Skillnad mellan versioner av "Seriemagasinet"
ERIK S (diskussion | bidrag) |
Daha6439 (diskussion | bidrag) m (→Utgivningstakt) |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
*1948: 3 nr | *1948: 3 nr | ||
*1949: 25 nr | *1949: 25 nr | ||
* | *1950–62: runt 52 nr | ||
* | *1963–66: runt 12 nr | ||
*1967: 18 nr | *1967: 18 nr | ||
* | *1968–91: runt 26 nr | ||
* | *1992–94: runt 13 nr | ||
* | *1995–98: 6 nr | ||
*1999: 4 nr | *1999: 4 nr | ||
* | *2000–01: 2 nr | ||
== Sidoutgivning == | == Sidoutgivning == | ||
Versionen från 18 mars 2009 kl. 22.43
Seriemagasinet var en klassisk svensk serietidning som startades 1948 och lades ner först 2001. Efter Kalle Anka & C:o är den den svensk serietidning som utkommit med flest nummer (1435 st). Innehöll en stor mängd serier, främst av äventyrskaraktär, bl.a. "Kilroy", "Steve Roper & Mike Nomad", "Kerry Drake", "Kelly Green", "Stålhanden", "Bob Morane", "Bruno Brazil" och "Dylan".
Utgivningstakt
- 1948: 3 nr
- 1949: 25 nr
- 1950–62: runt 52 nr
- 1963–66: runt 12 nr
- 1967: 18 nr
- 1968–91: runt 26 nr
- 1992–94: runt 13 nr
- 1995–98: 6 nr
- 1999: 4 nr
- 2000–01: 2 nr
Sidoutgivning
Parallellt med huvudtidningen gavs tidningarna SM Special och Seriemagasinet Extra ut under 1970-, 80- och 90-talet. Dessutom förekom Seriemagasinet som en av de roterande titlarna i Serie-Pocket.
I andra medier
1995–96 satte den svenska teatergruppen Teater Normlösa upp en scenversion av Seriemagasinet nr 16/1977, där "Steve Roper & Mike Nomad" var huvudnumret. Pjäsen visades först på Boulevardteatern 1995 och sedan på Stadsteaterns Kilen 1996. Regissörer var Andreas Tottie och Stefan Wiik.
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
