Skillnad mellan versioner av "Rodolphe Töpffer"
Daha6439 (diskussion | bidrag) |
OlaHe (diskussion | bidrag) |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Serieskapare|Töpffer, Rodolphe]] | [[Kategori:Serieskapare|Töpffer, Rodolphe]] | ||
[[Kategori:Schweiziska serieskapare|Töpffer, Rodolphe]] | [[Kategori:Schweiziska serieskapare|Töpffer, Rodolphe]] | ||
'''Rodolphe Töpffer''' (1799–1846). Schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''de moderna seriernas fader'''. | |||
Töpffer var son till den tysk-schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Geneve, och grundade 1825 en internatskola för pojkar. | |||
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten. Det var under den här perioden som han skapade sina sex berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[tecknade serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier (en typ av litografi). De var ursprungligen inte ägnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom sedermera att ge ut berättelserna i bokform. | |||
Rodolphe Töpffer dog 1846, endast 47 år gammal, men hans bildberättelser samlades senare i en serie böcker betitlade "[[Histoires en Estampes]]". | |||
Töpffers verk var en direkt inspirationskälla för andra tidiga serieskapare som [[Fritz von Dardel]], [[Wilhelm Busch]], [[Christophe]] och [[Cham]]. | |||
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att serierna skapades i slutet av 1800-talet, ungefär vid födelsen för "[[The Yellow Kid]]". På senare år har Töpffer fått något av en rennässans, då folk som [[Scott McCloud]], [[David Kunzle]] och [[Doug Wheeler]] framhållit hans betydelse. | |||
==Töpffers "histoires en images"== | |||
''(Reservation gällande årtalen som varierar kraftigt i olika källor. En auktoriserad källa efterlyses.)'' | |||
*"[[Histoire de M. Jabot]]" (skapad 1831, publicerad 1833) | |||
*"[[Monsieur Crépin]]" (1837) | |||
*"[[Les Amours de M. Vieux-Bois]]" (skapad 1831, publicerad 1839) | |||
*"[[Monsieur Pencil]]" (skapad 1831, publicerad 1840) | |||
*"[[Histoire d'Albert]]" (1845) | |||
*"[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845) | |||
*"[[Le Docteur Festus]]" (skapad 1831, publicerad 1846) | |||
*"[[Brutus Calicot]]" (oavslutad) | |||
==Externa länkar== | |||
*[http://www.fanofunny.com/topffer_e.html Rodolphe TÖPFFER – the comics' inventor (fansajt)] |
Versionen från 26 januari 2006 kl. 10.42
Rodolphe Töpffer (1799–1846). Schweizisk konstnär och författare som av många anses vara de moderna seriernas fader.
Töpffer var son till den tysk-schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Geneve, och grundade 1825 en internatskola för pojkar.
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten. Det var under den här perioden som han skapade sina sex berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. tecknade serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier (en typ av litografi). De var ursprungligen inte ägnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom sedermera att ge ut berättelserna i bokform.
Rodolphe Töpffer dog 1846, endast 47 år gammal, men hans bildberättelser samlades senare i en serie böcker betitlade "Histoires en Estampes".
Töpffers verk var en direkt inspirationskälla för andra tidiga serieskapare som Fritz von Dardel, Wilhelm Busch, Christophe och Cham.
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att serierna skapades i slutet av 1800-talet, ungefär vid födelsen för "The Yellow Kid". På senare år har Töpffer fått något av en rennässans, då folk som Scott McCloud, David Kunzle och Doug Wheeler framhållit hans betydelse.
Töpffers "histoires en images"
(Reservation gällande årtalen som varierar kraftigt i olika källor. En auktoriserad källa efterlyses.)
- "Histoire de M. Jabot" (skapad 1831, publicerad 1833)
- "Monsieur Crépin" (1837)
- "Les Amours de M. Vieux-Bois" (skapad 1831, publicerad 1839)
- "Monsieur Pencil" (skapad 1831, publicerad 1840)
- "Histoire d'Albert" (1845)
- "Histoire de M. Cryptogame" (1845)
- "Le Docteur Festus" (skapad 1831, publicerad 1846)
- "Brutus Calicot" (oavslutad)