Skillnad mellan versioner av "Fantomen"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Rad 355: Rad 355:
*Fantomen har gästspelat i "[[Herman Hedning]]". Där kallades han "Fantadom".
*Fantomen har gästspelat i "[[Herman Hedning]]". Där kallades han "Fantadom".
*Fantomen har varit med i ett "[[91:an]]"-avsnitt av [[Jonny Nordlund]]. Avsnittet publicerades i ''91:an'' 4/2006 och var en hyllning till "Fantomen", som firade 70-årsjubileum det året. Serieavsnittet gjordes dock ursprungligen för seriens 60-årsjubileum.
*Fantomen har varit med i ett "[[91:an]]"-avsnitt av [[Jonny Nordlund]]. Avsnittet publicerades i ''91:an'' 4/2006 och var en hyllning till "Fantomen", som firade 70-årsjubileum det året. Serieavsnittet gjordes dock ursprungligen för seriens 60-årsjubileum.
*Fantomen parodierades 1964 av filosofspexet vid Göteborgs universitet i föreställningen "van Tomen". Huvudpersonen heter Jaan van Tomen och är bosatt i en holländsk kronkoloni där han varvar brottsbekämpning med sin favoritsyssla - orientering. Sattes även upp 1989 och 1991 med originalensemble.<ref> Lista över gamla spex på [http://filosofspexet.se/gamlaspex.php|filosofspexet.se].</ref>
*Fantomen parodierades 1964 av filosofspexet vid Göteborgs universitet i föreställningen "van Tomen". Huvudpersonen heter Jaan van Tomen och är bosatt i en holländsk kronkoloni där han varvar brottsbekämpning med sin favoritsyssla - orientering. Sattes även upp 1989 och 1991 med originalensemble.<ref> Lista över gamla spex på [http://filosofspexet.se/gamlaspex.php filosofspexet.se].</ref>


==Mer om "Fantomen"==
==Mer om "Fantomen"==

Versionen från 14 maj 2011 kl. 14.28

Denna artikel handlar om serien och seriefiguren Fantomen.
För den svenska serietidningen, se Fantomen (serietidning). För övriga uppslag, se Fantomen (gaffelsida)

Omslagsteckning från Fantomen av Rolf Gohs. © Egmont

"Fantomen" (i original "The Phantom") skapades 1936 av Lee Falk och är idag en av världens mest populära äventyrsserier. Svenskar vurmar särskilt starkt för "Fantomen" eftersom vi här haft en egen livaktig licensproduktion av serien sedan 1960-talet. Denna licensproduktion har även gått på export till bl.a. de nordiska grannländerna, Australien, Brasilien, Spanien och Indien. De tecknare, författare, redaktörer etc. som är och varit inblandade i denna licensproduktion går under namnet Team Fantomen. Sedan Lee Falks frånfälle har den svenska redaktionen även varit inblandad i produktionen av den amerikanska dagspresserien.

I svensk dagspress har serien även gått under namnet "Dragos".


Handling

Fantomenlegenden

Legenden om Fantomen började år 1536 då ett skepp på väg till Indien överfölls av pirater utanför Afrikas kust. Som ende överlevande flöt Kit Walker, sonen till fartygets kapten, iland och togs om hand av bandarerna, en vänligt sinnad afrikansk pygméstam. Vid sin faders mördares skalle svor han att bekämpa sjöröveri, ondska och orättvisor, och vidare att hans söner skulle följa honom. Fantomens ed går till så här: "Jag svär att ägna mitt liv åt att bekämpa sjöröveri, grymhet och orättvisa -mina efterkommande skall följa mig". Kit Walkers far hade varit till sjöss många år tidigare som skeppsgosse på Christofer Columbus resa till Indien.

Inspirerad av en gammal djungellegend skapade han Fantomendräkten, och började den eviga kampen mot ondskan. När han dog så tog hans son efter honom, vars son tog efter denne och så vidare. Med tiden kom omgivningen att tro att det var samme man, en hämnare och vandrande vålnad, en man som inte kan dö. Den nuvarande Fantomens förfäder blev vanligtvis Fantomen i 16–20-årsåldern.

Den förste Fantomen slog sig ner i en grotta vid bandarernas by i de djupa skogarna, en av de mest svåråtkomliga områden på den afrikanska kontinenten. Vidare förbättrade han grottans utseende så att den kom att likna en dödskalle, och sedan dess har Dödskallegrottan varit Fantomens hem. Fantomenätten har funnits i nästan 500 år.

