Skillnad mellan versioner av "Seriealbum"
Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sökOlaHe (diskussion | bidrag) |
E.G. (diskussion | bidrag) m (→Definition III) |
||
| (34 mellanliggande versioner av 5 användare visas inte) | |||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Ett '''seriealbum''' är en seriepublikation utgiven i bokform. | Ett '''seriealbum''' är en seriepublikation utgiven i bokform. | ||
Det finns åtminstone tre | Det finns åtminstone tre etablerade användningar av ordet seriealbum: | ||
#En serieutgåva, vilken som helst, i bokform. | #En serieutgåva, vilken som helst, i bokform. | ||
#En specifik typ av seriepublikation i bokform, ofta av lite större format och lite tjockare pärmar än en [[serietidning]]. | #En specifik typ av seriepublikation i bokform, ofta limbunden, av lite större format och lite tjockare pärmar än en [[serietidning]]. | ||
#Ett avslutat serieäventyr, ca 40–60 sidor, i fransk | #Ett avslutat serieäventyr, ca 40–60 sidor, i [[fransk-belgiska serier|fransk-belgisk]] serietradition. | ||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
Den mest övergripande betydelsen av ordet "seriealbum" är då serier utges i bokform, oavsett design eller sidantal, oavsett om utgåvan är inbunden eller limmad, har hårda eller halvmjuka pärmar, och oavsett om det innehåller ett sammanhängande serieavsnitt eller flera olika. | Den mest övergripande betydelsen av ordet "seriealbum" är då serier utges i bokform, oavsett design eller sidantal, oavsett om utgåvan är inbunden eller limmad, har hårda eller halvmjuka pärmar, och oavsett om det innehåller ett sammanhängande serieavsnitt eller flera olika. | ||
Termen "seriealbum" är i detta fall synonym med "[[seriebok]]", medan [[seriepocket]]ar och [[julalbum]] räknas som underkategorier. [[Serietidningar]], d.v.s. publikationer som är periodiska och i många fall tunnare och billigare, räknas vanligtvis inte till seriealbumen. | Termen "seriealbum" är i detta fall synonym med "[[seriebok]]", medan [[seriepocket]]ar och [[julalbum]] räknas som underkategorier. [[Serietidningar]], d.v.s. publikationer som är periodiska och i många fall tunnare och billigare, räknas vanligtvis inte till seriealbumen. | ||
| Rad 19: | Rad 18: | ||
==Definition II== | ==Definition II== | ||
Ett vanligt sätt att använda termen på är | [[Bild:Den_mystiska_stj%C3%A4rnan.png|thumb|200px|right|"[[Den mystiska stjärnan]]" av [[Hergé]] – traditionellt europeiskt seriealbum med mjuka pärmar.<BR>© [[Casterman]]/[[Bonnier Carlsen]].]] | ||
[[Bild:Casablanca87-1.jpg|thumb|200px|right|''[[Casablanca]]'' nummer 1/1987. Albumhistoria i tidningsform. © [[RSR Epix]].]] | |||
[[Bild:Comixpocket.jpg|thumb|200px|''[[Comix Pocket]]'' nr 1, 1989, [[seriepocket]] med omslag målat av [[Rolf Gohs]].<BR>© Gohs/[[Bulls Presstjänst]].{{GCD-bild}}]] | |||
Ett vanligt sätt att använda termen på är när man avser en publikation av lite större format och lite tjockare pärmar än en [[serietidning]]. Oftast är albumet limmat, av större format (ung. A4 eller något större), innehållande en enda avslutad serie och med mjuka pärmar. (Inom den franskspråkiga världen är det dock vanligast med hårda pärmar, se nedan.) Denna typ av seriealbum är särskilt vanlig i den europeiska, i synnerhet den [[fransk-belgiska serier|fransk-belgiska]], albumtraditionen. Albumen om [[Tintin]], [[Spirou]], [[Asterix]], [[Lucky Luke]] och [[Smurferna]] är kända exempel. | |||
Dock finns det album som avviker från allt detta, t.ex. inbundna album, album med hårda pärmar, | Dock finns det album som avviker från allt detta, t.ex. inbundna album, album med hårda pärmar, klammerhäftade album, album i mindre format etc. | ||
