Kanon

Jerry Siegel och Joe Shuster visade i februarinumret av Look 1940 hur Stålmannen ställer Stalin och Hitler inför rätta hos Nationernas Förbund. – Även om detta avsnitt skrevs och tecknades av Stålmannens skapare, anses det apokryfiskt. I sin "egentliga" serie ingriper Stålmannen aldrig i världshändelserna på detta sätt.
© Siegel & Shuster.

För albumserien av Lars Fiske och Steffen Kverneland, se Kanon (albumserie)

---

Begreppet kanon (med betoning på första stavelsen, kánon; ej att förväxla med artillerivapnet som uttalas med betoning på andra stavelsen, kanón) inom fiktionen används inom olika medier som t.ex. för roman(svit)er, tv-serier, filmer eller serier. Med kanon avses det som anses tillhöra den "riktiga" verkligheten i det fiktiva universumet. Det som inte är kanoniskt, kallas, med en term likaledes hämtad från teologin, för apokryfiskt.

Begreppet blir viktigt när ett flertal verk, ofta med olika skapare, kretsar kring mer eller mindre samma fiktiva skapelser (figurer, miljöer, föremål, förhållanden). Nyare verk bygger på samma fiktiva värld och bidrar samtidigt till att utvidga den. Ofta är det annat material som adaptioner, spin-offer, eller helt enkelt sådant författat av någon annan än den ursprungliga författaren som inte räknas till kanon.

Begreppets bakgrund

Begreppet kanon är från början hämtat från religionskunskapen och har därefter fått flera utvidgade betydelser, såsom:

1. Kanon i religion, den ursprungliga betydelsen av begreppet: en samling skrifter som av teologer eller andra religiösa auktoriteter fått status som heliga ("kanoniska skrifter"). Religiösa skrifter som däremot har rensats bort när man till exempel har redigerat Bibeln och bedömt vilka delar som skall vara med, har kallats apokryfiska.
2. Kulturell kanon: samling litteratur och andra kulturprodukter som av någon anses särskilt betydelsefull för en civilisation eller nation.
3. Kanon i fiktion: en samling verk om ett fiktivt universum som upphovsmannen eller fansen anser som "officiella" eller "giltiga". Härlett från den religiösa betydelsen. Motsatsen är apokryfer, även denna term hämtad från religionen.

Kanon i serier

Mer allmänt betecknar kanon inte bara en samling verk om ett fiktivt universum, utan den samling av figurer, miljöer, "fakta", etc. som officiellt anses "gälla" i detta universum. Denna kanon utgör grunden för vidare verk som baseras på samma fiktiva värld och bidrar till läsarnas förväntningar. Ett nytt verk kan bryta mot den kända kanon och därmed mot kontinuiteten, vilket bryter mot läsarnas förväntningar.

I en sådan kanon kan till exempel ingå vilka superkrafter Stålmannen har, eller delar av Fantomens eller Kalle Ankas släktträd. I någon enstaka serie har Kalle Anka inte 3 brorsöner utan 4 – den fjärde Knatten (som senare fått det engelska namnet "Phooey") verkar dock inte ingå i Kalle Ankas kanon, han är således apokryf.

Det kan ibland förekomma diskussioner om vad som skall räknas som kanoniskt. Vissa författare kan göra en särskild bedömning inför skapandet av verk som de själva ser som centrala. När Don Rosa skrev "Farbror Joakims liv", ansåg han till exempel att endast Carl Barks' publicerade verk var kanoniska.

Om brottet mot kanon är en avsiktlig ändring av dittills gällande förhållanden, så att kanon förändras, brukar det kallas retcon. En retcon som gör att hela serien börjar om från början, kallas ibland för reboot. En av de mer kända retcon-berättelserna är "Crisis on Infinite Earths" från mitten av 1980-talet, där hela DC:s superhjälteuniversum gjordes om och i viss mån startade på nytt med förändrade förutsättningar.

I "Asterix i Indien" och "Rosen och svärdet" bryter Uderzo mot seriens dittills gällande kanon då Troubadix plötsligt kan framkalla regn med sin röst, något som han inte tidigare hade gjort (även om det i och för sig aldrig i tidigare album har påståtts att det skulle ha varit omöjligt för honom). Eftersom Uderzo är seriens skapare och rättighetsinnehavare, accepteras en sådan förändring av läsarna.

Om figuren Tintin har flera helt nya äventyr producerats som film (animerade "Tintin och Hajsjön" samt två spelfilmer). Dessa bygger inte på Hergés album och räknas ofta inte till kanon, och därmed inte heller det seriealbum som producerades med filmen Tintin och Hajsjön som grund.

I vissa fall har kända och uppskattade serier fått en särskild sidoutgivning, där samma figurer används men temat ofta är annorlunda och berättelsen med mening är tänkt att inte ingå i den egentliga seriens kanon. Ofta bjuds helt andra serieskapare in, för att ge sin särskilda tolkning av serien och dess figurer. Från den fransk-belgiska serietraditionen finns sådant som "Ett extraordinärt äventyr med Spirou och Nicke", "Ett extraordinärt äventyr med Linda och Valentin" med flera sidoutgåvor av olika albumserier, hos amerikanska superhjäteserier finns etiketter som Elseworlds från DC Comics och What if från Marvel.

Fanon

Uppgifter om seriefigurer som anses vedertegna i fan fiction utan att stöd för detta uttryckligen finns i den egentliga, kanoniska serien, kallas ibland för fanon, ett ord skapat av fan och kanon.

Se även

• Kontinuitet

Externa länkar

• Kanon (fiktion) på svenska Wikipedia (kort artikel)
• Canon (fiction) på engelska Wikipedia (lång artikel, många detaljerade exempel ur populärkultur)