Fantomen som figur

Fantomen bär mask, tajta lila (eller blå) trikåer och två Colt-pistoler, kaliber .45 ACP (Automatic Colt Pistol, 11.43 x 23 mm). Dessutom har han två ringar. På vänster hand - närmast hjärtat - finns ringen med "det goda märket"; en symbol som den vandrande vålnaden lämnar på platser eller hos personer som står under Fantomens beskydd. På högerhanden finns Dödskalleringen som bl.a. lämnar ett outplånligt märke på de brottslingar som blir märkta med dem.

När Fantomen lämnar sitt hem i djungeln och reser som en vanlig man bär han vanligtvis en fedora-hatt, solglasögon och trenchcoat, och kallar sig Mr. Walker (från engelskans Ghost Who Walks - Den Vandrande Vålnaden). Då det sägs att "den som ser Fantomens ansikte dör en fasansfull död" döljs i serien allt som oftast hans ögon av skuggor eller bakom andra figurer, även när han uppträder som Mr. Walker.

Den 21:e Fantomen

Den nuvarande Fantomen (som varit huvudperson i serien ända sedan starten) är den tjugoförste i ordningen. Han är sedan 1977 gift med FN-diplomaten Diana Palmer, som han träffade redan i det första äventyret från 1936. Sina trognaste följeslagare har han i bergsvargen Devil och den vita hingsten Hero, och hans äldsta och bästa vän är Guran, bandarernas nuvarande hövding.

Vem som blir nästa Fantomen är inte helt klart, eftersom Diana några år efter vigseln födde tvillingar - pojken Kit och flickan Heloise, som idag är i tolvårsåldern. De går just nu på privatskolan Durham House i Shymouth i östra USA, under Dianas vakande öga.

Fantomen är också hemlig överbefälhavare för Djungelpatrullen, en modern och topputbildad elitpolisstyrka, med verksamhetsområde i Bengalis och dess grannländers djungelområde. Hans närmaste man i patrullen är den sympatiske Överste Worubu, som dock inte heller han känner till befälhavarens identitet..

Förutom Dödskallegrottan har Fantomen också ett antal gömställen utspridda på andra platser i världen. Däribland kan nämnas ett dolt rum i Notre Dame-katedralen i Paris, ett lönnrum i Roms katakomber, en slottsruin i Carpatia (seriens motsvarighet till Transsylvanien) samt den fiktiva Walkers klippa i USA, nära gränsen till Mexiko.

Övrigt figurgalleri

En klassisk fajtscen ur "Fantomen" av Sy Barry. (19:e Fantomen) © King Features Syndicate.

Fantomen och hans förfäder

  • Fantomen 1: 1516–1566
  • Fantomen 2: 1548–1604
  • Fantomen 3: 1586–1625
  • Fantomen 4: 1604–1646
  • Fantomen 5: 1626–1662
  • Fantomen 6: 1646–1682
  • Fantomen 7: 1664–1700
  • Fantomen 8: 1682–1717
  • Fantomen 9: 1700–1735
  • Fantomen 10: 1717–1758
  • Fantomen 11: 1738–1775
  • Fantomen 12: 1757–1793
  • Fantomen 13: 1775–1811
  • Fantomen 14: 1793–1831
  • Fantomen 15: 1811–1848
  • Fantomen 16: 1831–1869
  • Fantomen 17: 1852–1889
  • Fantomen 18: 1871–1908
  • Fantomen 19: 1890–1935
  • Fantomen 20: 1912–1959
  • Fantomen 21: född 1939 – och är än idag i sina bästa år

Fantomens fruar

6:e Fantomen och hans blivande hustru drottning Natala av Navarra tecknad av Sy Barry från "Legenden om Djungelpatrullen". © KFS
För mer information, se huvudartikel Fantomens fruar

Beträffande fruarna är det speciellt kring den 9:e, 13:e och 16:e Fantomen som frågetecknen finns.

