Skillnad mellan versioner av "Galago"
Wakuran (diskussion | bidrag) |
MikkeX (diskussion | bidrag) |
||
Rad 9: | Rad 9: | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
'' | Inspirerade av amerikanska serietidningar, främst [[Robert Crumb Robert Crumbs]] ''[[Zap Comics]]'' som de hittade i bokhandeln Hörnan vid Stureplan, startade [[Rolf Classon]] tillsammans med [[Olle Berg]], [[Kerold Klang]] och [[Joakim Pirinen]] tidningen ''Galago'' 1979. Efter ett års förberedelser utkom det första numret 1980. Grundplåten till tidningen, 8000 kronor, var pengar som de dragit in genom att sälja öl, mackor och anordna poesiuppläsningra med musikföreningen Palmätarna. 8000 var mycket vid denna tid, och de hade också planer på att använda pengarna som en grundplåt till ett hus i Frankrike. Men det blev istället till en tidning. | ||
Det första numret sprids bland annat från Tehuset i Kungsträdgården. Succén lät vänta på sig. Ekonomin var körd i botten, och det verkade inte kunna bli några mer nummer, men bland annat tack vare en possitiv recension i ''[[Dagens Nyheter]]'', och stöd från Konstfackselelever, och till slut Statens Kulturråd gjorde att tidningen kunde fortsätta. | |||
''Galago'' gavs från början ut av Föreningen Galago, sedermera [[Tago Förlag]]. Tago förlag gav förutom ''Galago'' ut en mängd album under 80-talet. En albumutgivning som i början hade vind i segeln, men som i slutet av 80-talet alltmer började att äta på förlagets resurser. | |||
Vissa nummer av Galago sålde upp till 20 000 exemplar, men den normala upplagan låg runt 8-10 000. I början av 90-talet hade förlaget en skuld på drygt en miljon. Rolf Classon och Joakim Pirinen hade tagit privata banklån för att utgivningen skulle kunna fortsätta. Men det blev ohållbart. Ekonomin var körd i botten, och för att rädda verksamheten sökte man ett större förlag som kunde tillföra pengar och resurser. | |||
Först var det meningen att [[Norstedts]] skulle ta över förlaget, men det blev till slut [[Atlantic förlag]]. Där fortsatte verksamheten under ett par år i samma styrka som tidigare, men då Atlantic förlag sa nej till att ge [[Charlie Christensen]] månadslön för att göra om ''[[Röde Orm]]'' till tecknad serie så sökte man åter ett nytt förlag att driva verksamheten vidare under. Denna gång blev det [[Ordfront]] som tog över ''Galago''. Namnet Tago förlag försvann i samband med detta, och seriealbumen gavs ut under förlagsbetckningen . Efter några år med Ordfront lämnade Rolf Classon 2004 Galago för att satsa på sitt förlag Kartago som han startat 1999 vid sidan av sin roll som frilansande redaktör hos Ordfront. | |||
Redaktörsskapet hamnade nu hos [[Mats Jonsson]], och Galago gjordes om till en bokklubbstidning i pocketformat. Efter några år i det formatet övergick Galago hösten 2006 till att bli en serieantologi i bokform. Planen är nu att ge ut tre tvåhundrasidiga böcker per år med serier från hela världen. | |||
Hösten 2006 gick ''Galago'' från att vara en tidning till en serieantologi i bokform. Planen är att ge ut tre tvåhundrasidiga böcker om året med nya serier från hela världen. | Hösten 2006 gick ''Galago'' från att vara en tidning till en serieantologi i bokform. Planen är att ge ut tre tvåhundrasidiga böcker om året med nya serier från hela världen. |
Versionen från 25 november 2006 kl. 09.12
|
Galago, svensk serietidning och kulturtidskrift som länge varit ett forum för nya, spännande svenska serieskapare och konstnärer.
Historik
Inspirerade av amerikanska serietidningar, främst Robert Crumb Robert Crumbs Zap Comics som de hittade i bokhandeln Hörnan vid Stureplan, startade Rolf Classon tillsammans med Olle Berg, Kerold Klang och Joakim Pirinen tidningen Galago 1979. Efter ett års förberedelser utkom det första numret 1980. Grundplåten till tidningen, 8000 kronor, var pengar som de dragit in genom att sälja öl, mackor och anordna poesiuppläsningra med musikföreningen Palmätarna. 8000 var mycket vid denna tid, och de hade också planer på att använda pengarna som en grundplåt till ett hus i Frankrike. Men det blev istället till en tidning.
