Rodolphe Töpffer

Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799–8 juni 1846). Schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader¹.

Biografi

Töpffer var son till den tysk-schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève, och grundade 1825 en internatskola för pojkar.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten. Det var under den här perioden som han skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. tecknade serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier (en typ av litografi). De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom sedermera att ge ut berättelserna i bokform.

Rodolphe Töpffer dog 1846, endast 47 år gammal, men hans bildberättelser samlades senare i en serie böcker betitlade "Histoires en Estampes".

Påverkan på serievärlden

Töpffers verk var en direkt inspirationskälla för andra tidiga serieskapare som Fritz von Dardel, Wilhelm Busch, Georges Colomb och Cham.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till. På senare år har Töpffer fått något av en rennässans, då folk som Scott McCloud, David Kunzle och Doug Wheeler framhållit hans betydelse.

Töpffer på svenska

En tysk bearbetad version av Töpffers "Historie de M. Cryptogame", omskriven på vers och anpassad till barn av tysken Julius Kell, översattes till svenska och publicerades 1847 som "Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder och sällsamma äfventyr till lands och vatten", vilket, såvitt man vet, är det allra första svenskutgivna seriealbumet. Töpffer angavs emellertid inte som upphovsman utan kallades på omslaget för Jockum Träsnidare.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.

Töpffers "histoires en images"

(Reservation gällande årtalen som varierar kraftigt i olika källor. En auktoriserad källa efterlyses.)

• "Histoire de M. Jabot" (skapad 1831, publicerad 1833)
• "Histoire de monsieur Crépin" (1837)
• "Les Amours de M. Vieux-Bois" (skapad 1831, publicerad 1839)
• "Monsieur Pencil" (skapad 1831, publicerad 1840)
• "Histoire d'Albert" (1845)
• "Histoire de M. Cryptogame" (1845), utgiven i Sverige under titeln "Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder..." (1847)
• "Le Docteur Festus" (skapad 1831, publicerad 1846)
• "Brutus Calicot" (oavslutad)

"Essai de physiognomonie"

I essän "Essai de physiognomonie" (1845) analyserar och beskriver Töpffer sitt nya sätt att berätta, vilket i praktiken gör Töpffer inte bara till en av de första serieskaparna utan även en av de första serieteoretikerna.

Ovanstående stycke eller delar av stycket bör styrkas med angivande av källa. Se diskussionssidan för mer information.

Externa länkar

• Rodolphe TÖPFFER – the comics' inventor (fansajt)

Fotnot

1. David Kunzle: "Father of the Comic Strip - Rodolphe Töpffer", University Press of Mississippi, 2007.