Skillnad mellan versioner av "Nionde konstformen"
E.G. (diskussion | bidrag) |
Wakuran (diskussion | bidrag) m (→Externa länkar) |
||
| (17 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori: Serietermer]] | [[Kategori:Serietermer]] | ||
De tecknade serierna brukar även kallas för den '''nionde konstformen'''. | [[Kategori:Franska serietermer]] | ||
De tecknade serierna brukar även kallas för den '''nionde konstformen''', ett begrepp som har uppstått och särskilt blivit etablerat på den franskspråkiga marknaden.<ref>[http://www.francetoday.com/articles/2011/06/07/the_ninth_art.html Peter Davy: "The Ninth Art", ''France Today'', 7 juni 2011] (på {{språk|engelska}}), läst den 19 januari 2015</ref> | |||
==Bakgrund== | |||
Uttrycket syftar på uppfattningen att det fanns ett antal klassiska, etablerade former av (bild)konst (arkitektur, skulptur, måleri m.m.), när det kring sekelskiftet 1900 och därefter har tillkommit ett antal "nya", som då har fått egna "nummer". | |||
Vilka som är de åtta konstformerna "före" seriens uppkomst, har olika skribenter olika uppfattning om. Filosofen Anssi Hynynen har i en text om serier från 2002 hänvisat till muserna i den antika grekiska mytologin, som var och en beskyddade en konstform,<ref>[http://www.svd.se/den-nionde-konstens-ord-bild-och-bubbla Anssi Hynynen: "Den nionde konstens ord, bild och bubbla"], ''Svenska Dagbladet'' den 2 juni 2002</ref> men eftersom muserna redan var nio till antalet<ref>''Nationalencyklopedin'', band 13, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1994, ISBN 91-7024619-X, uppslagsordet '''muserna'''</ref> så är det inte rätt förklaring till begreppet. Under antiken användes dessutom benämningen "Den tionde musan" om poeten Sappho. Uppräkningen av konstformerna härstammar i själva verket från det tidiga 1800-talet, då den tyske filosofen Friedrich Hegel (1770-1831)<ref>[https://sv.wikipedia.org/wiki/Friedrich_Hegel om Friedrich Hegel på svenska Wikipedia]</ref> i sitt verk "Inledning till estetiken" ("Vorlesungen über die Ästhetik, 1835-1838"; postumt utgivna föreläsningstexter) identifierade fem konstarter: "arkitekturens yttre konst, skulpturens objektiva konst och måleriets, musikens och poesins subjektiva konst."<ref>[http://excerpter.wordpress.com/2006/09/02/hegel-estetiken/ Excerpter presenterar G.W.F. Hegel: "Inledning till estetiken", översättning av Sven-Olov Wallenstein, Daidalos, 2005]</ref> Därefter har det fyllts på med flera konstarter av andra skribenter, i huvudsak konstarter som med teknikens utveckling har uppstått sedan Hegel skrev sitt verk. | |||
Filmkonsten har normalt ansetts vara "den sjunde konstformen", ett begrepp som lanserades av den fransk-italienske filmvetaren Ricciotto Canudo, som publicerade "Manifeste du septième art" ("Den sjunde konstens manifest") 1923. Från början hade han 1911 skrivit att filmen var den sjätte konstformen, efter Hegels fem, men han lade sedan till dans som den sjätte 1919, eftersom den kom före filmen.<ref>[https://fr.wikipedia.org/wiki/Ricciotto_Canudo om Ricciotto Canudo på franska Wikipedia]</ref> Fotokonst har ibland också omnämnts som "den sjätte konstformen". | |||
Vilken konstform som skall betraktas som den åttonde är inte etablerat, men begreppet har bland annat använts för radio (Roger Clausse, 1941) och för television (Festival de télévision de Monte-Carlo, 1961) och den franske konstnären Jean Cocteau använde det (1950) för den typen av färgat glas som på franska kallas ''gemmail''. | |||
Seriekonsten har fått nummer nio, och för just denna konstform har det sedan 1960-talet blivit ett etablerat begrepp som inte har kommit att ifrågasättas i form av att begreppet skulle åsättas någon annan konstform. I ett verk från 1928 hade dock Austin de Croze använt begreppet för gastronomi. | |||
Begreppen tionde konstformen och elfte konstformen har ibland också åsatts olika nya kulturyttringar. | |||
==Begreppet "den nionde konstformen"== | |||
Det får anses etablerat att seriekonsten är "nummer nio" bland konstformerna. | |||