  • Fantomen 1: Donna Marabella Columbus (hade även innan giftermålet en förbindelse med Gabrielle de Montmorency), från Spanien. Christofer Columbus dotterdotter.
  • Fantomen 2: Ann eller Anne, bondflicka från England.
  • Fantomen 3: Rosamunda Shakespeare, William Shakespeares brorsdotter. Efter hennes död omgift med den indiska prinsessan Pura.
  • Fantomen 4: Engelska med släkt i Nottingham, dog i barnsäng (hade senare en förbindelse med Giovanna från Bestia).
  • Fantomen 5: Föräldralös operasångerska från Rom.
  • Fantomen 6: Drottning Natala av Navarra.
  • Fantomen 7: Drottning Heloise av Koqania (eller av Hanta), Hantahäxan kallad.
  • Fantomen 8: Ingrid av Holstein, svensk adelskvinna.
  • Fantomen 9: Flame Stanbury, engelska.
  • Fantomen 10: Marianne (även kallad Mary), från Frankrike.
  • Fantomen 11: Renata (eller Renate) di Mascarelli, från Venedig.
  • Fantomen 12: Marion Trelawney, från Cornwall i England.
  • Fantomen 13: Jeanette Lafitte (syster till Jean Lafitte) från USA eller mongoliskan Vhatta Khan.
  • Fantomen 14: Marie Claire, fransyska.
  • Fantomen 15: Juliet Adams, USA.
  • Fantomen 16: Asta Jensen, Danmark och/eller Annie Morgan, USA.
  • Fantomen 17: Mary Stillwell, USA (hade innan giftermålet även en kort förbindelse med Lady Kate Sommerset).
  • Fantomen 18: Lara Collins, England.
  • Fantomen 19: Jane Cary, USA.
  • Fantomen 20: Maude Thorne McPatrick, USA.
  • Fantomen 21: Diana Palmer, USA.

Andra återkommande bifigurer

Devil och Fantomen i klassisk scen av Sy Barry. © King Features.

Publicering

Dagspressversionen

Den första söndagssidan från 1939. © King Features.

Efter att ha rönt stora framgångar med sin serie "Mandrake" gavs Lee Falk möjlighet att utveckla ännu en serie för King Features Syndicate. Han hade en idé om en riddarserie som skulle utspela sig på kung Arthurs tid, men denna refuserades (en liknande idé utvecklades istället av Hal Foster när han skapade "Prins Valiant"). Falk fick fundera vidare, och presenterade slutligen sin nya idé "The Phantom", om en maskerad hämnare med dödskallen som symbol som sprider skräck bland bovar.

Mystiska, maskerade hämnare hade förekommit i populärkultur tidigare, men Fantomen blev den första serien i sitt slag när den debuterade i amerikanska dagstidningar den 17:e februari 1936. Serien tecknades av Ray Moore som tidigare jobbat som assistent på "Mandrake". Under den första tiden gjorde Falk layoutskisser för varje strip, men han lämnade snart över det artistiska helt och hållet till Moore.

Den första episoden, betitlad "The Singh Brotherhood", löpte under drygt 10 månader, och det märks tydligt att Falk vidareutvecklade sitt koncept under arbetets gång. Tidigt möter vi en playboyaktig typ vid namn Jimmy Wells som förgäves försöker vinna Diana Palmers hjärta. Från början var det tänkt att Wells skulle vara Fantomens hemliga identitet (ungefär som det senare blev i "Batman"), men Falk ändrade sig plötsligt. Han bestämde sig istället för att Fantomen skulle vara den senaste i en lång rad av maskerade brottsbekämpare, som härstammade från en ensam överlevande efter ett piratöverfall. Även Fantomens hem Dödskallegrottan i De Djupa Skogarna introducerades i den första episoden.

Fantomen från 1942, tecknad av Ray Moore. © King Features.

Detaljer såsom Fantomenättens ursprungliga namn, tidpunkten för överfallet, placeringen av de djupa skogarna på världskartan med mera bearbetades och ändrades konstant av Falk. I det allra första äventyret är det ett piratöverfall 1525 utanför ön Luntok där endast kapten Christopher Standish överlever som blir starten på Fantomenmyten. I civila sammanhang använder sig senare fantomer av aliaset Mr Walker, men i Falks äventyr antyds det att detta namn är taget från epitetet The Ghost Who Walks (på svenska Den vandrande vålnaden) och inte ättens ursprungliga namn. Årtalet för överfallet fastställdes senare av Falk till 1536 (exakt 400 år innan serien började), och placeringen av Fantomens hemland Bengali i en fiktiv del av Afrika med tydliga asiatiska influenser.

Den version som vi svenskar betraktar som "rätt" är hårt präglad av hur Falks äventyr redigerades och bearbetades för publicering i den svenska Fantomen-tidningen. Här är Fantomens civila namn Christopher "Kit" Walker. Av allt att döma använde Falk aldrig namnet Christopher Walker utan endast Kit Walker. Bengalis placering är fast rotad till Afrikas östkust, och kallas för övrigt fortfarande Bengali i den svenska Fantomentidningen trots ett namnbyte till Bangalla i den amerikanska versionen.

Serien blev en stor framgång, och en söndagsversion påbörjades 28:e maj 1939. Till skillnad från många andra äventyrsserier löpte separata äventyr i dags- respektive söndagsversionen av Fantomen.

