Skillnad mellan versioner av "Gnidén"
OlaHe (diskussion | bidrag) m (stubbe) |
|||
(9 mellanliggande versioner av 4 användare visas inte) | |||
Rad 6: | Rad 6: | ||
[[Kategori:Danska seriefigurer]] | [[Kategori:Danska seriefigurer]] | ||
[[Kategori:Humorserier]] | [[Kategori:Humorserier]] | ||
'''"Gnidén"''' var en dansk skämtserie skapad 1942 av [[Kaj Engholm]]. | '''"Gnidén"''' ('''"Fedthas"''' i original) var en dansk skämtserie skapad [[1942]] av [[Kaj Engholm]]. Manus skrevs av [[Jens Brandt]].<ref>[http://www.ne.se/gniden NE: Gnidén]</ref> Serien handlade om en extremt snål medelålders man. Den publicerades i Sverige bland annat i ''[[Aftonbladet]]'' och ''[[Svenska Dagbladet]]''. | ||
== Huvudfigurer == | |||
*'''Frede Gnidén''', huvudpersonen själv; ständigt i bekymmer över sin ekonomi. | |||
*'''Frode Gnidén''', hans tvillingbror, som ibland kom och hälsade på – vilket ställde till stora problem för ortens fyllo, som inte visste om han bara såg dubbelt... | |||
*'''Oskar''', den äldre av Gnidéns nevöer; en sorglös ung man (antagligen studerande) som sjöng hellre än bra, och – enligt onkel Gnidén – hade en sorgligt lättsinnig inställning till pengars värde. Förlovad med den vackra '''Valborg'''. | |||
*'''Emanuel''', Gnidéns yngre nevö och Oskars kusin; en lagom odygdig liten pojke. | |||
*'''Tant Eufemia''', Gnidéns förmögna äldre släkting, som han gärna ville få ärva. När hon varit sjuk, men kom på bättringsvägen, bad hon doktorn att underrätta Gnidén "så skonsamt som möjligt" ! | |||
*'''Lena''', Gnidéns unga, söta hembiträde. | |||
*'''Bamse''', Gnidéns hund. | |||
*'''Fröken Nimmersen''', en romantiskt lagd ungmö av obestämd ålder, som nog hade vissa – givetvis helt fåfänga – äktenskapliga förhoppningar angående Gnidén... | |||
*'''Professorn''', Gnidéns lärde vän. | |||
== Historik == | |||
Erik Eberlin, reklambyrådirektör, fick 1940 idén till serien. Han frågade om Kaj Engholm var intresserad av att teckna den, och Eberlin gav 8-10 idéer och rättigheter att fortsätta serien för 100 kronor. Kaj Engholm tyckte mycket om serien själv, men var osäker på dess slagkraft och han behöll serierna för sig själv. 1942 anordnades en tävling om en ny serie, Kaj Engholms hustru Astrid sände in Gnidén utan att tala om det för sin make. Serien vann, och Kaj Engholm fick nu börja producera Gnidén-serier i rask takt. Det var då Jens Brandt kopplades in på manussidan. Serien fortsatte i olika danska dagstidningar fram till mitten av 80-talet. Serien fortsatte dock att göras för den svenska och finska tidningsmarknaden. Serien slog aldrig i Norge, och en elak anekdot berättar att norrmän inte såg någon komik i den snåle Gnidéns uppträdande. | |||
==Källor== | |||
<references/> | |||
{{stub}} | {{stub}} |
Nuvarande version från 2 december 2017 kl. 21.54
"Gnidén" ("Fedthas" i original) var en dansk skämtserie skapad 1942 av Kaj Engholm. Manus skrevs av Jens Brandt.[1] Serien handlade om en extremt snål medelålders man. Den publicerades i Sverige bland annat i Aftonbladet och Svenska Dagbladet.
Huvudfigurer
- Frede Gnidén, huvudpersonen själv; ständigt i bekymmer över sin ekonomi.
- Frode Gnidén, hans tvillingbror, som ibland kom och hälsade på – vilket ställde till stora problem för ortens fyllo, som inte visste om han bara såg dubbelt...
- Oskar, den äldre av Gnidéns nevöer; en sorglös ung man (antagligen studerande) som sjöng hellre än bra, och – enligt onkel Gnidén – hade en sorgligt lättsinnig inställning till pengars värde. Förlovad med den vackra Valborg.
- Emanuel, Gnidéns yngre nevö och Oskars kusin; en lagom odygdig liten pojke.
- Tant Eufemia, Gnidéns förmögna äldre släkting, som han gärna ville få ärva. När hon varit sjuk, men kom på bättringsvägen, bad hon doktorn att underrätta Gnidén "så skonsamt som möjligt" !
- Lena, Gnidéns unga, söta hembiträde.
- Bamse, Gnidéns hund.
- Fröken Nimmersen, en romantiskt lagd ungmö av obestämd ålder, som nog hade vissa – givetvis helt fåfänga – äktenskapliga förhoppningar angående Gnidén...
- Professorn, Gnidéns lärde vän.
Historik
Erik Eberlin, reklambyrådirektör, fick 1940 idén till serien. Han frågade om Kaj Engholm var intresserad av att teckna den, och Eberlin gav 8-10 idéer och rättigheter att fortsätta serien för 100 kronor. Kaj Engholm tyckte mycket om serien själv, men var osäker på dess slagkraft och han behöll serierna för sig själv. 1942 anordnades en tävling om en ny serie, Kaj Engholms hustru Astrid sände in Gnidén utan att tala om det för sin make. Serien vann, och Kaj Engholm fick nu börja producera Gnidén-serier i rask takt. Det var då Jens Brandt kopplades in på manussidan. Serien fortsatte i olika danska dagstidningar fram till mitten av 80-talet. Serien fortsatte dock att göras för den svenska och finska tidningsmarknaden. Serien slog aldrig i Norge, och en elak anekdot berättar att norrmän inte såg någon komik i den snåle Gnidéns uppträdande.
Källor
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |