Skillnad mellan versioner av "Pantomimserie"
Wakuran (diskussion | bidrag) |
E.G. (diskussion | bidrag) m |
||
| (2 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
En '''pantomimserie''' eller '''stumserie''' är en serie som berättas med bilder utan text. | En '''pantomimserie''' eller '''stumserie''' är en serie som berättas med bilder utan text. | ||
Termen är emellertid tillräckligt bred för att inkludera olika grader av "ordlöshet". De mest renodlade pantomimserierna använder inga ord, [[pratbubblor]] eller [[textplattor]] överhuvudtaget. Vissa (som "[[Birger Barbaren]]") använder sig av pratbubblor innehållande symbolbilder, medan ytterligare andra tillåter sig att visa text på i serien avbildade skyltar, bokomslag och liknande. | Termen är emellertid tillräckligt bred för att inkludera olika grader av "ordlöshet". De mest renodlade pantomimserierna använder inga ord, [[pratbubblor]] eller [[textplattor]] överhuvudtaget (inklusive [[ljudeffekter]]). Vissa (som "[[Birger Barbaren]]") använder sig av pratbubblor innehållande symbolbilder, medan ytterligare andra tillåter sig att visa text på i serien avbildade skyltar, bokomslag och liknande. | ||
Många pantomimserier är inte heller hundraprocentigt konsekventa. "[[Adamson]]" är ett exempel på en serie som använder pratbubblor vid enstaka och sparsmakade tillfällen. I "[[Hasse]]" är huvudpersonen alltid stum, medan bifigurerna ofta använder pratbubblor. | Många pantomimserier är inte heller hundraprocentigt konsekventa. "[[Adamson]]" är ett exempel på en serie som använder pratbubblor vid enstaka och sparsmakade tillfällen. I "[[Hasse]]" är huvudpersonen alltid stum, medan bifigurerna ofta använder pratbubblor. | ||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
Pantomimserier har en lång historia i serievärlden, redan 1894 bestämde sig tecknaren [[Caran d'Ache]] sig för att göra ett längre serieverk i pantomimform, "[[Maestro]]". Enbart ungefär en tredjedel av projektet fullföljdes, men samlades 1999 i en fransk utgåva från [[CNBDI]]. | Pantomimserier har en lång historia i serievärlden, redan 1894 bestämde sig tecknaren [[Caran d'Ache]] sig för att göra ett längre serieverk i pantomimform, "[[Maestro]]". Enbart ungefär en tredjedel av projektet fullföljdes, men samlades 1999 i en fransk utgåva från [[CNBDI]]. | ||
De vanligast förekommande pantomimserierna är [[humorserier]] i [[dagsstripp]]-, eller [[söndagssida|söndagssidesformat]] med enkla visuella skämt. Dit hör | De vanligast förekommande pantomimserierna är [[humorserier]] i [[dagsstripp]]-, eller [[söndagssida|söndagssidesformat]] med enkla visuella skämt. Dit hör till exempel klassiker som "[[Hasse]]", "[[Ferd'nand]]" och "[[Alfredo]]". | ||
Från 1900-talets sista decennier och framåt har det dessutom blivit vanligare med experimentella serier och alternativserier som berättas stumt, däribland "[[Frank (Jim Woodring)|Frank]]" av [[Jim Woodring]], "[[Boerke]]" av [[Pieter De Poortere]] och "[[The System]]" av [[Peter Kuper]]. | |||
Även andra genrer flirtar ibland med den stumma formen, t.ex. ett avsnitt av [[Batman]]äventyret "The Many Deaths of the Batman" av [[John Byrne]] och [[Jim Aparo]] från amerikanska ''Batman'' nr. 434 (1989). | Även andra genrer flirtar ibland med den stumma formen, t.ex. ett avsnitt av [[Batman]]äventyret "The Many Deaths of the Batman" av [[John Byrne]] och [[Jim Aparo]] från amerikanska ''Batman'' nr. 434 (1989). I december 2001 körde [[Marvel Comics|Marvel]] en "[[Nuff said]]"-special, då 23 av deras populäraste serier publicerades i specialavsnitt utan dialog. | ||
I | |||
Nämnas bör också [[Lynd Ward]]s banbrytande grafiska romaner, "[[Gods' Man]]" från 1929 och "[[Mad Man's Drum]]" från 1930, berättade helt i träsnittsbilder. | Nämnas bör också [[Lynd Ward]]s banbrytande grafiska romaner, "[[Gods' Man]]" från 1929 och "[[Mad Man's Drum]]" från 1930, berättade helt i träsnittsbilder. | ||
| Rad 49: | Rad 47: | ||
*"[[The System]]" av [[Peter Kuper]] | *"[[The System]]" av [[Peter Kuper]] | ||
*"[[X & Y]]" ("Spy vs. Spy") av [[Antonio Prohias]] | *"[[X & Y]]" ("Spy vs. Spy") av [[Antonio Prohias]] | ||
*"[[Den | *"[[Den älskvärde herr Mops]]" av [[Hergé]] | ||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
*[http://comics.lib.msu.edu/rhode/wordless.htmm Stories Without Words: A Bibliography with Annotations] - Utförlig lista av [[Mikael Rhode]], Se även [http://comics.lib.msu.edu/rri/srri/storiesw.htm#words] och [http://comics.lib.msu.edu/rri/srri/sikela.htm#rips] | *[http://comics.lib.msu.edu/rhode/wordless.htmm Stories Without Words: A Bibliography with Annotations] - Utförlig lista av [[Mikael Rhode]], Se även [http://comics.lib.msu.edu/rri/srri/storiesw.htm#words] och [http://comics.lib.msu.edu/rri/srri/sikela.htm#rips] | ||
Nuvarande version från 17 maj 2024 kl. 20.09
En pantomimserie eller stumserie är en serie som berättas med bilder utan text.
