Skillnad mellan versioner av "Nionde konstformen"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m
Rad 2: Rad 2:
De tecknade serierna brukar även kallas för den '''nionde konstformen''', ett begrepp som har uppstått och särskilt blivit etablerat på den franskspråkiga marknaden.<ref>[http://www.francetoday.com/articles/2011/06/07/the_ninth_art.html Peter Davy: "The Ninth Art", ''France Today'', 7 juni 2011] (på {{språk|engelska}}), läst den 19 januari 2015</ref>
De tecknade serierna brukar även kallas för den '''nionde konstformen''', ett begrepp som har uppstått och särskilt blivit etablerat på den franskspråkiga marknaden.<ref>[http://www.francetoday.com/articles/2011/06/07/the_ninth_art.html Peter Davy: "The Ninth Art", ''France Today'', 7 juni 2011] (på {{språk|engelska}}), läst den 19 januari 2015</ref>


==Bakgrund==
Uttrycket syftar på uppfattningen att det fanns sju klassiska, etablerade former av (bild)konst (såsom arkitektur, skulptur, måleri, grafik, m.m.), när det tillkom två "nya", ungefär samtidigt kring sekelskiftet 1900, nämligen film och tecknade serier. Dessa två räknas då alltså som den åttonde och nionde. Uttrycket infördes mellan 1964 och 1967 i en artikelserie av [[Morris]] och [[Pierre Vankeer]] i tidningen ''[[Spirou (tidning)|Spirou]]'' <ref>[http://bdoubliees.com/journalspirou/redactionnel/s9art.htm BD Oubliées-com - 9ème art] index (på {{språk|franska}})</ref>, dock sannolikt inspirerat av en serie artiklar av filmteoretikern [[Claude Beylie]] som i tidningen ''Lettres et Médecins, supplément littéraire de La Vie médicale'' under 1964 skrivit en artikel om "den nionde konstformens" förtjänster,<ref>[http://www.mundo-bd.fr/?p=3370 Mundo BD - Le calcul des intégrales] - artikel av Didier Pasamonik (på {{språk|franska}})</ref><ref>[http://www.artseditor.com/html/features/0108_graphic.shtml Christopher Panzner: "The Ninth Art", ''ArtsEditor'', 28 januari 2008] (på {{språk|engelska}}), läst den 19 januari 2015</ref> och populariserades 1971 av den franske litteraturvetaren [[Francis Lacassin]] i hans essä "[[Pour un neuvième art: La bande dessinée]]" (''= ung. "För en nionde konst: den tecknade serien"'').
Uttrycket syftar på uppfattningen att det fanns sju klassiska, etablerade former av (bild)konst (såsom arkitektur, skulptur, måleri, grafik, m.m.), när det tillkom två "nya", ungefär samtidigt kring sekelskiftet 1900, nämligen film och tecknade serier. Dessa två räknas då alltså som den åttonde och nionde. Uttrycket infördes mellan 1964 och 1967 i en artikelserie av [[Morris]] och [[Pierre Vankeer]] i tidningen ''[[Spirou (tidning)|Spirou]]'' <ref>[http://bdoubliees.com/journalspirou/redactionnel/s9art.htm BD Oubliées-com - 9ème art] index (på {{språk|franska}})</ref>, dock sannolikt inspirerat av en serie artiklar av filmteoretikern [[Claude Beylie]] som i tidningen ''Lettres et Médecins, supplément littéraire de La Vie médicale'' under 1964 skrivit en artikel om "den nionde konstformens" förtjänster,<ref>[http://www.mundo-bd.fr/?p=3370 Mundo BD - Le calcul des intégrales] - artikel av Didier Pasamonik (på {{språk|franska}})</ref><ref>[http://www.artseditor.com/html/features/0108_graphic.shtml Christopher Panzner: "The Ninth Art", ''ArtsEditor'', 28 januari 2008] (på {{språk|engelska}}), läst den 19 januari 2015</ref> och populariserades 1971 av den franske litteraturvetaren [[Francis Lacassin]] i hans essä "[[Pour un neuvième art: La bande dessinée]]" (''= ung. "För en nionde konst: den tecknade serien"'').
==Konstformerna==
==Konstformerna==

Versionen från 20 januari 2015 kl. 13.40

De tecknade serierna brukar även kallas för den nionde konstformen, ett begrepp som har uppstått och särskilt blivit etablerat på den franskspråkiga marknaden.[1]

Bakgrund

Uttrycket syftar på uppfattningen att det fanns sju klassiska, etablerade former av (bild)konst (såsom arkitektur, skulptur, måleri, grafik, m.m.), när det tillkom två "nya", ungefär samtidigt kring sekelskiftet 1900, nämligen film och tecknade serier. Dessa två räknas då alltså som den åttonde och nionde. Uttrycket infördes mellan 1964 och 1967 i en artikelserie av Morris och Pierre Vankeer i tidningen Spirou [2], dock sannolikt inspirerat av en serie artiklar av filmteoretikern Claude Beylie som i tidningen Lettres et Médecins, supplément littéraire de La Vie médicale under 1964 skrivit en artikel om "den nionde konstformens" förtjänster,[3][4] och populariserades 1971 av den franske litteraturvetaren Francis Lacassin i hans essä "Pour un neuvième art: La bande dessinée" (= ung. "För en nionde konst: den tecknade serien").

Konstformerna

De övriga åtta konstformerna brukar anses vara:

  • 1. Arkitektur
  • 2. Skulptur
  • 3. Målning
  • 4. Musik
  • 5. Poesi
  • 6. Dans
  • 7. Film
  • 8. Television, alt. Drama, alt. Fotografi

Källor

  1. ↑ Peter Davy: "The Ninth Art", France Today, 7 juni 2011 (på Mini storbritannien.gif engelska), läst den 19 januari 2015
  2. ↑ BD Oubliées-com - 9ème art index (på Mini frankrike.gif franska)
  3. ↑ Mundo BD - Le calcul des intégrales - artikel av Didier Pasamonik (på Mini frankrike.gif franska)
  4. ↑ Christopher Panzner: "The Ninth Art", ArtsEditor, 28 januari 2008 (på Mini storbritannien.gif engelska), läst den 19 januari 2015

Se även

Externa länkar

Stub.png Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! 
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Nionde_konstformen&oldid=180852"