Även om sekventiellt bildberättande har funnits sedan förhistorisk tid, så har serien som ett i egentlig mening eget medium uppstått först med tryckteknikens utveckling att kunna återge bilderna på ett tillräckligt bra sätt, varför [[seriernas historia]] brukar räknas först från åren kring 1900 och framåt. | |||
Uttrycket "den nionde konstformen" infördes mellan 1964 och 1967 i en artikelserie av [[Morris]] och [[Pierre Vankeer]] i tidningen ''[[Spirou (tidning)|Spirou]]'' <ref>[http://bdoubliees.com/journalspirou/redactionnel/s9art.htm BD Oubliées-com - 9ème art] index (på {{språk|franska}})</ref>, dock sannolikt inspirerat av en serie artiklar av filmteoretikern [[Claude Beylie]] som i tidningen ''Lettres et Médecins, supplément littéraire de La Vie médicale'' under 1964 skrivit en artikel om "den nionde konstformens" förtjänster,<ref>[http://www.mundo-bd.fr/?p=3370 Mundo BD - Le calcul des intégrales] - artikel av Didier Pasamonik (på {{språk|franska}})</ref><ref>[http://www.artseditor.com/html/features/0108_graphic.shtml Christopher Panzner: "The Ninth Art", ''ArtsEditor'', 28 januari 2008] (på {{språk|engelska}}), läst den 19 januari 2015</ref> och populariserades 1971 av den franske litteraturvetaren [[Francis Lacassin]] i hans essä "[[Pour un neuvième art: La bande dessinée]]" (''= ung. "För en nionde konst: den tecknade serien"''). | |||
==Konstformerna== | ==Konstformerna== | ||
Konstformerna brukar i nummerordning anses vara: | |||
*1. Arkitektur | *1. Arkitektur (Hegel) | ||
*2. Skulptur | *2. Skulptur (Hegel) | ||
*3. Målning | *3. Målning (Hegel) | ||
*4. Musik | *4. Musik (Hegel) | ||
*5. Poesi | *5. Poesi (Hegel) | ||
*6. Dans | *6. Dans (Canudo), ''alternativt'' fotografi | ||
*7. Film | *7. Film (Canudo) | ||
*8. | *8. Radio (Clausse), ''alt.'' television, ''alt.'' drama, ''alt.'' fotografi ''alt.'' s.k. gemmail (Cocteau) | ||
*9. Serier (Beylie/Morris/Vankeer), ''tidigare'' gastronomi (de Croze) | |||
*10. Videospel och videokonst | |||
==Källor== | |||
<references/> | |||
==Se även== | ==Se även== | ||
* [[Serier]] | * [[Serier]] | ||
* [[Sekvenskonst]] | * [[Sekvenskonst]] | ||
==Externa länkar== | |||
* [http://www.artandpopularculture.com/The_Ninth_Art The Ninth Art] på ''Art and Popular Culture'' | |||
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Classificatory_disputes_about_art Classificatory disputes about art] på Engelska Wikipedia. | |||
* [https://fr.wikipedia.org/wiki/Classification_des_arts Classification des arts] på Franska Wikipedia. | |||
{{stub}} | {{stub}} | ||
Nuvarande version från 18 augusti 2022 kl. 23.23
De tecknade serierna brukar även kallas för den nionde konstformen, ett begrepp som har uppstått och särskilt blivit etablerat på den franskspråkiga marknaden.[1]
Bakgrund
Uttrycket syftar på uppfattningen att det fanns ett antal klassiska, etablerade former av (bild)konst (arkitektur, skulptur, måleri m.m.), när det kring sekelskiftet 1900 och därefter har tillkommit ett antal "nya", som då har fått egna "nummer".
Vilka som är de åtta konstformerna "före" seriens uppkomst, har olika skribenter olika uppfattning om. Filosofen Anssi Hynynen har i en text om serier från 2002 hänvisat till muserna i den antika grekiska mytologin, som var och en beskyddade en konstform,[2] men eftersom muserna redan var nio till antalet[3] så är det inte rätt förklaring till begreppet. Under antiken användes dessutom benämningen "Den tionde musan" om poeten Sappho. Uppräkningen av konstformerna härstammar i själva verket från det tidiga 1800-talet, då den tyske filosofen Friedrich Hegel (1770-1831)[4] i sitt verk "Inledning till estetiken" ("Vorlesungen über die Ästhetik, 1835-1838"; postumt utgivna föreläsningstexter) identifierade fem konstarter: "arkitekturens yttre konst, skulpturens objektiva konst och måleriets, musikens och poesins subjektiva konst."[5] Därefter har det fyllts på med flera konstarter av andra skribenter, i huvudsak konstarter som med teknikens utveckling har uppstått sedan Hegel skrev sitt verk.
