättelser i | [[EC Comics]] och dess chefsredaktör [[William Gaines]] startade ett samarbete med Bradbury på 50-talet vilket resulterade i en rad serier byggda på Bradburys berättelser i bland annat tidningarna ''[[Weird Science]]'', ''[[Weird Fantasy]]'', ''[[Vault of Horror]]'' och ''[[Shock SuspenStories]]''. Tecknare var främst [[Joe Orlando]], [[Wally Wood]], [[Al Williamson]] och [[John Severin]]. | ||
En del av Wally Woods Bradbury-serier återfanns i det lyxiga | En del av Wally Woods Bradbury-serier återfanns i det lyxiga 60-tals[[fanzin]]et ''[[Witzend]]''. Under 1974 påbörjades också en [[söndagsserie]] av [[Doug Wildey]] byggd på "[[The Martian Chronicles]]", som dock aldrig publicerades. | ||
På 90-talets början utgavs serieadaptioner av Bradburys noveller samlade i serieantologier under titlarna "[[The Ray Bradbury Chronicles]]" och "[[The Ray Bradbury Comics]]". Under senare år har det också utkommit flera [[serieromaner]] trogna Bradburys ursprungliga text och med introduktioner av honom själv: | |||
* "[[Fahrenheit 451]]" ([[Hill and Wang]], 2009) av [[Tim Hamilton]] | * "[[Fahrenheit 451]]" ([[Hill and Wang]], 2009) av [[Tim Hamilton]] | ||
* "[[The Martian Chronicles]]" (Hill and Wang, 2011) av [[Dennis Calero]] | * "[[The Martian Chronicles (Calero)|The Martian Chronicles]]" (Hill and Wang, 2011) av [[Dennis Calero]] | ||
* "[[Something Wicked This Way Comes]]" (Hill and Wang, 2011) av [[Ron Wimberly]] | * "[[Something Wicked This Way Comes]]" (Hill and Wang, 2011) av [[Ron Wimberly]] | ||
Ray Bradbury var själv intresserad av serier, naturligt med tanke på hans bakgrund inom pulp-pressen. Han deltog under | Ray Bradbury var själv intresserad av serier, naturligt med tanke på hans bakgrund inom pulp-pressen. Han deltog under sina sista år en hel del på [[seriekongresser]], ofta som inbjuden gäst. | ||
==Familj== | |||
Bradburys far var amerikan av engelskt ursprung, medan modern var invandrare, hon var född i Dalarna i Sverige och hette Moberg som ogift. Han gifte sig med Marguerite McClure 1947 och paret fick fyra döttrar. | |||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
Nuvarande version från 19 april 2023 kl. 13.42
Ray Bradbury (1920-2012) var en av de klassiska amerikanska science fiction-författarna som startade sin karriär under 1940-talet i pulp-magasinens värld.
Bradbury var mer poetiskt och intellektuellt lagd än flera av sina kolleger och mötte med tiden uppskattning inom en bred publik och kritikerkår. Som ung hade han inspirerats av Edgar Rice Burroughs’ "John Carter" och av författare som Jules Verne och H.G. Wells. När han själv hade börjat skriva träffade han science fiction-författaren Robert A. Heinlein, som gav honom rådet att inte bara beskriva tekniken utan också människorna. Bland hans verk märks "The Martian Chronicles", "The Illustrated Man", "The Golden Apples of the Sun" och "Fahrenheit 451". Förutom den sistnämnda, tyckte han själv egentligen att många av hans verk hellre borde klassas som fantasy än science fiction. Flera av hans berättelser har adapterats till seriemediet.
EC Comics och dess chefsredaktör William Gaines startade ett samarbete med Bradbury på 50-talet vilket resulterade i en rad serier byggda på Bradburys berättelser i bland annat tidningarna Weird Science, Weird Fantasy, Vault of Horror och Shock SuspenStories. Tecknare var främst Joe Orlando, Wally Wood, Al Williamson och John Severin.
En del av Wally Woods Bradbury-serier återfanns i det lyxiga 60-talsfanzinet Witzend. Under 1974 påbörjades också en söndagsserie av Doug Wildey byggd på "The Martian Chronicles", som dock aldrig publicerades.
På 90-talets början utgavs serieadaptioner av Bradburys noveller samlade i serieantologier under titlarna "The Ray Bradbury Chronicles" och "The Ray Bradbury Comics". Under senare år har det också utkommit flera serieromaner trogna Bradburys ursprungliga text och med introduktioner av honom själv:
- "Fahrenheit 451" (Hill and Wang, 2009) av Tim Hamilton
- "The Martian Chronicles" (Hill and Wang, 2011) av Dennis Calero
- "Something Wicked This Way Comes" (Hill and Wang, 2011) av Ron Wimberly
Ray Bradbury var själv intresserad av serier, naturligt med tanke på hans bakgrund inom pulp-pressen. Han deltog under sina sista år en hel del på seriekongresser, ofta som inbjuden gäst.
Familj
Bradburys far var amerikan av engelskt ursprung, medan modern var invandrare, hon var född i Dalarna i Sverige och hette Moberg som ogift. Han gifte sig med Marguerite McClure 1947 och paret fick fyra döttrar.
