Biffen och Bananen

Rit-Olas "Biffen och Bananen". © upphovsmannen.

"Biffen och Bananen", svensk serie av Jan-Erik "Rit-Ola" Garland. Dök först upp i Folket i Bild 1936, där den gick till 1978. Rit-Ola ritade serien till slutet av 1960-talet.

Historik

1936 introducerade Rit-Ola sin kanske mest kända kreation, den tecknade serien "Biffen och Bananen". Ursprunget till serien kunde enligt Garlands egen utsago spåras till en dansk vadslagningstävling mellan två löpare; vegetarianen Vold Jensen och köttätaren Viggo Hansen, en tävling som slutade i en seger för vegetarianen, som kallades för "Bananen" medan hans medtävlare fått smeknamnet "Biffen". Namnen satte sig i Garlands huvud och inspirerade honom till att skapa en serie om två kumpaner, en stor stark och en liten och småfiffig.

Hemkommen från Berlinolympiaden 1936 hade Rit-Ola fem sidor "Biffen och Bananen" färdigtecknade. Dessa presenterade han för redaktionen på Folket i Bild som tackade ja. Rit-Ola fick göra vad han ville med figurerna så länge han undvek fylleri och våldtäkt, arbetade med svart, vitt och rött (s.k. "lingonsylt"-tryck) och låg fyra–fem veckor före publiceringen.^[1]

Handling

Seriens huvudpersoner är den storvuxne Biffen (som baserades på en svensk tyngdlyftare)^{[källa behövs]} och den betydligt mindre Bananen (som baserades på Rit-Ola själv)^{[källa behövs]}. Biffen och Bananen var bosatta på Surbrunnsgatan på Vasastan i Stockholm och gav förmodligen en relativt autentisk bild av stadslivet på 30- och 40-talen.

I slutet av 30-talet tyckte skaparen att duon borde utökas till en trio. Från boxaren Tony Galento (som slogs mot världsmästaren Joe Louis i New York den 28 juni 1939) tog han efternamnet och det småfeta utseendet och skapade den glade vimsige tjockisen Galento som blev nummer tre i stockholmsgänget.^[2]

På flera sätt skulle man kunna kalla serien för en av de första svenska vuxenserierna och en föregångare till andra stockholmsskildringar som "Arne Anka" och "Rocky". Snällare ekivoka skämt kunde förekomma, liksom politiska inslag. Under andra världskriget utmärkte sig Rit-Ola (och i förlängningen hans figurer) som en av de främsta satiriska gisslarna av Hitler och Nazityskland. Serien pendlade i övrigt mellan många olika ämnen, från ren buskis till humoristisk vardagsrealism, spännande äventyr ute i stora världen och inte minst idrottsliga eskapader. De tre huvudfigurerna var alla sportsmän på elitnivå; Biffen var bl.a. boxningsvärldsmästare och tyngdlyftare, Bananen sysslade med friidrott, framför allt löpning, och Galento var pistolskytt.

En aspekt som inte åldrats med värdighet är seriens rasstereotyper – såväl afrikanska infödingar som afro-amerikanska boxare skildras som kolsvarta ansikten med jätteläppar som säger "massa, massa" och liknande. Under den synbart rasistiska ytan är "negrerna" emellertid ofta smartare än de ser ut.

Karakteristiskt för serien var olika sportsammanhang, krökande (förbudet mot "fylleri" i serien verkar ha lyfts bort efter hand) och Stockholms/Söderslang ("ekenstugg"). Huvudpersonerna hade sin hemvist på Surbrunnsgatan i Stockholm, men reste världen runt på sina äventyr.

Utgivning

Rit-Ola tecknade "Biffen och Bananen" till slutet av 1960-talet. Den fortsatte att repriseras i Folket i Bild fram till 1978.

Förutom i FiB har serien publicerats i tidningarna Tuffa Viktor och 91:an (i två omgångar under tidigt 80-tal och tidigt 90-tal), i egna julalbum samt i retrospektiva samlingsalbum.

Böcker/album

"Biffen och Bananen" årliga julalbum 1945–1971
"Biffen och Bananen: Ett glatt återseende", 1981
"Biffen och Bananen", 1990
"Ännu mera Biffen och Bananen", 1991

Kuriosa

För tidningen 91:an specialtecknades ett antal avsnitt med Biffen och Bananen av Anders Thorell i början av 1980-talet, dock med Rit-Ola angiven som upphovsman.^{[källa behövs]}
Nyhetsankaret Claes Elfsberg är ett stort fan av serien.^[3]