Även seriealbum i denna tradition kan kallas [[seriebok|serieböcker]] (även om det sistnämnda begreppet ofta förbehålls tjockare utgåvor med hårdare pärmar). | Även seriealbum i denna tradition kan kallas [[seriebok|serieböcker]] (även om det sistnämnda begreppet ofta förbehålls tjockare utgåvor med hårdare pärmar). | ||
| Rad 28: | Rad 30: | ||
"Seriealbum" som ett sätt att beteckna ett format på en seriehistoria är inte så vanligt, men det har förekommit att serietidningar, t.ex. ''[[Casablanca]]'' från [[RSR Epix]], annonserat ut att deras nummer innehåller "ett avslutat album". | "Seriealbum" som ett sätt att beteckna ett format på en seriehistoria är inte så vanligt, men det har förekommit att serietidningar, t.ex. ''[[Casablanca]]'' från [[RSR Epix]], annonserat ut att deras nummer innehåller "ett avslutat album". | ||
Ofta avses här serier från den europeiska och fransk-belgiska traditionen, eftersom dessa ofta ges ut (eller planeras att ges ut) i bokform redan från början, till skillnad från den amerikanska och i viss mån svenska traditionen, där det mesta först går i serietidningar och endast samlas i album om efterfrågan finns. Dock har den amerikanska marknaden på senare hand mer och mer frångått tidningsmarknaden som viktigaste forum och istället satsat på [[miniserier]] och [[story arc]]s, som redan från början är tänkta att samlas i [[trade paperback]]-form. | |||
Ofta avses här serier från den europeiska och fransk | |||
==Gränsdragning== | ==Gränsdragning== | ||
Förutom att definitionerna varierar är gränsen mellan serietidning, seriealbum och seriebok | Förutom att definitionerna varierar är gränsen mellan serietidning, seriealbum och seriebok ofta flytande och det är svårt att finna en allmängiltig definition. | ||
Det kan vara värt att notera att det som på engelska brukar kallas ''comic book'' ofta avser en periodisk publikation av det slag som på svenska snarare skulle betraktas som en [[serietidning]]. | |||
==Historik== | ==Historik== | ||
===[[Bild:Mini_förenta_nationerna.gif]] Internationellt=== | |||
{{stubAvsnitt}} | |||
===[[Bild:Mini_sverige.gif]] Sverige=== | ===[[Bild:Mini_sverige.gif]] Sverige=== | ||
Det första svenskutgivna seriealbumet anses vanligtvis vara "[[Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder och sällsamma äfventyr till lands och vatten]]" av [[Jockum Träsnidare]], från 1847, d.v.s. den svenska översättningen av schweizaren [[Rodolphe Töpffer]]s "[[Historie de M. Cryptogame]]". | *Det första svenskutgivna seriealbumet anses vanligtvis vara "[[Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder och sällsamma äfventyr till lands och vatten]]" av [[Jockum Träsnidare]], från 1847, d.v.s. den svenska översättningen av schweizaren [[Rodolphe Töpffer]]s "[[Historie de M. Cryptogame]]".<ref> [[Olle Dahllöf]]: "Herr Spindelben en pionjär", ''[[Dagens Nyheter]]'' den 21 oktober 1990</ref> Krediteringen lyder: "Komiskt album, författadt i teckningar af Jockum Träsnidare och upplyst i konstiga rim af Orvar Odd". Redan 1847 använde man alltså ordet album om serieutgivning i bokform. | ||
*Det första originalsvenska seriealbumet torde vara "[[Herrar Black & Smith på väg till Skandinavien]]" som tecknades av den i Sverige bosatte schweizaren och seriepionjären [[Fritz von Dardel]] för en bokpublikation redan på 1850-talet. Dock bordlades utgivningen och serien blev inte publicerad förrän 1991. | |||
