Julalbum

Från Seriewikin
(Omdirigerad från Jultidning)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
"Musse Piggs Julbok", Julalbum 1957. © Disney.

Julalbum är en gammal svensk tradition att ge ut seriealbum som särskilda utgåvor vid jultid. Traditionen gäller inte enbart serieutgivning – särskilda jultidningar och presentböcker vid juletid för barn och vuxna har getts ut åtminstone sedan mitten av 1800-talet. Den typiska jultidningstraditionen anses av många ha startat med tidningen Julstämning som har kommit ut årligen sedan 1906. De första renodlade seriepublikationerna utkom i början av 1920-talet, och julen 2020 publicerades tio olika titlar.

Historik

Tidiga jultidningar och julalbum

Presentböcker vid juletid har förekommit åtminstone sedan mitten av 1800-talet, vissa av dem innehållande serier. Åren 1866–1894 gav tecknaren Conny Burman ut årliga album med skämtteckningar och serier, betitlade "Karrikatyrer" och "Krumelurer". En stor del av inspirationen kom från Wilhelm Busch och det finns stora likheter med Henning Thulstrups populära karikatyralbum innehållande skildringar ur stockholmslivet.

Årliga jultidningar för barn dök upp i slutet av 1800-talet, ibland med serier. Kända exempel är Snöflingan: Barnens jultidning, en barntidning från Bonniers förlag som kom ut med ett nummer om året vid jultid 1890–1907, Jultomten: skolbarnens jultidning från Svensk läraretidning(s förlag), ett nummer om året vid jultid 1891–1934, samt Folkskolans Barntidnings julspecial Julklappen som kom ut med ett julnummer varje år 1893–1955. I Jultomten publicerades många av de tidigaste svenska barnserierna, t.ex. Carl Larssons "Kon" och "När lille Pontus blir smed".

Flera källor[1][2] anser att Åhlén och Åkerlunds Tidsskriftsförlag startade den egentliga utgivningen av jultidningar med Julstämning 1906. Detta kan diskuteras, men säkert är att Julstämning är den äldsta ännu utgivna jultidningen, idag utgiven av Jultidningsförlaget. Den har getts ut årligen sedan starten och profilerade sig tidigt med sina färgplanscher av kända konstnärer.

Sago- och pysselalbumet "Julbocken" började ges ut 1907 av Julstämnings Förlag. Åren 1954–1967 var dess huvudnummer Rune Andréassons tecknade serie "Nicke Bock". Sista numret gavs ut 1989, då med Åhlén & Åkerlund som utgivare.

Från 1908 kan man hitta tidiga exempel på seriealbum – Richard Outcaults "Buster Brown" gavs ut av förlaget AB Ljus i två svenska samlingsutgåvor detta år. Även om detta inte var fråga om egentliga julalbum innebar det en försmak av traditionen att samla serieavsnitt i särskilda presentutgåvor.[3]

1920-tal: De första julseriealbumen

På 1920-talet började renodlade serieutgåvor av jultidningar komma. 1921 gav Åhlén & Åkerlund ut ett album med Oscar Jacobssons "Adamson", medan AB Hemmet gjorde detsamma med Rudolph Dirks' "Knoll och Tott" samma år. Victor Bergdahls "Kapten Grogg" figurerade i Bonniers-albumet "Kapten Grogg och Kalle" från 1923, och Knut Stangenbergs "Fridolf Celinder" gavs ut av Åhlén & Åkerlund 1924. En kortvarig reguljär utgivning fick Ivar Starkenbergs "Rotbom" som gavs ut som julalbum av Kooperativa Förbundet åren 1928–34.[4]

1930–40-tal: Explosiv utgivning

Agust och Lotta från julalbumet 1942, tecknade av Elov Persson. © Serie-Persson AB.

På 1930- och 40-talen formligen exploderade utgivningen av julseriealbum som vi känner igen dem idag. Framför allt var detta ett sätt att samla serier som tidigare getts ut i veckotidningar och jultemat var därmed inte lika tydligt som i de övriga jultidningarna. Elov Perssons "Kronblom" började komma ut som julalbum 1930 och hans "Agust och Lotta" 1931. Julalbum med Rudolf Peterssons "91:an" började ges ut 1934. Första utgåvan av "Musse Piggs Julbok" kom 1936, Einar Lindbergs "Sympatiska Filip och Kaspersson" inledde sin julalbumsutgivning 1937, Sten Rinaldos "Ba-Ba" kom i ett album 1939, och "Kalle Ankas julbok" 1941. Amerikanska äventyrsserier sällade sig till julalbumutgivningen med "Blixt Gordon" (1941), "Prins Valiant" (1942) "Fantomen" och "Tarzan" (1944) och "Mandrake" (1945). Även Rit-Olas "Biffen och Bananen" fick sitt första julalbum 1945. Asons "Stålfarfar" juldebuterade 1948.