Fantomen och Devil av Wilson McCoy. © KFS/Bulls

Under 40-talet kom Moores assistent Wilson McCoy att ta över serien mer och mer. När Moore ryckte in var det McCoy som själv stod för allt teckningsarbete. Moore återvände sporadiskt till serien, men sedan 1948 var McCoy ensam ansvarig tecknare.

Under kriget tog även Lee Falk värvning. Det finns uppgifter om att serien helt eller delvis skrevs av Alfred Bester under denna tid.

Wilson McCoy dog på sin post 1961, och tecknandet togs över tillfälligt av Carmine Infantino och främst Bill Lignante. En fast ersättare hittades sedan i Sy Barry som kom att vara serien trogen ända till 1994.

Under Barrys tid som huvudtecknare passade Falk på att modernisera serien på ett sätt som inte skulle ha passat till McCoys naivare stil. Landet Bengali blev självständigt och fler starka afrikanska bifigurer introducerades (t.ex. president Luaga och Djungelpatrullens överste Worubu). Barrys stil blev kännetecknet för den moderna Fantomen. Som brukligt är omgav sig Barry av en mängd assistenter som hjälpte till att producera serien varje dag i över 30 år. Bland dessa kan nämnas Bob Forgione, Joe Giella, Don Heck, Andre LeBlanc och George Olesen.

När Barry pensionerade sig fortsatte Olesen att skissa serien, som han gjort från och till sedan 60-talet. På dagsversionen tog Keith Williams över som tuschare. Söndagsversionen tuschades under knappt ett år av Eric Doescher, som dock inte fick fortsatt förtroende, och 1995 tog veteranen Fred Fredericks över tuschpenseln.

I och med Lee Falks död 1999 kom den svenska Fantomenredaktionen att bli inblandad i produktionen av dagspressäventyren. Team Fantomens författare Tony De Paul och Claes Reimerthi började då skriva manus till dags- respektive söndagsversionen. I dagsläget är De Paul ensam författare för den amerikanska dagstidningsversionen och har – efter många år – fått sitt namn inkluderat i seriens byline.

År 2000 ville George Olesen trappa ner och lämnade då söndagsserien. Ny tecknare blev Fantomenfantasten Graham Nolan som hade gjort en del Fantomenrelaterade saker tidigare, bl.a. omslag för den svenska Fantomentidningen. När Olesen även slutade på dagsserien 2005 blev ersättaren även här en Team Fantomen-medlem: Paul Ryan, rutinerad superhjältetecknare som började teckna för Fantomen 2001 och varit väldigt populär bland de svenska läsarna. 2007 tog Ryan även över söndagsversionen.

Den största delen av dagspresserien har översatts till svenska och getts ut i samlad form, antingen i tidningen Fantomen eller i egna album.

Mini sverige.gif Svensk dags- och veckopresspublicering

"Fantomen" har publicerats i följande svenska dags- och veckotidningar:

  • Svenska Dagbladet (1942– , under titeln "Dragos" fram till 1980)
  • Norra Västerbotten (1944–2006, under titeln "Dragos" fram till 1990-talet)
  • Borlänge Tidning
  • Smålands-Tidningen
  • Västgöta Tidningar
  • Falu-Kuriren
  • Gefle Dagblad
  • Hallandsposten
  • Tidningen Ångermanland
  • Jönköpingsposten
  • Barometern
  • Karlskoga-Kuriren
  • Nya Wermlands-Tidningen (?–2006)
  • Kristiandstadsbladet
  • Smålänningen
  • Norrbottens-Kuriren
  • Skånska Dagbladet
  • Folkbladet Norrköping
  • Katrineholmskuriren
  • Norrtelje Tidning
  • Skövde Nyheter
  • Bohuslänningen
  • Ulricehamns Tidning
  • Upsala Nya Tidning
  • Vimmerby Tidning
  • Smålandsposten
  • Örnsköldsviks Allehanda

(listan är ofullständig)

Serietidningsversioner

Italiensk Fantomen av Germano Ferri © KFS/Bulls

Serietidningsversioner av "Fantomen" har gjorts på licens i åtskilliga versioner i olika länder. Den mest långlivade och framgångsrika är den svenska, som även har exporterats till våra nordiska grannländer och andra delar av världen.

Mini sverige.gif Sverige

Se huvudartiklar: Fantomen (serietidning), Team Fantomen

Svenska Fantomen har givits ut oavbrutet sedan 1950. Innehållet bestod länge främst av omredigerade äventyr från den amerikanska dagspressversionen, periodvis även av avsnitt från den italienska licensproduktionen, men sedan 1970-talet har en stor del varit egenproducerat material för den skandinaviska marknaden, producerat av det s.k. "Team Fantomen".