*Bland ''publicerade'' originalsvenska seriealbum kan [[Conny Burman]]s årliga [[julalbum|julhäften]] tillhöra de första. Under titlarna "[[Karrikatyrer (Burman)|Karrikatyrer]]" och "Krumelurer" började de ges ut 1866 och innehöll varierande [[skämtteckningar]] och serier, dock är det osäkert i vilken grad serierna dominerar publikationen.<ref>Östen Hedin: "Karin med banden : personlig festskrift tillägnad Karin Wijkström av vännerna på KB med anledning av hennes pensionering: 1 juni 2007". Stockholm 2007</ref> Nämnas bör också en helt annan bok med titeln "[[Karrikatyrer (Liljefors)|Karrikatyrer]]" av [[Bruno Liljefors]] från 1895, en konstbok där serier och serieliknande berättelser är de främsta inslagen. | |||
*När det gäller svenska seriealbum ''för barn'' kom tidigt sekventiella bilderböcker för barn som [[Ottilia Adelborg]]s "[[Pelle Snygg och barnen i Snaskeby]]" 1896, och [[Ivar Arosenius]] "[[Kattresan]]" 1909, men det är debatterbart om dessa bör kallas serier eller inte. Flera sådana gränsfall förekommer under hela 1900-talet. Litteraturdoktorn [[Helena Magnusson]] framhåller "[[Filurstjärnan]]" av [[Inger Sandberg|Inger]] och [[Lasse Sandberg]] (1969) som "troligen" det första originalsvenska seriealbumet som inte består av tidigare publicerat material.<ref>[[Helena Magnusson]]: "[[Berättande bilder]]" (2005) s. 194, 206</ref> | |||
==Se även== | ==Se även== | ||
| Rad 43: | Rad 54: | ||
*[[Seriepocket]] | *[[Seriepocket]] | ||
*[[Julalbum]] | *[[Julalbum]] | ||
*[[Serieroman]] | *[[Serieroman]] | ||
*[[Trade paperback]] | *[[Trade paperback]] | ||
*[[Antologi]] | *[[Antologi]] | ||
*[[:Kategori:Seriealbum|Kategorin seriealbum]] Seriewikins förteckning över seriealbum | |||
==Fotnoter== | |||
<references /> | |||
Nuvarande version från 15 juni 2018 kl. 09.35
Ett seriealbum är en seriepublikation utgiven i bokform.
Det finns åtminstone tre etablerade användningar av ordet seriealbum:
- En serieutgåva, vilken som helst, i bokform.
- En specifik typ av seriepublikation i bokform, ofta limbunden, av lite större format och lite tjockare pärmar än en serietidning.
- Ett avslutat serieäventyr, ca 40–60 sidor, i fransk-belgisk serietradition.
Definition I
Den mest övergripande betydelsen av ordet "seriealbum" är då serier utges i bokform, oavsett design eller sidantal, oavsett om utgåvan är inbunden eller limmad, har hårda eller halvmjuka pärmar, och oavsett om det innehåller ett sammanhängande serieavsnitt eller flera olika.
Termen "seriealbum" är i detta fall synonym med "seriebok", medan seriepocketar och julalbum räknas som underkategorier. Serietidningar, d.v.s. publikationer som är periodiska och i många fall tunnare och billigare, räknas vanligtvis inte till seriealbumen.
"Seriealbum" i denna breda bemärkelse används t.ex. i Seriewikins kategori "seriealbum". Det är även utgångspunkten då Seriefrämjandets Urhunden-pris-delas ut för årets bästa seriealbum.
Definition II
"Den mystiska stjärnan" av Hergé – traditionellt europeiskt seriealbum med mjuka pärmar.
© Casterman/Bonnier Carlsen.
© Casterman/Bonnier Carlsen.
Comix Pocket nr 1, 1989, seriepocket med omslag målat av Rolf Gohs.
© Gohs/Bulls Presstjänst.
Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.
© Gohs/Bulls Presstjänst.
Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.
Ett vanligt sätt att använda termen på är när man avser en publikation av lite större format och lite tjockare pärmar än en serietidning. Oftast är albumet limmat, av större format (ung. A4 eller något större), innehållande en enda avslutad serie och med mjuka pärmar. (Inom den franskspråkiga världen är det dock vanligast med hårda pärmar, se nedan.) Denna typ av seriealbum är särskilt vanlig i den europeiska, i synnerhet den fransk-belgiska, albumtraditionen. Albumen om Tintin, Spirou, Asterix, Lucky Luke och Smurferna är kända exempel.
