Skillnad mellan versioner av "Cecilia Torudd"
E.G. (diskussion | bidrag) |
E.G. (diskussion | bidrag) |
||
Rad 6: | Rad 6: | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
[[Bild:Karl_Putte.png|thumb|left|200px|"[[Karl-Puttes äventyr|Karl Putte och hans vänner på äventyr]]" av [[Cecilia Torudd]] © Cecilia Torudd]] | [[Bild:Karl_Putte.png|thumb|left|200px|"[[Karl-Puttes äventyr|Karl Putte och hans vänner på äventyr]]" av [[Cecilia Torudd]] © Cecilia Torudd]] | ||
Cecilia Torudd föddes 1942 i Lund och utbildade sig på Konstfack. På 1970-talet började hon illustrera och teckna serier i ''[[Kamratposten]]'', såsom serien om masken [[Karl-Puttes äventyr|Karl-Putte]] (Karl-Putte blev också officiell maskot för ''KP''; att han hade samma initialer som tidningen var säkert ingen slump), och den vardagskomiska "[[Familjeliv]]". Hon har även gjort en serie om miljöexploaterande u-hjälp i ''Miljö och Framtid'' nr 4-5/1972.<ref>Tomas Algard, "Gröngölingarna – miljöaktivister: Miljövårdsdebatten i serierna", ''[[Thud]]'' nr 19 (1/1973) sid 19.</ref> Hon | Cecilia Torudd föddes 1942 i Lund och utbildade sig på Konstfack. På 1970-talet började hon illustrera och teckna serier i ''[[Kamratposten]]'', såsom serien om masken [[Karl-Puttes äventyr|Karl-Putte]] (Karl-Putte blev också officiell maskot för ''KP''; att han hade samma initialer som tidningen var säkert ingen slump), och den vardagskomiska "[[Familjeliv]]". Hon har även gjort en serie om miljöexploaterande u-hjälp i ''Miljö och Framtid'' nr 4-5/1972.<ref>Tomas Algard, "Gröngölingarna – miljöaktivister: Miljövårdsdebatten i serierna", ''[[Thud]]'' nr 19 (1/1973) sid 19.</ref> Hon medverkade med korta serieavsnitt för att illustrera olika delar av Sverige (jordbruksbygd, skärgård, stadsmiljö etc.) i del 1 av OÄ-läroboken "Nya GeNa: geografi och naturkunskap för mellanstadiet", som gavs ut av Natur och kultur 1980 med Bjarne Rydstedt som huvudförfattare. | ||
Mest känd av hennes serier är nog "[[Ensamma mamman]]", som debuterade som [[gästserie]] i ''[[Dagens Nyheter]]'' i oktober 1985, men som senare återkom som ett fast inslag i tidningen. "Ensamma mamman" blev Torudds stora genombrott, och samlades senare i två storsäljande [[album]] utgivna av [[Rabén och Sjögren]]. För det första albumet erhöll hon [[Seriefrämjandet]]s pris [[Urhunden (pris)|Urhunden]] 1989. Juryns motivering löd: ''"Ensamma mamman är en serie som alla – och det vill säga alla – läser. Den innehåller inga tjusiga äventyr eller glamourösa hjältar, men alla kan känna igen sig i den. Cecilia Torudd ger sig på verklighetens människor och träffar med kroppsspråk och repliker ideligen mitt i prick. De senaste årens mest omskrivna serie har lyckats med konststycket att få den tråkiga vardagen att bli vansinnigt roande."'' | Mest känd av hennes serier är nog "[[Ensamma mamman]]", som debuterade som [[gästserie]] i ''[[Dagens Nyheter]]'' i oktober 1985, men som senare återkom som ett fast inslag i tidningen. "Ensamma mamman" blev Torudds stora genombrott, och samlades senare i två storsäljande [[album]] utgivna av [[Rabén och Sjögren]]. För det första albumet erhöll hon [[Seriefrämjandet]]s pris [[Urhunden (pris)|Urhunden]] 1989. Juryns motivering löd: ''"Ensamma mamman är en serie som alla – och det vill säga alla – läser. Den innehåller inga tjusiga äventyr eller glamourösa hjältar, men alla kan känna igen sig i den. Cecilia Torudd ger sig på verklighetens människor och träffar med kroppsspråk och repliker ideligen mitt i prick. De senaste årens mest omskrivna serie har lyckats med konststycket att få den tråkiga vardagen att bli vansinnigt roande."'' |
Versionen från 21 juli 2011 kl. 00.47
Cecilia Torudd, svensk serieskapare och illustratör född 1942. Skapare av svenska serier som "Ensamma mamman", "Familjeliv" och "Med Sverige i tiden".
Historik
Cecilia Torudd föddes 1942 i Lund och utbildade sig på Konstfack. På 1970-talet började hon illustrera och teckna serier i Kamratposten, såsom serien om masken Karl-Putte (Karl-Putte blev också officiell maskot för KP; att han hade samma initialer som tidningen var säkert ingen slump), och den vardagskomiska "Familjeliv". Hon har även gjort en serie om miljöexploaterande u-hjälp i Miljö och Framtid nr 4-5/1972.[1] Hon medverkade med korta serieavsnitt för att illustrera olika delar av Sverige (jordbruksbygd, skärgård, stadsmiljö etc.) i del 1 av OÄ-läroboken "Nya GeNa: geografi och naturkunskap för mellanstadiet", som gavs ut av Natur och kultur 1980 med Bjarne Rydstedt som huvudförfattare.