Termen är emellertid tillräckligt bred för att inkludera olika grader av "ordlöshet". De mest renodlade pantomimserierna använder inga ord, pratbubblor eller textplattor överhuvudtaget (inklusive ljudeffekter). Vissa (som "Birger Barbaren") använder sig av pratbubblor innehållande symbolbilder, medan ytterligare andra tillåter sig att visa text på i serien avbildade skyltar, bokomslag och liknande.
Många pantomimserier är inte heller hundraprocentigt konsekventa. "Adamson" är ett exempel på en serie som använder pratbubblor vid enstaka och sparsmakade tillfällen. I "Hasse" är huvudpersonen alltid stum, medan bifigurerna ofta använder pratbubblor.
Pantomimserier har en lång historia i serievärlden, redan 1894 bestämde sig tecknaren Caran d'Ache sig för att göra ett längre serieverk i pantomimform, "Maestro". Enbart ungefär en tredjedel av projektet fullföljdes, men samlades 1999 i en fransk utgåva från CNBDI.
De vanligast förekommande pantomimserierna är humorserier i dagsstripp-, eller söndagssidesformat med enkla visuella skämt. Dit hör till exempel klassiker som "Hasse", "Ferd'nand" och "Alfredo".
Från 1900-talets sista decennier och framåt har det dessutom blivit vanligare med experimentella serier och alternativserier som berättas stumt, däribland "Frank" av Jim Woodring, "Boerke" av Pieter De Poortere och "The System" av Peter Kuper.
Även andra genrer flirtar ibland med den stumma formen, t.ex. ett avsnitt av Batmanäventyret "The Many Deaths of the Batman" av John Byrne och Jim Aparo från amerikanska Batman nr. 434 (1989). I december 2001 körde Marvel en "Nuff said"-special, då 23 av deras populäraste serier publicerades i specialavsnitt utan dialog.
Nämnas bör också Lynd Wards banbrytande grafiska romaner, "Gods' Man" från 1929 och "Mad Man's Drum" från 1930, berättade helt i träsnittsbilder.
Exempel på pantomimserier
- "Adamson" av Oscar Jacobsson
- "Alfredo" av Jørgen Mogensen och Siegfried Cornelius
- "Arzach" av Moebius
- "Birger Barbaren" av Åke Rosenius
- "Boerke" ("Dickie") av Pieter De Poortere
- "Djurgården" ("Boes") av Wil Raymakers
- "Enok" av Gösta Gummesson
- "Ferd'nand" av Henning Dahl Mikkelsen
- "Flax" av ?
- "Frank" av Jim Woodring
- "Gods' Man" av Lynd Ward
- "Gon" av Masashi Tanaka
- "Gus" av Gunnar Persson
- "Hasse" ("Henry") av Carl Anderson
- "Kulman" ("Bunion") av George Martin
- "Lille Kungen" ("Little King") av Otto Soglow
- "Ludvig" ("Louie") av Harry Hanan
- "Mad Man's Drum" av Lynd Ward
- "Mer än ord" av Sergio Aragonés
- "Der Mondgucker" av Ulf K.
- "Pappa Pervers" av Gotlib
- "Pappa Y-front" av Simon Gärdenfors
- "Petit Père Noël" av Thierry Robin och Lewis Trondheim
- "Quino" av Quino
- "Stig & Martha" av Mårdøn Smet
- "The System" av Peter Kuper
- "X & Y" ("Spy vs. Spy") av Antonio Prohias
- "Den älskvärde herr Mops" av Hergé
Externa länkar
- Stories Without Words: A Bibliography with Annotations - Utförlig lista av Mikael Rhode, Se även [1] och [2]
