Skillnad mellan versioner av "Bonnierförlagen"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
 
(12 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 9: Rad 9:
Bonnier gav redan på 1800-talet ut enstaka tidiga serier och serieliknande publicationer. 1849 utkom den schweizisk-svenske pionjären [[Fritz von Dardel]]s "[[Gubben med skåpet]]", 1860 publicerades samlade teckningar av [[Henning Thulstrup]] i "Komiska bagateller", på 1870-talet utkom ett par översatta häften med [[Wilhelm Busch]]s berättelser, och 1895 följde [[Carl Larsson]]s teckningssamling "De mina", innehållandes bland annat "[[Historien om kon]]".
Bonnier gav redan på 1800-talet ut enstaka tidiga serier och serieliknande publicationer. 1849 utkom den schweizisk-svenske pionjären [[Fritz von Dardel]]s "[[Gubben med skåpet]]", 1860 publicerades samlade teckningar av [[Henning Thulstrup]] i "Komiska bagateller", på 1870-talet utkom ett par översatta häften med [[Wilhelm Busch]]s berättelser, och 1895 följde [[Carl Larsson]]s teckningssamling "De mina", innehållandes bland annat "[[Historien om kon]]".


Fram till 1970-talet utgavs flera monografier med enskilda upphovsmäns [[skämtteckning]]ar, vilka ibland hade seriekaraktär. Bland de som publicerades på detta sätt märks framför allt [[Torvald Gahlin]], vars "[[Salon Gahlin]]" utkom årligen från 1933 till 1972, men även [[Edvard Forsström]], [[Oskar Andersson]] (inklusive tidiga samlingar av "[[Mannen som gör vad som faller honom in]]"), [[Albert Engström]], [[Carl Røgind]] (översatt från danskan), [[Claes Lundegård]], [[Gösta Chatham]], [[Gustav Bergström]], [[Stig Höök]], och [[Rolf Gustafsson]]. Ett par serieliknande barnbilderböcker av danske [[Louis Moe]] publicerades på 1920-talet, liksom ett mer regelrätt [[seriealbum]] med [[Victor Bergdahl]]s "[[Kapten Grogg]]" (1923).  
1912 utkom den första utgåvan av den årliga [[jultidning]]en "[[Lutfisken]]", som bland annat innehöll [[skämtteckning]]ar, och fram till 1970-talet utgavs flera monografier med enskilda tecknares verk, vilka ibland hade seriekaraktär. Bland de som publicerades på detta sätt märks framför allt [[Torvald Gahlin]], vars "[[Salon Gahlin]]" utkom årligen från 1933 till 1972, men även [[Edvard Forsström]], [[Oskar Andersson]] (inklusive tidiga samlingar av "[[Mannen som gör vad som faller honom in]]"), [[Albert Engström]], [[Carl Røgind]] (översatt från danskan), [[Claes Lundegård]], [[Gösta Chatham]], [[Gustav Bergström]], [[Stig Höök]], och [[Rolf Gustafsson]]. Ett par serieliknande barnbilderböcker av danske [[Louis Moe]] publicerades på 1920-talet, liksom ett mer regelrätt [[seriealbum]] med [[Victor Bergdahl]]s "[[Kapten Grogg]]" (1923).  


Från ''[[Dagens Nyheter]]s'' avdelning för barnserier, "För de unga och de yngsta", hämtades [[Mollie Faustman]]s "[[Tuttan och Putte]]" (två album, 1926 och 1934) och [[Lena Åkerbladh]]s "[[Stumpan]]" (ett album, 1934). 1948 inleddes utgivningen av [[Bertil Almqvist]]s bilderböcker om "[[Barna Hedenhös]]", som hade enstaka serieliknande inslag, och under femtio- och sextio-talen tecknade Almqvist dessutom handfull fristående bilderböcker i samma manér.
Från ''[[Dagens Nyheter]]s'' avdelning för barnserier, "För de unga och de yngsta", hämtades [[Mollie Faustman]]s "[[Tuttan och Putte]]" (två album, 1926 och 1934) och [[Lena Åkerbladh]]s "[[Stumpan]]" (ett album, 1934). 1948 inleddes utgivningen av [[Bertil Almqvist]]s bilderböcker om "[[Barna Hedenhös]]", som hade enstaka serieliknande inslag, och under femtio- och sextio-talen tecknade Almqvist dessutom handfull fristående bilderböcker i samma manér.
Rad 15: Rad 15:
1957 publicerades [[Gunnar Frieberg]]s "[[Den gröna kulan]]", en bok i gränslandet mellan konst och serie, 1960-1962 utkom årliga album med amerikanen [[Jules Feiffer]]s serier, och 1970 debuterade [[Anna-Clara Tidholm]] med "[[Tillbaks till naturen]]".  
1957 publicerades [[Gunnar Frieberg]]s "[[Den gröna kulan]]", en bok i gränslandet mellan konst och serie, 1960-1962 utkom årliga album med amerikanen [[Jules Feiffer]]s serier, och 1970 debuterade [[Anna-Clara Tidholm]] med "[[Tillbaks till naturen]]".  