Mest känd av hennes serier är nog "Ensamma mamman", som debuterade som gästserie i Dagens Nyheter i oktober 1985, men som senare återkom som ett fast inslag i tidningen. "Ensamma mamman" blev Torudds stora genombrott, och samlades senare i två storsäljande album utgivna av Rabén och Sjögren. För det första albumet erhöll hon Seriefrämjandets pris Urhunden 1989. Juryns motivering löd: "Ensamma mamman är en serie som alla – och det vill säga alla – läser. Den innehåller inga tjusiga äventyr eller glamourösa hjältar, men alla kan känna igen sig i den. Cecilia Torudd ger sig på verklighetens människor och träffar med kroppsspråk och repliker ideligen mitt i prick. De senaste årens mest omskrivna serie har lyckats med konststycket att få den tråkiga vardagen att bli vansinnigt roande."
"Med Sverige i tiden" hette en samling humoristiska samtidsbetraktelser i serieform av Cecilia Torudd som publicerades i Dagens Nyheter varannan söndag 1989–1990. Dessa samlades (tillsammans med kortare serier från Ny Dag, Expressen m.fl. tidningar) till ett album betitlat "Med Sverige i tiden (och andra serier)" 1991.
Torudd var en av de främsta företrädarna för den nya generationen svenska serieskapare under 1980-talet, även om hon inte främst gjorde s.k. "vuxenserier" (som t.ex. Joakim Pirinen, Ulf Lundkvist och andra samtida kollegor) och nådde långt utanför de typiska serieläsarnas krets. Hennes enkla och effektiva teckningsstil och dito berättande och hennes vardagliga igenkänningshumor har gett henne många fans i alla åldrar och läsarskaror.
Utanför seriernas värld har hon även illustrerat många barnböcker, bl a Annika Holms böcker om "Olle" samt med Siv Widerberg "Den stora systern", "Flickan som inte ville gå till dagis" och bokserien om "Daghemmet Rödmyran".
Seriealbum
- "Familjeliv" (Rabén & Sjögren 1986)
- "Ensamma mamman" (Rabén & Sjögren 1988)
- "Mera Ensamma mamman"(Rabén & Sjögren 1989)
- "Mera Familjeliv" (Rabén & Sjögren 1989)
- "Med Sverige i tiden (och andra serier!)" (Rabén & Sjögren 1991)
- "Ännu mera Familjeliv" (Rabén & Sjögren 1994)
- "Boken med Ensamma mamman" (återtryck i dubbelvolym, Rabén & Sjögren 1994)
- "Ensamma mamman Pocket" nr 1, (återtryck i pocket, Egmont serieförlaget 2000)
- "Ensamma mamman och andra berättelser", (kompletterad samlingsutgåva, Ordfront Galago 2007)
- "Ensamma mamman och annat genialt", (återtryck i "Torudds samlade mästerverk" nr 1, Semic 2008)
- "Ensamma mamman och andra roligheter", (återtryck i "Torudds samlade mästerverk" nr 2, Semic 2008)
- "Ensamma mamman och annat att fnissa åt", (återtryck i "Torudds samlade mästerverk" nr 3, Semic 2008)
- "Ensamma mamman och annat mitt i prick", (återtryck i "Torudds samlade mästerverk" nr 4, Semic 2009)
- "Ensamma mamman och annat kul och tänkvärt", (återtryck i "Torudds samlade mästerverk" nr 5, Semic 2010)
Antologier
- "Kamratposten – Samlade serier", Kamratposten 1980
- "Efter muren", Carlsen Comics 1990
- "Serier om den första kärleken", Bonnier Carlsen 1993
Priser och utmärkelser
- Rabén & Sjögrens tecknarstipendium 1984
- Litteraturfrämjandets tecknarpris 1987
- Ord- och Bildakademins pris 1988
- Seriefrämjandets Urhunden 1989
- Svenska Serieakademins Adamson 1989
- Makalösa Föräldrars pris "Årets Stöttare" för "Ensamma mamman" 2006[2]
Kuriosa
- Cecilia Torudd är dotter till den kända genetikern Albert Levan, känd för upptäckten att människan normalt har 46 kromosomer.
- Torudd var, med sin serie "Ensamma mamman", en av de åtta serieskapare som ärades med ett frimärke utgivet av svenska Posten 2008.
Mer om Cecilia Torudd
- Daniel Atterbom: Cecilia Torudd – en slagkraftig mamma för både barn och vuxna (Bild & Bubbla nr 4/1986)
- Per A J Andersson: Urhunden 89 – Cecilia drog ner applåder och Gilberts förläggare debatterade (notis i B&B nr 2/1989)
- Cecilia Torudd: "Ensamma Mamman ursprungligen en sorglig historia" (B&B nr 2/1989)
- Birgitta Tisell-Carlsson: Cecilia Torudds psykologiska iakttagelser (B&B nr 1/1995, s 16–23)
- Håkan Andersson: Seriekris, seriekonst & konstiga serier (B&B nr 2–3/1997)
- Håkan Andersson: En smulig mamma (B&B nr 1/1998)
Recensioner
- Karl-Erik Lindkvist: "Ensamma mamman" (Bild & Bubbla 4/1988)
- Bengt Eriksson: "Mera ensamma mamman" (B&B 2/1989)
- Daniel Atterbom: "Efter muren" (B&B 2/1990)
- Germund Silvegren: "Ensamma mamman pocket nr 1" (B&B 2/2001)
Fotnoter
- ↑ Tomas Algard, "Gröngölingarna – miljöaktivister: Miljövårdsdebatten i serierna", Thud nr 19 (1/1973) sid 19.
- ↑ http://www.makalosa.org/nyhet.php?p=5185335942065829466