Skillnad mellan versioner av "Konstreferenser i serier"
Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sökGeorges (diskussion | bidrag) |
Georges (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 38: | Rad 38: | ||
|- | |- | ||
|} | |} | ||
==Okända konstverk i serier== | |||
*I seriealbumet "[[Hergés äventyr]]" av [[Stanislas]]Barthélémy berättas om hur Hergé 1966 ville pröva abstrakt måleri. Han visar upp sina målningar för en expert på flamländsk konst, som finner målningarna intressanta men ändå menar att Hergé bör syssla med serier som är hans verkliga kall. | |||
==Fotnoter== | ==Fotnoter== | ||
<references /> | <references /> | ||
Versionen från 28 november 2010 kl. 20.51
Konstreferenser i serier. Många serietecknare har ett stort intresse för andra konstformer och därför kan man finna referenser till konst i rutorna, små kärleksfulla glimtar, medvetna lån av bildkomposition eller uttryck. Tecknaren kan också låta påhittade eller existerande konstverk ingå i seriens miljöteckning.
Kända konstverk som medverkar i serier
| Serie | Berättelse | Serietecknare | Konstverk | Konstverkets skapare |
|---|---|---|---|---|
| "Max Jordan" | "Kungen gör en tavla" | Maurice Tillieux | "Kortspelare" | Paul Cézanne |
| "Natascha" | "Flygvärdinnan" | Walthéry och Mittéï | "Mona Lisa" | Leonardo da Vinci |
| "Nestor Burma" | "Dödens adress" | Tardi | "Man i plommonstop bakifrån" | René Magritte |
| "Tintin" | "Koks i lasten" | Hergé | "Le Canal du Loing"[1] | Alfred Sisley |
Fiktiv konst i serier
| Serie | Berättelse | Serietecknare | Referens |
|---|---|---|---|
| "Ray Banana" | "Dubbelgångaren" | Ted Benoit | Hela berättelsen handlar om konst, konstnärer och konstmarknaden |
| "Tintin" | "Tintin och alfakonsten" | Hergé | Det ofullbordade albumet kretsar kring en fiktig konströrelse. |
| "Tintin" | "Koks i lasten" | Hergé | Hotell Exelciors korridorer är prydda med landskapsmålningar, abstarkt konst och tysk impressionism[2] |
Okända konstverk i serier
- I seriealbumet "Hergés äventyr" av StanislasBarthélémy berättas om hur Hergé 1966 ville pröva abstrakt måleri. Han visar upp sina målningar för en expert på flamländsk konst, som finner målningarna intressanta men ändå menar att Hergé bör syssla med serier som är hans verkliga kall.