1950–80-tal: Serietidningarnas påverkan

"Stora julpajaren" (1988) Omslagsteckning: Självporträtt av Jack Davis. © Semic

De svenska serietidningarnas genombrott i slutet av 1940-talet införde en ny typ av julalbum, där julutgåvorna framställdes som något av "specialnummer" eller "komplement" till serietidningarna. På 1950-talet tillkom till exempel dylika julalbum med "Hacke Hackspett", vilka bland annat följdes av "Stålmannen" på 1960-talet, "Knasen" på 1970-talet, och "Agent X9 Specialalbum" på 1980-talet.

Tidningen Svenska Mads "Stora julpajaren" gavs ut av Semic Press åren 1982–92 och av Atlantic Förlag 1999. Innehållet var vanligtvis återtryck från Svenska Mad och hade olika teman varje år.

Traditionen med samlade veckotidningsserier fortsatte också, till exempel med Torsten Bjarres "Lilla Fridolf" (1958–) och "Oskar" (1964–72). Gösta Gummessons "Åsa-Nisse" kom som julalbum med start 1959 och Lennart Elworths "47:an Löken" sällade sig till traditionen under åren 1968–2015. Såväl "Lilla Fridolf" som "Åsa-Nisse" innehöll under flera år längre originalpublicerade historier, och avvek därmed från det gängse tillvägagångssättet att återtrycka tidigare publicerade serier.

Udda fåglar i julalbumutgivningen inkluderar "Tjalle Tvärviggs jul" (1970 och 1984), "Fransson" (1971), "X:en" (1986), "Stålmannen och Spindelmannen" (1987) och "Spindelmannen årsalbum" (1987).

Sedan 1990-talet

"Uti vår hage julalbum" 1995. © Semic/Krister Petersson

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

Precis som serietidningsmarknaden har jultidningsutgivningen varit på nedåtgående sedan 1990-talets avslutande år. Enstaka titlar har dock lyckats etablera sig, och bland senare tillskott utmärker sig "Herman Hedning" (1990–), "Bamse" (1991–), "Hälge" (1992–), "Uti vår hage" (1994–), "Ernie" (1995–2013) och "Nemi" (2004–2009). Bland mer kortlivade försök märks exempelvis "Kurt Olssons jul" (1991), "Snobben" (2000), och "Toftaligan" (2013).

Aktuell utgivning

Jultidningar säljs huvudsakligen av Jultidningsförlaget, Svenska julförlaget och Bra förlag. Julen 2020 publicerades tio julalbum med serier, varav Jultidningsförlaget har störst utbud.

Marknad och försäljning

Jultidning logo.jpg

Idag dominerar tre förlag försäljningen av jultidningar i Sverige: Semic Jultidningsförlaget som ägs av Bonniers, Bra Förlag som ägs av Frida Förlag, samt Svenska julförlaget. Äldst är Semic Jultidningsförlaget som började distribution av jultidningar redan 1906 (då som Åhlén och Åkerlunds Tidsskriftsförlag). Alla tre förlagen säljer seriealbum.

Julalbum säljs förutom i handeln även ofta via en separat försäljningskanal för just jultidningar och julböcker som går från dörr till dörr. Försäljningen av jultidningar har sedermera blivit ett sätt för ungdomar mellan 9 och 15 år att tjäna extrapengar. Förlagen lockar med goda förtjänster, (upp till 33 procent) och olika bonusvaror där de elektroniska blivit alltmer dominerande genom åren.

Numrering

Årtalsnumreringen kan variera. Till exempel så numrerades julen 2008, "47:an Lökens julalbum" 2009 medan "Ernie julalbum" numreras 2008. För vissa titlar så har årtalsprincipen dessutom varierat genom åren, så om man vill vara tydlig så får man tala om tryckår, snarare än året i titeln.

Internationellt

Traditionen med särskild, återkommande säsongsbaserad seriealbumutgivning är inte något unikt svenskt.

I Norge startades en liknande tradition under 1930- och 1940-talen, parallellt med den svenska utgivningen. Serier som "91 Stomperud" och "Smørbukk" är populära klassiker i den norska julalbumutgivningen, och även nyare serier som "Pondus", "Nemi", "Rex Rudi" etc. har anammats i traditionen.

I den engelskspråkiga världen talar man om "annuals", ett begrepp som är snarlikt julalbumstermen.

Se även

Externa länkar

Fotnoter

  1. "Jultidning" på svenska Wikipedia [länkad 2010-01-01]
  2. "Jultidningar" på Swecomics [länkad 2010-01-01]
  3. "Jultidningar" på Swecomics [länkad 2010-01-01]
  4. "Jultidningar" på Swecomics [länkad 2010-01-01]