Bovil

SERIESKAPARE

Bovil
"Boken om Bovil" Omslagsmålning, självporträtt av Bo Vilson alias Bovil. © Bovil/Carlsen Comics
Född:	∗ 1910-09-16
Död:	† 1949-12-07 (39 år)
Fullständigt namn:	Bo Vilson
Land:	Sverige
Språk:	Svenska
Serier i urval
"Flygkamraterna"
"Fältskärns berättelser"
"Göingehövdingen"
"Tusen och en natt"

Bovil, egentligen Bo Vilson (1910–1949), svensk konstnär, illustratör, serieskapare och en av pionjärerna när det gäller äventyrsserier i Sverige.

Biografi

Bo Vilson föddes den 16 september 1910 på Kungsholmen i Stockholm. Bo var det andra barnet av tre (de andra var storasystern Dagny och lillebrodern Sten) till Ellen och Gustaf Vilson. Fadern fick efter ett par år jobb i Södertälje där Bo kom att växa upp. Uppmuntrad av systern Dagny fick han tidigt intresse för att teckna. I tonåren fick han en Hermodskurs i teckning och målning av sin mor Ellen.

1929 flyttade familjen tillbaka till Stockholm. Där tecknade Bo kroki på Konstakademin. För att göra sin far till viljes tog han, efter studentexamen, jobb som fabriksarbetare. Efter ett halvår blev han inkallad vid Jämtlands Fältjägar-regemente (I5) Östersund. Där blev han populär med karikatyrer av såväl befäl som värnpliktiga. Väl tillbaka i Stockholm gjorde han kometkarriär som reklamtecknare. 1933 fick han anställning i Göteborg och året efter träffade han där sin blivande fru Anna. De gifte sig 1935 och första sonen Björn föddes 1937. 1940 föddes den andre sonen, Kaj (bytte i vuxen ålder förnamn till Remus). 1942 bosatte de sig i Värmland där tredje sonen Gunnar föddes 1943. Vid påsk 1949 reste familjen till Italien. Efter att Bovil kommit hem från Italien började han känna av magsmärtor, och efter flera månader opererades han, men avled på Torsby lasarett den 7 december, 39 år gammal, sannolikt av cancer i bukspottkörteln. 1950 föddes den fjärde sonen Dag.

På 1940-talet började Bovil teckna serier i svensk veckopress. Bland hans serier kan nämnas "Flygkamraterna" i FiB (start 1941), "Göingehövdingen" i Allt för Alla (1942), "Fältskärns Berättelser" i Levande Livet (1942), "Tusen och en Natt" i Vecko-Revyn (1942) och "Harald Handfaste" i Året Runt (1946).

Index över Bo Vilsons seriepubliceringar

• "Flygkamraterna", serie i Folket i Bild. Eget manus. Först tvåradig på halvsida, från 45/1943 helsida. Färg.
  • "Flygkamraterna i inkariket": 2/1941–20/1942, s 1–67
  • "Flygkamraterna i Afrika": 21/1942–23/1944, s 67–168. Album 1943, s 73–89, s 96–118
  • "Flygkamraterna i Atlantis": 24/1944–37/1945, s 1–64
  • "Flygkamraterna far till Nordpolen och Kanada": 38/1945–53/1945, s 65–79

• "Fältskärns berättelser", serie i Levande Livet. Manus av Kåbeson efter Zacharias Topelius romansvit. Först uppslag i färg, mot slutet tvåradigt i svart-vitt.
  • "Konungens ring": 10/1942–40/1942, s 1–31
  • "Svärdet och plogen": 41/1942–52/1942, s 32–43
  • "Eld och vatten": 1/1943–20/1943, s 44–63
  • "Rebell mot sin lycka":2 1/1943–38/1943, s 64–81
  • "Häxan": 39/1943–48/1943 (utom 44 och 46), s 82–89
  • "Majniemi slott": 49/1943–2/1944, s 90–95
  • "De blå": 3/1944–16/1944 (utom 4), s 96–108
  • "Flyktingen": 17/1944-–27/1944, ss 109-–119
  • "Skuggan av ett namn": 28/1944–35/1944, 120–127

(Ett urval av de första tre berättelserna gavs ut som Illustrerade Klassiker nr 200, 1969: "Riddaren och häxan".)

• "Göingehövdingen", serie i Allt (för alla denna vecka). Svart-vitt. Manus av Geson efter C. Agust Cederborgs roman. Serien berör första hälften av romanen och löper från 28/1942 till 51–52/1942, s 1–25.

Ur "Tusen och en natt" av Bo Vilson. © upphovsmannen.