Redan 1963 började de svenska utgivarna med att varva de amerikanska avsnitten med egna licensproducerade Fantomenäventyr. Det första svenska Fantomenäventyret publicerades i nr 8/1963 under titeln "Skatten i Dödskallegrottan" och tecknades av Bertil Wilhelmsson. 1968 slutade man med egenproduktionen för att istället importera avsnitt från det italienska förlaget Fratelli Spada, men då Ulf Granberg blev ny redaktör 1973 tog man åter upp den egna licensproduktionen med svenska, nordiska och andra europeiska manusförfattare och tecknare. Den svenskstyrda produktionen blev med tiden alltmer samkörd med den övriga skandinaviska utgivningen. Skandinavienstyrda Team Fantomen producerar äventyr än idag, och förutom i den svenska tidningen har deras äventyr publicerats i Norge, Finland, Danmark, Frankrike, Spanien, Italien, Tyskland, Turkiet, Storbritannien, Jugoslavien, Ryssland, Polen, Estland, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Nederländerna, Australien, Indien och Brasilien.

Mini norge.gif Norge

Se huvudartikel: Fantomet

Norska Fantomet började ges ut 1964. Tidningen bygger på innehållet i den svenska tidningen Fantomen. Periodvis (främst under 1980- och början av 1990-talet) har tidningen haft en stark lokal prägel genom att producera egna omslag och publicera andra biserier än den svenska tidningen. Även en del originalserier har producerats direkt för den norska tidningen. Sedan 1996 samtrycks tidningen med den svenska och den finska motsvarigheten.

Mini finland.gif Finland

Se huvudartikel: Mustanaamio

Mustanaamio är den finska motsvarigheten till svenska serietidningen Fantomen, utgiven sedan 1966. Den samproduceras med svenska Fantomen sedan 1993 och den norska Fantomet sedan 1996, vilket innebär att innehållet är i stort sett lika.

Mini danmark.gif Danmark

Se huvudartikel: Fantomet (Danmark)

Danska Fantomet gavs ut 1971–94 och 1998–99. Tidningen gavs från starten ut av Interpresse och den liknade i stort sett sin svenska motsvarighet Fantomen. Den lades ner 1994 med nr 358. Därefter tog Egmont över utgivningen och gjorde ett försök med en färgtidning som samtrycktes med de övriga nordiska Fantomentidningarna (Fantomen i Sverige, Mustanaamio i Finland och Fantomet i Norge), men endast elva nummer gavs ut 1998–99.

Mini italien.gif Italien

Äran för att ha publicerat det allra första Fantomenäventyret producerat för en serietidning tillfaller Italien och förlaget La Freccia. Året var 1962, och tecknaren hette Massimo Liorni. Strax därefter bytte tidningen L'Uomo Mascherato förlag till Fratelli Spada, som blivit mest förknippade med produktionen av Italienska Fantomenäventyr. Bland de mest kända tecknarna hos Fratelli Spada kan nämnas Germano Ferri, Felmang, Usam (som alla har tecknat "Fantomen" även för den svenska tidningen), Guido Buzzelli, Senio Pratesi och Alberto Giolitti. Av de äventyr som inte skrevs av tecknarna själva stod Giovanni Fiorentini för de flesta manusen. Totalt producerades nästan 400 Fantomenäventyr av Fratelli Spada under ungefär tio års tid. Ett drygt 80-tal av dessa har publicerats i Sverige, men har dock varit redigerade näst intill oigenkännlighet.

Faktum är att serietidningsäventyr med "Fantomen" producerats i Italien ända sedan tiden för andra världskriget, då amerikanska serier var förbjudna. Det rör sig dock om olagligt producerade äventyr, skrivna av bl.a. Federico Fellini och tecknade av Roberto Lemmi.

Mini usa.gif USA

Se även huvudartiklar: The Phantom (Gold Key), The Phantom (King), The Phantom (Charlton), The Phantom (DC), The Phantom (Marvel), Phantom 2040 samt The Phantom (Moonstone).
Fantomen av Don Newton © KFS/Bulls

Trots att Fantomen är en amerikansk serie har den aldrig varit lika populär eller känd i hemlandet som i t.ex. Skandinavien. Att det rör sig om en dagstidningsserie och inte en serietidningsfigur har säkerligen med saken att göra. Försök att lansera serietidningar med Fantomen har dock gjorts ett flertal gånger.

