B.C.
"B.C." är en amerikansk humoristisk dagspresserie i stenåldersmiljö, skapad 1958 av Johnny Hart. Den handlar om en grupp grottmänniskor och antropomorfa djur från olika geologiska tidsepoker.
Historik
Efter sin tjänstgöringstid i flygvapnet sålde Johnny Hart 1952 sin första skämtteckning till Saturday Evening Post. Han tecknade sedan för företaget General Electric i några år innan han slog igenom på allvar med sin serie "B.C.", vars första stripp publicerades i amerikansk dagspress den 17 februari 1958.
Serien har publicerats dagligen sedan starten fram till att Hart dog i april 2007, vilket gör den till en av de längst publicerade dagsstrippserierna där upphovsmannen själv fortfarande gjort serien. Runt 1960-talet räknades den som en av de mest framgångsrika s.k. "sofistikerade serierna". Den syndikeras av Creators Syndicate.
"B.C." (liksom Harts andra serie "Trollkarlen från Id", skapad tillsammans med Brant Parker) var inspirerad av humorn i Charles M. Schulz "Snobben", och var en av de serier som gick i bräschen för den trend som på sin tid ofta gick under benämningen "sofistikerade serier", det vill säga skämtserier som inte bara kretsade kring slapstick och situationshumor (även om sådant förekom), utan även mer så kallad "intellektuell humor", såsom ordvitsar, cynismer och vardagsfilosofier. Harts stil passade också väl för de förändringar som dagstidningarnas seriesidor genomgick under 1900-talets andra hälft – de enkla teckningarna, de stereotypa figurgallerierna och de gag-baserade skämten framgick väl i en tid då strippserier drabbades av mindre publiceringsyta och krympande serierutor.
Under senare år kom Harts egen kristna tro att avspeglas starkt i serien.
När Hart gick bort 2007 fanns vid frånfället en mängd opublicerade "B.C."-strippar i Harts dator. Efter att dessa publicerats, samarbetar familjen Hart för att producera nya strippar; Harts dotterson Mason Mastroianni tecknar serien, och tillsammans med sin bror Mick Mastroianni och moster Perri Hart skriver han manus. Perri Hart är seriens textare och färgläggare, vilket hon även var när Johnny Hart levde. Johnnys änka Bobby Hart och Masons mor Patti Pomeroy är också inblandade i produktionen. Redan innan hans bortgång hade Hart tagit hjälp med manusarbetet av Jack Caprio.
Handling
Bokstäverna B.C. är initialerna till en av figurerna, men kan också uppfattas som "Before Christ" (d.v.s. f.Kr.). Serien blandar friskt olika tidsepoker, till exempel kan det förekomma att en dinosaurie spelar golf. Det är inte bara djur som ibland beter sig mänskligt och pratar. Även stenar, blommor och musslor (som också gäller som mynt) har ofta repliker. Över allting regerar någon diffus gudomlighet som de kallar "Zot" efter ljudet av blixten som den slungar. (Ljudeffekten har f.ö. gett namn till Scott McClouds serie "Zot!".)
Figurgalleri
- B.C. – Snäll, men något menlös grottman
- Wiley – Grovhuggen grottman med träben, avskyr vatten
- Feta bruden – "Välväxt" grottkvinna, arvfiende med ormen
- Peter – Vetenskapsman och affärsinnehavare
- Klumpige Karp/"Klumpis" – Inte alltför klipsk grottman som snubblar på allting, men har god hand med fiskar
- Thor – Grottsamhällets snygging och snille, anser han själv i alla fall
- Slanka bruden – Mmm, just det
- Krullis – krullhårig grottman, sarkasmernas mästare
- Grog – Obestämd lurvig varelse på två ben, möjligen primitivare människotyp
Mer eller mindre regelbundet förekommande djur, såsom Myrsloken, Ormen, Kalkonen (åtminstone kring jul och Thanksgiving), Emun, och en myrfamilj.
Kontroverser
Seriekännaren Mark Evanier har i sin blogg antytt att Hart blev frälst efter flera års alkoholproblem.[1] Säkert är att "B.C." under 1980-talet fick en stark kristen framtoning, präglad av Harts egen tro. Under senare år eskalerade det till vad som många ville beskriva som ren religiös propaganda,[2] och Hart beskylldes upprepade gånger för att vara reaktionär, misogyn och rentav rasistisk. Bland de mer kontroversiella "B.C."-avsnitten från senare år kan nämnas det där en menora (en judisk sjuarmad ljusstake) gradvis transformeras till ett kors, [1] samt en serie där huvudfiguren B.C. går in på ett dass med en (islamsk?) månsymbol på dörren och säger att "det stinker här inne"[3] (notera dock att utedass i USA ofta har just en månskära på dörren ungefär på samma sätt som svenska dass brukar ha ett hjärta, inte som en religiös symbol). I en intervju från 1999 ska Hart ha sagt att "judar och muslimer som inte accepterar Jesus kommer att brinna i Helvetet" samt att "Jordens undergång är nära, kanske är den här år 2010".[källa behövs] Flera tidningar vägrade att trycka enstaka B.C.-strippar och några sade upp serien helt och hållet under den här perioden. I Sverige har vi inte fått se så mycket av de religiösa stripparna.
Svensk utgivning
"B.C." började publiceras i Dagens Nyheter 1964 under titeln "Urban Urtid". Efter något halvår återfick serien sin originaltitel och började publiceras under sitt modersmål, som något av en engelsk språkskola för de svenska läsarna. Detta fortsatte man med ända in på 1990-talet. Även flera andra svenska dagstidningar har därefter föredragit att trycka serien på engelska, däribland Östran. (Detta kan förstås delvis bero på att seriens många ordvitsar är svåra att översätta.)
På 1980-talet blev "B.C." gästserie och sedermera fast inslag i serietidningen Knasen. Den har även getts ut i egna album och diverse antologier.
Album
- "B.C." nr 1, Semic 1972. 50 s. tvåfärgstryck. Innehöll även 8 sidor "Trollkarlen från ID"
- "Samlade serierariteter: B.C.: utvalda pärlor från 1970", Semic 1987. 48 s. sv/v. inb. ISBN 91-530-2038-3
- "B.C.: stenåldershumor", Carlsen Comics (i samarbete med Semic) 1989. 48 s. färg. ISBN 91-510-6058-2
- "B.C. – En grottman för alla årstider", Semic 1993. 144 s. färg inb. ISBN 91-530-2066-9
I andra medier
Serien gav 1983 upphov till ett datorspel, "B.C.'s Quest for Tires", utvecklat av Sierra, som släpptes till flera av de populäraste spelsystemen vid tidpunkten.
"B.C." på andra språk
Danska: "Homo Sapiens"
Finska: "Pulteri"
Franska: "B.C."
Italienska: "B.C."
Tyska: "B.C." eller "Neander aus dem Tal"
Källor