• "Tusen och en natt", serie i Vecko-Revyn. Färg. Första episoden 2/3-sida, sedan helsida.
  • "Introduktion och Sagan om Bedina den sköna danserskan": 16/1944–47/1944, s 1–32. Album 1945, s 1–31
  • "Alladin och den underbara lampan": 48/1944–15/1945, s 33–53. Boken om Bovil 1992, s 33–53
  • "Berättelsen om Hassan från Bagdad och prinsessan från Wak-Wak-öarna": 16/1945–47/1945, s 54–85. Album 1946, s 54–85. Sidorna 76 och 77 är ihopredigerade.
  • "Sinbad Sjöfararen": 48/1945–27/1946, s 86–117. Album 1947, s 86–117
  • "Sagan om Uns Alvadjud och vesirens dotter Saad": 28/1946–38/1946, s 118–127
  • "Ali-Baba och de fyrtio rövarna": 39/1946–2/1947, s 128–143
  • "Trollhästen": 3/1947-20/1947, s 144–161
  • "Prins Bedr Basim och prinsessan Djauhara": 21/1947–14/1948, s 162-206
  • "Prins Ahmed och fén Peribanu": 15/1948–38/1948, s 207–230
  • "Sagan om Saif-el-Muluk och Badiat-el-Djemal": 39/1948–8/1949, s 231–251
  • "Den late Abu Mohanned": 9/1949–19/1949, s 252–262
  • "Hussein och Ayesha": 20/1949–25/1949, s 263–268
  • "Den sovande som blev väckt": 26/1949–37/1949, s 269–277, s 279–281
  • "Skolflickaren Maruf": 38/1949–50/1949, s 282–294

• "Maj - flicka med melodi", serie i Hela Världen. Manus av Sture Lönnerstrand. Helsida i Färg. Bovil tecknade de första sidorna från 30/1945 till 37/1945.

• "Harald Handfaste", serie i Året Runt. Helsida i färg. Manus av Arne Bornebusch. Första avsnittet, som handlar om kampen mot fogden von Dotzen, gick från 1/1946 till 15/1947, sidorna 1–53. 1946 års årgång omfattade endast 38 nummer. Nästa episod, om Harald Handfaste och Engelbrekt, gick från 16/1947 till 23/1947, sidorna 54 till 61.

• "Sinuhe egyptiern", serie i Året Runt. Helsida i färg. Manus av Carl Wästfelt efter Mika Waltaris roman. Serien anknyter till den första tredjedelen av romanen. Serien fanns med mellan 24/1950 och 51–52/1950. Sidorna numrerade 12, 28, 29, 30 saknas.

• "Gudasagan", experimentserie från 1947 som publicerades för första gången i "Boken om Bovil" 1992. 8 sidor. Sitt mest ambitiösa projekt, en serie baserad på de nordiska gudasagorna i samarbete med författaren Gustav Sandgren, hann Bovil aldrig slutföra före sin död.

Samlingsutgåvor

"Boken om Bovil: En serietecknande konstnär", författad av sonen Björn Vilson, utkom 1992 och innehåller många av konstnärens serier och illustrationer.

Utställningar

• I början av 1990-talet hade man på Seriemuseet i Köinge (Ullared) en utställning om Bo Vilson.
• Tidö leksaks- och seriemuseums första tillfälliga serieutställning var en Bovil-utställning med vernissage den 3 juli 2010.

Bovilgården

Se huvudartikel: Bovilgården

Under hösten 2008 inleddes en aktion för att försöka rädda Bovilgården utanför Torsby i Värmland, hemgård för Bo Vilson. Seriefrämjandets ordförande Fredrik Strömberg samt Sture Hegerfors och Lasse Åberg från Svenska Serieakademin är några av dem som deltog i en konferens om Bovilgården med syfte att övertyga press och politiker om detta. För att fortsätta stödarbetet bildades den ideella föreningen Bovilgårdens Vänner under 2008. Som ordförande sitter seriefrämjaren Ronny Stenbäck. I oktober 2010 blev det klart att Bovilgården kommer att öppnas för allmänheten.

Kuriosa

• En av hans lumparkompisar som tillägnades en karikatyr, var skalden Erik Lindegren.
• Jobbade som lärare i illustration på Berghs, där han bland andra hade Charlie Bood och Eugen Semitjov som elever.

Mer om Bovil

• "Bovil: en svensk serieklassiker", Bild och Bubbla nr 2/1990 s 32–33.
• Björn Vilson: "Boken om Bovil", Carlsen/if 1992. ISBN: 91-510-6547-9.
• Ola Hammarlund: "Bovilgården räddad", artikel på Seriefrämjandets webbplats 25 oktober 2010. Läs artikeln [länkad 2010-11-22]