Dock finns det album som avviker från allt detta, t.ex. inbundna album, album med hårda pärmar, klammerhäftade album, album i mindre format etc.
Även seriealbum i denna tradition kan kallas serieböcker (även om det sistnämnda begreppet ofta förbehålls tjockare utgåvor med hårdare pärmar).
Definition III
"Seriealbum" som ett sätt att beteckna ett format på en seriehistoria är inte så vanligt, men det har förekommit att serietidningar, t.ex. Casablanca från RSR Epix, annonserat ut att deras nummer innehåller "ett avslutat album".
Ofta avses här serier från den europeiska och fransk-belgiska traditionen, eftersom dessa ofta ges ut (eller planeras att ges ut) i bokform redan från början, till skillnad från den amerikanska och i viss mån svenska traditionen, där det mesta först går i serietidningar och endast samlas i album om efterfrågan finns. Dock har den amerikanska marknaden på senare hand mer och mer frångått tidningsmarknaden som viktigaste forum och istället satsat på miniserier och story arcs, som redan från början är tänkta att samlas i trade paperback-form.
Gränsdragning
Förutom att definitionerna varierar är gränsen mellan serietidning, seriealbum och seriebok ofta flytande och det är svårt att finna en allmängiltig definition.
Det kan vara värt att notera att det som på engelska brukar kallas comic book ofta avser en periodisk publikation av det slag som på svenska snarare skulle betraktas som en serietidning.
Historik
Internationellt
|
|
Sverige
- Det första svenskutgivna seriealbumet anses vanligtvis vara "Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder och sällsamma äfventyr till lands och vatten" av Jockum Träsnidare, från 1847, d.v.s. den svenska översättningen av schweizaren Rodolphe Töpffers "Historie de M. Cryptogame".[1] Krediteringen lyder: "Komiskt album, författadt i teckningar af Jockum Träsnidare och upplyst i konstiga rim af Orvar Odd". Redan 1847 använde man alltså ordet album om serieutgivning i bokform.
- Det första originalsvenska seriealbumet torde vara "Herrar Black & Smith på väg till Skandinavien" som tecknades av den i Sverige bosatte schweizaren och seriepionjären Fritz von Dardel för en bokpublikation redan på 1850-talet. Dock bordlades utgivningen och serien blev inte publicerad förrän 1991.
- Bland publicerade originalsvenska seriealbum kan Conny Burmans årliga julhäften tillhöra de första. Under titlarna "Karrikatyrer" och "Krumelurer" började de ges ut 1866 och innehöll varierande skämtteckningar och serier, dock är det osäkert i vilken grad serierna dominerar publikationen.[2] Nämnas bör också en helt annan bok med titeln "Karrikatyrer" av Bruno Liljefors från 1895, en konstbok där serier och serieliknande berättelser är de främsta inslagen.
- När det gäller svenska seriealbum för barn kom tidigt sekventiella bilderböcker för barn som Ottilia Adelborgs "Pelle Snygg och barnen i Snaskeby" 1896, och Ivar Arosenius "Kattresan" 1909, men det är debatterbart om dessa bör kallas serier eller inte. Flera sådana gränsfall förekommer under hela 1900-talet. Litteraturdoktorn Helena Magnusson framhåller "Filurstjärnan" av Inger och Lasse Sandberg (1969) som "troligen" det första originalsvenska seriealbumet som inte består av tidigare publicerat material.[3]
Se även
- Seriebok
- Seriepocket
- Julalbum
- Serieroman
- Trade paperback
- Antologi
- Kategorin seriealbum Seriewikins förteckning över seriealbum
Fotnoter
- ↑ Olle Dahllöf: "Herr Spindelben en pionjär", Dagens Nyheter den 21 oktober 1990
- ↑ Östen Hedin: "Karin med banden : personlig festskrift tillägnad Karin Wijkström av vännerna på KB med anledning av hennes pensionering: 1 juni 2007". Stockholm 2007
- ↑ Helena Magnusson: "Berättande bilder" (2005) s. 194, 206