I november 1962 startade den Fantomentidning som blev mest långlivad. Förlaget var ursprungligen Gold Key men gick sedan över till King Comics och slutligen Charlton Comics innan den lades ner 1977. De flesta serierna tecknades under Gold Key- och King-perioden tecknades av Bill Lignante, som tidigare hade gjort en kort sejour på den vanliga Fantomenserien innan Sy Barry tog över. Lignantes serietidningsavsnitt var oftast baserade på gamla dagspressäventyr. De flesta har publicerats på svenska, men i tidningen X9 istället för Fantomens egen titel. Charlton gav ut tidningen längst men hade lägre kvalitet på sina äventyr. Tecknare som Jim Aparo och Don Newton gjorde dock minnesvärda insatser.

DC Comics gjorde ett försök 1988 med The Phantom, en miniserie i fyra delar av Peter David, Joe Orlando och Dennis Janke. Denna blev populär så en månadstidning startade året efter, med serier av Mark Verheiden och Luke McDonnell, men efter 13 nummer försvann den p.g.a. dålig försäljning.

Även Marvel har gett ut Fantomenrelaterade serier, dock har det främst rört sig om olika framtidsversioner av figuren. Först och främst en tidning baserad på den tecknade TV-serien "Defenders of the Earth" där Fantomen kämpar tillsammans med Mandrake och Blixt Gordon mot den onde kejsar Ming. Fyra nummer gavs ut 1987.

En ny miniserie med en mer futuristisk Fantomen gavs ut i tre delar 1994–95. Det var ett omfattande och ambitiöst projekt som dock inte blev populärt bland de gamla fansen och inte heller lyckades locka till sig många nya. Kort därefter gav Marvel istället ut en serieversion baserad på TV-serien "Phantom 2040" med fyra nummer som tecknades av legenden Steve Ditko.

Det enda amerikanska serieföretaget som publicerar Fantomen i USA idag är det lilla Moonstone Books. Huvudförfattare på deras version av Fantomen har varit Ben Raab, som började som Fantomenförfattare på den svenska tidningen.

En mörkare "Fantomen" än vi är vana vid av Luke McDonnell. © KFS/Bulls

Mini tyskland.gif Tyskland

1966 gav Semic ut en tyskspråkig version av Fantomen, under namnet The Phantom.

Under 1970- och 1980-talet gav Bastei i dåvarande Västtyskland ut ett flertal Fantomentitlar. Dessa innehöll serier från samtliga befintliga källor (dagspress, serietidningsäventyr från Sverige, Italien och USA), men dessutom egenproducerat material. De tyska äventyren saknar dock jämförelsevis all känsla för Fantomenfiguren, vilket framgår tydligt jämfört med det övriga Fantomen-materialet i Basteis publikationer. Den enda "förmildrande" omständigheten är att Fantomen pratar swahili med infödingarna, vilket onekligen är rätt logiskt.

Närmare ett hundratal Fantomenavsnitt producerades av Bastei, inga av dessa har publicerats i Sverige. Samtliga skrevs av Peter Mennigen och tecknades av mer eller mindre anonyma studiotecknare.

Mini brasilien.gif Brasilien

Förlaget RGE (Rio Gráfica e Editora) i Brasilien har producerat ett okänt antal äventyr för den brasilianska marknaden under 1970-talet. Äventyren skrevs av José Menezes och Walmir Amaral, och tecknades av bl.a. Amaral, Júlio Shimamoto, Antonio Hombono, Adauto Silva, Wanderley Mayhé och Milton Sardella. Dessa äventyr har endast publicerats i Brasilien.

Mini australien.gif Australien

Se huvudartikel: The Phantom (Frew)

Frew Publications i Australien har framförallt tryckt om det mesta från den amerikanska dagspresspubliceringen och Team Fantomens produktion, men har i övrigt producerat fyra egna Fantomenäventyr på 90-talet. Samtliga skrivna av Jim Shepherd, tre tecknade av Keith Chatto och ett av Glenn Ford.

Därutöver finns tre specialutgåvor producerade av olika myndigheter med "public service"-innehåll riktade mot aboriginer.

Fantomen i andra medier

Romaner och noveller

  • Ett flertal romaner har baserats på serien. Den första, "The Son of the Phantom" kom 1944, skriven av Dale Robertson och publicerad av Whitman Publishing Company med ett omslag av Wilson McCoy.
  • Amerikanska Avon Publications gav ut femton böcker baserade på Falks serier åren 1972–75. (Två av dessa gavs ut som ljudböcker i Norge och Sverige 2006.) Avon gav även ut "The Phantom" 1996, en roman baserad på filmen från samma år, författad av Rob MacGregor.
  • Moonstone Books gav ut novellsamlingen "Phantom Chronicles" av ett flertal olika författare 2007. Den följdes av "The Phantom Chronicles 2" 2010. (I en av dessa noveller möter Fantomen Green Hornet.)

