Snobben (seriefigur)

Snobben och fågeln Woodstock ur "Snobben" av Charles M. Schulz. © United Features Syndicate.

Snobben som ett av sina imaginära alter egon: världskrigsflygarässet. Bild av Charles M. Schulz. © United Features Syndicate.

Snobben är en hund av rasen beagle som är en av huvudfigurerna i serien med samma namn. På originalspråket engelska heter han Snoopy, medan serien bär namnet "Peanuts".

Snobben förekom i serien första gången i den stripp som publicerades i USA den 4 oktober 1950, två dagar efter att seriens allra första stripp hade publicerats. Den 10 november samma år publicerades en stripp där läsarna fick veta hundens namn. Schulz hade från början tänkt kalla den för Sniffy, men upptäckte att det namnet användes i en annan serie. Han bestämde sig i stället för namnet "Snoopy" när han kom ihåg att hans mor Dena Schulz, när hon levde, hade sagt att om familjen någon gång skulle skaffa sig en tredje hund, så skulle den få namnet Snoopy, som är en affektiv term på norska (den riktiga norska termen är dock "Snuppa").^[1]

I serien tillhör Snobben Karl, men så var inte fallet från början. Snobben lekte med alla barn i området och kunde närmast antas tillhöra Herman, men så småningom har hans hundkoja kommit att stå i Karls trädgård och det har visat sig, i en form av retcon, att Karls föräldrar köpte Snobben åt honom på Daisy Hills kennel. Snobben träffar ibland sina kullsyskon, bland dem kan nämnas hanhunden Spike och tiken Belle.

Snobben ogillar katter, bland hans fiender finns den starka grannkatten (som aldrig visas i bild). Däremot gillar han fåglar och kaniner.

I början var Snobben stum och betedde sig mer eller mindre som en vanlig hund, men kom så småningom att bli något mer antropomorf och fick i takt med denna utveckling också en allt större roll i serien. Den 27 maj 1952 uttryckte han för första gången tankar i en tankebubbla. I början var det mest enstaka ord, närmast känslor (som "Mat!"), men så småningom blev tankarna mer välartikulerade. Även om läsaren således kan förstå vad Snobben tänker, kan dock inte människorna i serien läsa hans tankar (däremot förefaller det som om andra hundar kan göra det, liksom Snobbens kompis fågeln Woodstock och Woodstocks släktingar).

En närmast ikonisk bild har blivit den av Snobben som sover på ett sätt som inte alls är hundlikt: på rygg ovanpå hundkojans tak. Inne i hundkojan tycks han dessutom ha en mängd föremål som egentligen inte borde få plats där, såsom en stereo, ett biljardbord, mängder med olika kläder och så vidare.

Snobben kom också att utveckla ett rikt fantasiliv med många imaginära alter egon, vilket kom att svara för en stor mängd skämt i serien. Från början, på 1950-talet, härmade han olika djur. Senare blev det mer avancerade figurer, och ofta inledde Snobben med repliken "Här är den världsberömde [yrke/titel]...".

En av de mest kända figurerna som Snobben fantiserade ihop var fygarässet från första världskriget, som han första gången uppträdde som den 10 oktober 1965; då fungerade hans hundkoja som ett flygplan av typen Sopwith Camel (för övrigt samma flygplan som Biggles flög i första världskriget) och hans ständiga fiende var Röde baron (verklighetens tyska flygaräss ryttmästaren friherre Manfred von Richthofen). Flygplatsen Charles M. Schulz - Sonoma County Airport använder en bild av Snobben i skepnad av världskrigsflygarässet i sitt varumärke.^[2]

Andra fantasifigurer var Joe Cool, då Snobben med solglasögon på sig stod och hängde vid sin hundkoja och "gjorde ingenting", en världsberömd advokat med fluga om halsen (som vid tillfälle skall ha försvarat Beatix Potter-figuren Pelle Kanin), ett världsberömt livsmedelsbutiksbiträde med förkläde och en penna under örat, en olympisk konståkare (som skall ha paråkt med verklighetens olympiska guldmedaljör Peggy Fleming innan han blev stor) och så vidare.

Dessutom ägnar han sig åt rent uppenbart mänskliga aktiviteter också, som att skriva romaner (han försöker i alla fall; den ständiga inledningsfrasen "Det var en mörk och stormig natt" (på engelska "It was a dark and stormy night") är lånad från romanen "Paul Clifford" från 1830 av Edward George Bulwer-Lytton) och att spela baseboll tillsammans med Karl och hans vänner.