Skillnad mellan versioner av "Max och Moritz"
Keffy (diskussion | bidrag) |
Keffy (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 22: | Rad 22: | ||
==Övrigt inflytande== | ==Övrigt inflytande== | ||
[[Seriefrämjandet]] har delvis hittat inspiration i "Max och Moritz", vars bifigurer har gett namn åt föreningens verksamhet i form av [[Änkan Boltes fond för serielösa barn]] och [[Magister Lämpels bibliotek]]. | |||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
*[http://www.riksteatern.se/templates/Produktion____903.aspx Turnéplan för Riksteaterns "Max och Moritz" 2006] | *[http://www.riksteatern.se/templates/Produktion____903.aspx Turnéplan för Riksteaterns "Max och Moritz" 2006] | ||
Nuvarande version från 26 mars 2022 kl. 09.19
"Max och Moritz: en historia i sju pojkstreck" ("Max und Moritz – Eine Bubengeschichte in sieben Streichen" i original) är en tidig bilderbok för barn, utformad som det vi idag skulle kalla seriealbum.
Översikt
Boken skrevs och tecknades av den tyske konstnären och seriepionjären Wilhelm Busch och publicerades för första gången i oktober 1865. Dess betyddelse för de tidigaste moderna serieskaparna, inte minst Rudolph Dirks och hans "Knoll och Tott", har ofta betonats, och titelfigurerna har även gett namn åt den tyska serieutmärkelsen Max-und-Moritz-Preis.
Svensk utgivning
Den första svenska översättningen gavs ut av Sandbergs 1902, då i övesättning av Nini Runeberg. Denna version kom därefter i flera nyupplagor på flera olika förlag innan Christer Åsberg nyöversatte den för Bokfenix 1968, varefter ännu en nyöversättning, denna gång av Lennart Hellsing, publicerades av Rabén & Sjögren 1988.
Adaptioner
"Max och Moritz" har adapterats till teaterföreställningar åtskilliga gånger, framför allt i hemlandet Tyskland.
Sommaren 2006 turnerade Riksteatern Sverige runt med en "Max och Moritz"-föreställning för barn, regisserad av Ellen Lamm.
Övrigt inflytande
Seriefrämjandet har delvis hittat inspiration i "Max och Moritz", vars bifigurer har gett namn åt föreningens verksamhet i form av Änkan Boltes fond för serielösa barn och Magister Lämpels bibliotek.