1960-1962 introducerades det [[fransk-belgiska serier|fransk-belgiska]] albumformatet i och med Bonniers fyra "[[Tintin]]"-album. Större framgång fick man med den 1971 inledda utgivningen av "[[Lucky Lukes äventyr]]", som föranledde bildandet av [[Bonniers Juniorförlag]] 1979. Dessförinnan hann Bonnier dock publicera ytterligare två europeiska serier på moderförlaget: "[[Fenomenala äventyr med Peter och Alexander]]" (två album utgivna i samarbete med Semic 1973) och "[[Barbapapa Comics]]" (ett album, 1975).
1960-1962 introducerades det [[fransk-belgiska serier|fransk-belgiska]] albumformatet i och med Bonniers fyra "[[Tintin]]"-album. Större framgång fick man med den 1971 inledda utgivningen av "[[Lucky Lukes äventyr]]", som föranledde bildandet av [[Bonniers Juniorförlag]] 1979. Dessförinnan hann Bonnier dock publicera ytterligare två europeiska serier på moderförlaget: "[[Fenomenala äventyr med Peter och Alexander]]" (två album utgivna i samarbete med [[Semic Press]] 1973) och "[[Barbapapa Comics]]" (ett album, 1975).


Under merparten av 1980- och 1990-talet publicerades inga serier på Bonniers moderförlag, men sedan 1999 har man utkommit med flera album av [[Joanna Rubin Dranger]], och 2011 kom [[Linda Spåman]]s "[[Misslyckat självmord i Mölndals bro]]".
Under merparten av 1980- och 1990-talet publicerades inga serier på Bonniers moderförlag, men sedan 1999 har man utkommit med flera album av [[Joanna Rubin Dranger]].
 
2011 kom [[Linda Spåman]]s "[[Misslyckat självmord i Mölndals bro]]", och 2019 publicerades nederländska [[Francine Oomen]]s "[[Hormonernas svall]]".


===Andra förlag===
===Andra förlag===
Rad 24: Rad 26:
*[[Bonniers Juniorförlag]], 1979-1993, knoppades av från Albert Bonniers förlag i syfte att samla Bonniers barn-och ungdomsutgivning. Hade en relativt omfattande utgivning av seriealbum, främst bestående av "[[Lucky Luke]]".
*[[Bonniers Juniorförlag]], 1979-1993, knoppades av från Albert Bonniers förlag i syfte att samla Bonniers barn-och ungdomsutgivning. Hade en relativt omfattande utgivning av seriealbum, främst bestående av "[[Lucky Luke]]".
*[[Carlsen/if]], 1980-1993. Tidigare dansktägt barnboksförlag som inlett sin svenska verksamhet som [[Illustrationsförlaget]] på 1950-talet. Hade en omfattande seriealbumsutgivning, huvudsakligen under etiketten [[Carlsen Comics]], med "[[Tintin]]" bland storsäljarna.
*[[Carlsen/if]], 1980-1993. Tidigare dansktägt barnboksförlag som inlett sin svenska verksamhet som [[Illustrationsförlaget]] på 1950-talet. Hade en omfattande seriealbumsutgivning, huvudsakligen under etiketten [[Carlsen Comics]], med "[[Tintin]]" bland storsäljarna.
*[[Bonnier Carlsen]], barnboksförlag bildat 1993 genom sammanslagning av Juniorförlaget och Carlsen/if. Forsatte Carlsen Comics-utgivningen till och med 2013, under det sista decenniet med fokus på [[manga]]serier som "[[Dragon Ball]]" och "[[One Piece]]". Har därefter inte publicerat några serier.
*[[Bonnier Carlsen]] bildades 1993 genom sammanslagning av Bonniers Juniorförlag och Carlsen/if. Övertog [[Carlsen Comics]]-etiketten, som dock avslutades i början av 2000-talet, men har publicerat enstaka serier även därefter.
*[[Kartago förlag]], 2009-2019. Grundat 2001 som ett fristående serieförlag med fokus på nya svenska serier som "[[Arne Anka]]" och "[[Rocky]]". Såldes till norska [[Schibsted]] 2006, och därefter till Bonniers 2009. Köptes 2019 av [[Cobolt förlag]], och fortlever som en imprint där.
*[[Kartago förlag]], 2009-2019. Grundat 2001 som ett fristående serieförlag med fokus på nya svenska serier som "[[Arne Anka]]" och "[[Rocky]]". Såldes till norska [[Schibsted]] 2006, och därefter till Bonniers 2009. Köptes 2019 av [[Cobolt förlag]], och fortlever som en imprint där.
*[[Orosdi-Back]], 2017–2019. Tidigare oberoende förlag med fokus på bland annat bildkonst. Avecklades 2019, och hade då även publicerat en liten mängd serieböcker.
*Flera av de allmänförlag som numera ingår i Bonnierförlagen har gett ut enstaka seriealbum – däribland [[Wahlström & Widstrand]] och [[Bokförlaget Forum]].
*Flera av de allmänförlag som numera ingår i Bonnierförlagen har gett ut enstaka seriealbum – däribland [[Wahlström & Widstrand]] och [[Bokförlaget Forum]].