Spelfilm

  • 1943 kom en femtondelars filmföljetong med Tom Tyler som Fantomen själv. En uppföljare filmades 1955 med John Hart i huvudrollen, men på grund av upphovsrättsliga problem filmades historien delvis om och släpptes under titeln "Captain Africa" istället.
  • 1996 blev "Fantomen" långfilm, producerad av Paramount Pictures. Billy Zane spelade rollen som Fantomen och Kristy Swanson Diana Palmer. Regissör var Simon Wincer. Den har sedermera släppts på videomarknaden som VHS, DVD och Blu-ray.
  • Minst tre Fantomenfilmer har gjorts i Turkiet med start 1968 – alla utan upphovsrättslig rätt.
  • I december 2008 rapporterades det att Sherlock Symington Productions planerar en kommande långfilm med titeln "The Phantom: Legacy", med manus av Tim Boyle.[1]

Animerad film

  • Fantomen medverkade kort tillsammans med ett antal av King Features övriga seriefigurer i den animerade "Karl-Alfred"-filmen "Popeye Meets the Man Who Hated Laughter" från 1972.

TV

  • Ett pilotavsnitt till en TV-serie filmades 1961 med Roger Creed som Fantomen, men har aldrig visats på TV.
  • Den animerade TV-serien "Defenders of the Earth" (1986–87) använde sig av framtidsversioner av Fantomen, Mandrake, Lothar och Blixt Gordon som huvudkaraktärer. Även Fantomens dotter Jedda Walker spelade en framträdande roll. Fantomens repliker gjordes av röstskådespelaren Peter Mark Richman. TV-serien finns utgiven på DVD.
  • En annan framtida version av Fantomen figurerade i den animerade TV-serien "Phantom 2040", sänd 1994 och även förlaga till serietidningen med samma namn. Scott Valentine röstskådespelade Fantomen. Delar av TV-serien har samlats på VHS och DVD.
  • En TV-film/miniserie skrevs och producerades 2009 av Daniel och Charles Knauf för TV-kanalen Styfy. Ryan Carnes spelade Fantomen och Paolo Barzman regisserade.[2] Den gavs ut på DVD och Blu-ray 2010.

På scen

  • I Sverige producerades "Äventyrsmusikalen Fantomen", författad av Peter Falck och Urban Wrethagen och med den sistnämnde i rollen som Fantomen. Den uppfördes upp i Stockholm 1985 och gavs samtidigt ut på LP-skiva. Ett tecknat Fantomenäventyr med samma manus publicerades samma år under titeln "Tempelskatten". Samma musikal uppfördes 1989 i Perth, Australien, med Robert Peron i huvudrollen.
  • I Norge kom musikalen "Fantomets glade bryllup" med Knut Husebø som Fantomet. Jahn Teigen gjorde musiken. Tonen var humoristisk och även Tarzan gjorde ett gästspel.

TV- och datorspel

  • Fantomen medverkar i TV-spelen "Phantom 2040" och "Defenders of the Earth", baserad på de ovan nämnda animerade TV-serierna.
  • "The Phantom Mobile Game" kom 2006, anpassat till mobiltelefoner.

Kuriosa

  • Att "Fantomen" hette "Dragos" i Svenska Dagbladet från början 1942 och fram till 1980 (då den bytte namn till "Fantomen" även där) berodde på att man på tidningen förväxlade serien med "Mandrake" av samma upphovsman, som 1938 hade lanserats i Danmark under namnet "Dragos" – detta trots att serien då redan hade gått i Vecko-Revyn sedan två år tidigare under samma namn som den är känd även idag.[3]

Fantomens dräkt

Det var när den första söndagssidan skulle publiceras som Fantomens dräkt skulle färgläggas för första gången. Falk hade från början tänkt sig en gråaktig färg (han hade till och med övervägt att döpa serien till "The Gray Ghost"). En grön ton skulle också ha varit logisk, med tanke på seriens djungelmiljöer. Men det blev istället lila – av allt att döma utfört av en anonym färgläggare på King Features som ansåg att lila stack ut bra på seriesidorna. Falk fortsatte att referera till Fantomen som "gråklädd" i dialogen ända till 50-talet, men insåg sedan att den lila färgen blivit inarbetad bland läsarna (åtminstone i USA, se mer nedan).