Filmkonsten har normalt ansetts vara "den sjunde konstformen", ett begrepp som lanserades av den fransk-italienske filmvetaren Ricciotto Canudo, som publicerade "Manifeste du septième art" ("Den sjunde konstens manifest") 1923. Från början hade han 1911 skrivit att filmen var den sjätte konstformen, efter Hegels fem, men han lade sedan till dans som den sjätte 1919, eftersom den kom före filmen.[6] Fotokonst har ibland också omnämnts som "den sjätte konstformen".
Vilken konstform som skall betraktas som den åttonde är inte etablerat, men begreppet har bland annat använts för radio (Roger Clausse, 1941) och för television (Festival de télévision de Monte-Carlo, 1961) och den franske konstnären Jean Cocteau använde det (1950) för den typen av färgat glas som på franska kallas gemmail.
Seriekonsten har fått nummer nio, och för just denna konstform har det sedan 1960-talet blivit ett etablerat begrepp som inte har kommit att ifrågasättas i form av att begreppet skulle åsättas någon annan konstform. I ett verk från 1928 hade dock Austin de Croze använt begreppet för gastronomi.
Begreppen tionde konstformen och elfte konstformen har ibland också åsatts olika nya kulturyttringar.
Begreppet "den nionde konstformen"
Det får anses etablerat att seriekonsten är "nummer nio" bland konstformerna.
Även om sekventiellt bildberättande har funnits sedan förhistorisk tid, så har serien som ett i egentlig mening eget medium uppstått först med tryckteknikens utveckling att kunna återge bilderna på ett tillräckligt bra sätt, varför seriernas historia brukar räknas först från åren kring 1900 och framåt.
Uttrycket "den nionde konstformen" infördes mellan 1964 och 1967 i en artikelserie av Morris och Pierre Vankeer i tidningen Spirou [7], dock sannolikt inspirerat av en serie artiklar av filmteoretikern Claude Beylie som i tidningen Lettres et Médecins, supplément littéraire de La Vie médicale under 1964 skrivit en artikel om "den nionde konstformens" förtjänster,[8][9] och populariserades 1971 av den franske litteraturvetaren Francis Lacassin i hans essä "Pour un neuvième art: La bande dessinée" (= ung. "För en nionde konst: den tecknade serien").
Konstformerna
Konstformerna brukar i nummerordning anses vara:
- 1. Arkitektur (Hegel)
- 2. Skulptur (Hegel)
- 3. Målning (Hegel)
- 4. Musik (Hegel)
- 5. Poesi (Hegel)
- 6. Dans (Canudo), alternativt fotografi
- 7. Film (Canudo)
- 8. Radio (Clausse), alt. television, alt. drama, alt. fotografi alt. s.k. gemmail (Cocteau)
- 9. Serier (Beylie/Morris/Vankeer), tidigare gastronomi (de Croze)
- 10. Videospel och videokonst
Källor
- ↑ Peter Davy: "The Ninth Art", France Today, 7 juni 2011 (på
engelska), läst den 19 januari 2015
- ↑ Anssi Hynynen: "Den nionde konstens ord, bild och bubbla", Svenska Dagbladet den 2 juni 2002
- ↑ Nationalencyklopedin, band 13, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1994, ISBN 91-7024619-X, uppslagsordet muserna
- ↑ om Friedrich Hegel på svenska Wikipedia
- ↑ Excerpter presenterar G.W.F. Hegel: "Inledning till estetiken", översättning av Sven-Olov Wallenstein, Daidalos, 2005
- ↑ om Ricciotto Canudo på franska Wikipedia
- ↑ BD Oubliées-com - 9ème art index (på
franska)
- ↑ Mundo BD - Le calcul des intégrales - artikel av Didier Pasamonik (på franska)
- ↑ Christopher Panzner: "The Ninth Art", ArtsEditor, 28 januari 2008 (på engelska), läst den 19 januari 2015
Se även
Externa länkar
- The Ninth Art på Art and Popular Culture
- Classificatory disputes about art på Engelska Wikipedia.
- Classification des arts på Franska Wikipedia.
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