Rad 32: Rad 35:


==Externa länkar==
==Externa länkar==
*[https://www.bonnierforlagen.se Bonnierforlagen.se] - Officiell hemsida
* [https://www.bonnierforlagen.se/ Bonnierförlagen] (officiell hemsida)

Nuvarande version från 8 oktober 2023 kl. 00.43

Bonnierförlagen är Sveriges ledande förlagshus, och en del av mediekonglomeratet Bonnier AB ("Bonnierkoncernen"). Verksamheten består av flera bokförlag, såväl i Sverige som internationellt.

Sverige

Allmänförlaget Albert Bonniers förlag, grundat 1837, är såväl det största som det äldsta av Bonnierförlagen. Under åren har Bonniers drivit flera mer eller mindre renodlade serieförlag.

Albert Bonniers förlag

Bonnier gav redan på 1800-talet ut enstaka tidiga serier och serieliknande publicationer. 1849 utkom den schweizisk-svenske pionjären Fritz von Dardels "Gubben med skåpet", 1860 publicerades samlade teckningar av Henning Thulstrup i "Komiska bagateller", på 1870-talet utkom ett par översatta häften med Wilhelm Buschs berättelser, och 1895 följde Carl Larssons teckningssamling "De mina", innehållandes bland annat "Historien om kon".

1912 utkom den första utgåvan av den årliga jultidningen "Lutfisken", som bland annat innehöll skämtteckningar, och fram till 1970-talet utgavs flera monografier med enskilda tecknares verk, vilka ibland hade seriekaraktär. Bland de som publicerades på detta sätt märks framför allt Torvald Gahlin, vars "Salon Gahlin" utkom årligen från 1933 till 1972, men även Edvard Forsström, Oskar Andersson (inklusive tidiga samlingar av "Mannen som gör vad som faller honom in"), Albert Engström, Carl Røgind (översatt från danskan), Claes Lundegård, Gösta Chatham, Gustav Bergström, Stig Höök, och Rolf Gustafsson. Ett par serieliknande barnbilderböcker av danske Louis Moe publicerades på 1920-talet, liksom ett mer regelrätt seriealbum med Victor Bergdahls "Kapten Grogg" (1923).

Från Dagens Nyheters avdelning för barnserier, "För de unga och de yngsta", hämtades Mollie Faustmans "Tuttan och Putte" (två album, 1926 och 1934) och Lena Åkerbladhs "Stumpan" (ett album, 1934). 1948 inleddes utgivningen av Bertil Almqvists bilderböcker om "Barna Hedenhös", som hade enstaka serieliknande inslag, och under femtio- och sextio-talen tecknade Almqvist dessutom handfull fristående bilderböcker i samma manér.

1957 publicerades Gunnar Friebergs "Den gröna kulan", en bok i gränslandet mellan konst och serie, 1960-1962 utkom årliga album med amerikanen Jules Feiffers serier, och 1970 debuterade Anna-Clara Tidholm med "Tillbaks till naturen".

1960-1962 introducerades det fransk-belgiska albumformatet i och med Bonniers fyra "Tintin"-album. Större framgång fick man med den 1971 inledda utgivningen av "Lucky Lukes äventyr", som föranledde bildandet av Bonniers Juniorförlag 1979. Dessförinnan hann Bonnier dock publicera ytterligare två europeiska serier på moderförlaget: "Fenomenala äventyr med Peter och Alexander" (två album utgivna i samarbete med Semic Press 1973) och "Barbapapa Comics" (ett album, 1975).

Under merparten av 1980- och 1990-talet publicerades inga serier på Bonniers moderförlag, men sedan 1999 har man utkommit med flera album av Joanna Rubin Dranger.

2011 kom Linda Spåmans "Misslyckat självmord i Mölndals bro", och 2019 publicerades nederländska Francine Oomens "Hormonernas svall".

Andra förlag

Internationellt

StubAvsnitt.png Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Externa länkar