I ett äventyr på 1970-talet gav Falk en förklaring till det ovanliga valet av färg i ett serieavsnitt om den förste Fantomen. Här baseras dräktens utseende på en staty av en djungelgud, och färgas lila av bär.

Dräktens färg är dock något som skiljer sig betydligt mellan olika länder. I Italien hade Fantomen redan publicerats i färg innan den amerikanska söndagsversionen debuterade, och man fick därför gissa sig till lämplig färg. Valet föll här på rött, vilket är Fantomendräktens färg i många länder kring medelhavet och i Sydamerika. I Sverige lär det ha varit svårt att få fram rätt lila ton vid tryckning, vilket gjorde att dräkten blev i det närmaste flaggblå till slut. Detta spreds även till de övriga nordiska länderna.

Fantomen på olika språk

Karta över länder som har givit ut Fantomen 2005. Gröna länder har fasta Fantomen-publikationer, och blå länder ger ut Fantomen i dagspresserier och/eller söndagssidor.
Bilden är hämtad från Wikimedia Comics
Språk Namn
Mini norge.gif Norska Fantomet
Mini sverige.gif Svenska Fantomen, Dragos
Mini danmark.gif Danska Fantomet
Mini finland.gif Finska Mustanaamio (Svarta Masken)
Mini frankrike.gif Franska Le Fantôme
Mini italien.gif Italienska L'uomo Mascherato (Den maskerade mannen)
Mini spanien.gif Spanska (Spanien) El Hombre Enmascarado (Den maskerade mannen)
Mini mexiko.gif Spanska (Sydamerika) El Fantasma
Mini brasilien.gif Portugisiska O Fantasma
Mini usa.gif Engelska The Phantom
Mini nederlanderna.gif Nederländska Het Fantoom
Mini turkiet.gif Turkiska Kızılmaske (Röda masken)
Mini israel.gif Hebreiska Phantom, Phantomas
Mini grekland.gif Grekiska Φαντομ (Fantom)
Mini ryssland.gif Ryska Фантом (Fantom)
Mini serbien och montenegro.gif Serbiska Fantom, Фантом (Fantom)
Mini ungern.gif Ungerska Fantom
Mini estland.gif Estniska Fantoom
Mini polen.gif Polska Fantom
Mini fiji.gif Fijianska Bera-Na-Liva
Mini tyskland.gif Tyska Phantom
Mini tjeckien.gif Tjeckiska Fantom
Mini slovakien.gif Slovakiska Fantom
Mini indien.gif Kannada Betal
Mini indien.gif Bengali Aranyadeb
Mini indien.gif Tamil தமிழ் (Mayavi)
Mini thailand.gif Thai แฟนธ่อม (Phantom)
Mini papua nya guinea.gif Tok pisin Fantom

Hyllningar och parodier

  • Ett flertal parodier har förekommit i tidningen Svenska Mad (och dess amerikanska förlaga Mad Magazine) genom åren. Däribland "Fantamen" i Svenska Mad nr 9/1964, "Fantamej" i nr ?/1967, och "Fantummen" av Bengt Sahlberg och Ulf Ragnarsson i nr 7/1977.
  • Fantomen har gästspelat i "Herman Hedning". Där kallades han "Fantadom".
  • Fantomen har varit med i ett "91:an"-avsnitt av Jonny Nordlund. Avsnittet publicerades i 91:an 4/2006 och var en hyllning till "Fantomen", som firade 70-årsjubileum det året. Serieavsnittet gjordes dock ursprungligen för seriens 60-årsjubileum.
  • Fantomen parodierades 1964 av filosofspexet vid Göteborgs universitet i föreställningen "van Tomen". Huvudpersonen heter Jaan van Tomen och är bosatt i en holländsk kronkoloni där han varvar brottsbekämpning med sin favoritsyssla - orientering. Sattes även upp 1989 och 1991 med originalensemble.[4]

Mer om "Fantomen"

Recensioner

  • David Haglund: "Lee Falk’s Fantomen – Den inbundna årgången 1956: del 1–3" (B&B webbrecension mars 2009)
  • David Haglund: "Fantomen [julalbum] 2008" (B&B webbrecension mars 2009)

Se även

Externa länkar

Fotnoter

  1. Läs en intervju med manusförfattaren från chroniclechamber.com.
  2. Filmens sida hos IMDb
  3. "Så gick det till när Fantomen blev Dragos", artikel av Hans Sidén i Göteborgs-Posten, "Världens gång", den 25 nov 2006.
  4. Lista över gamla spex på filosofspexet.se.

Wikipedia-logo.png Artikeln, i den version den hade den 2006-11-24, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Fantomen.