Det första numret sprids bland annat från Tehuset i Kungsträdgården. Succén lät vänta på sig. Ekonomin var körd i botten, och det verkade inte kunna bli några mer nummer, men bland annat tack vare en possitiv recension i Dagens Nyheter, och stöd från Konstfackselelever, och till slut Statens Kulturråd gjorde att tidningen kunde fortsätta.
Galago gavs från början ut av Föreningen Galago, sedermera Tago Förlag. Tago förlag gav förutom Galago ut en mängd album under 80-talet. En albumutgivning som i början hade vind i segeln, men som i slutet av 80-talet alltmer började att äta på förlagets resurser.
Vissa nummer av Galago sålde upp till 20 000 exemplar, men den normala upplagan låg runt 8-10 000. I början av 90-talet hade förlaget en skuld på drygt en miljon. Rolf Classon och Joakim Pirinen hade tagit privata banklån för att utgivningen skulle kunna fortsätta. Men det blev ohållbart. Ekonomin var körd i botten, och för att rädda verksamheten sökte man ett större förlag som kunde tillföra pengar och resurser.
Först var det meningen att Norstedts skulle ta över förlaget, men det blev till slut Atlantic förlag. Där fortsatte verksamheten under ett par år i samma styrka som tidigare, men då Atlantic förlag sa nej till att ge Charlie Christensen månadslön för att göra om Röde Orm till tecknad serie så sökte man åter ett nytt förlag att driva verksamheten vidare under. Denna gång blev det Ordfront som tog över Galago. Namnet Tago förlag försvann i samband med detta, och seriealbumen gavs ut under förlagsbetckningen . Efter några år med Ordfront lämnade Rolf Classon 2004 Galago för att satsa på sitt förlag Kartago som han startat 1999 vid sidan av sin roll som frilansande redaktör hos Ordfront.
Redaktörsskapet hamnade nu hos Mats Jonsson, och Galago gjordes om till en bokklubbstidning i pocketformat. Efter några år i det formatet övergick Galago hösten 2006 till att bli en serieantologi i bokform. Planen är nu att ge ut tre tvåhundrasidiga böcker per år med serier från hela världen.
Hösten 2006 gick Galago från att vara en tidning till en serieantologi i bokform. Planen är att ge ut tre tvåhundrasidiga böcker om året med nya serier från hela världen.
Publicerade serieskapare i urval
Serieskapare som publicerats i Galago inkluderar bl.a.:
- Lena Ackebo
- Daniel Ahlgren
- John Andersson
- Max Andersson
- David B.
- Peter Bagge
- Olle Berg
- Martina Bigert
- Charles Burns
- Charlie Christensen
- Ulf Frödin
- Gipi
- Åsa Grennvall
- Simon Gärdenfors
- Monica Hellström
- Nina Hemmingsson
- Anna Höglund
- Mats Jonsson
- Kerold Klang
- Martin Kellerman
- Knut Larsson
- David Liljemark
- Joakim Lindengren
- Gunnar Lundkvist
- Ulf Lundkvist
- Kiriko Nananan
- David Nessle
- Christopher Nielsen
- Joakim Pirinen
- Lars Sjunnesson
- Jan Stenmark
- Liv Strömqvist
- Aleksandar Zograf
Utgivning
Utgivningsår | Antal nummer | Numrering | Noteringar |
---|---|---|---|
1980 | 1 nr | nr 1 | Utgivare Galago, Lidingö. Magasinformat (A4) etableras. |
1981 | 1 nr | dubbelnummer 2/3 | |
1982 | 2 nr | nr 4–5 | |
1983 | 1 nr | nr 6 | |
1984 | 1 nr | nr 7 | Utgivare Föreningen Galago. |
1985 | 2 nr | dubbelnr 8/9 och 10 | Tago förlag blir officiell utgivare. |
1986 | 2 nr | nr 11–12 | |
1987 | 4 nr | nr 13–14 | |
1988 | 4 nr | nr 15–20 | Nr 18 har ett inhäftat 8-sidigt partiprogram. Galago jubileumsalmanacka 1979–1989 ges ut samma år. |
1989 | 4 nr | nr 21–24 | |
1990 | 4 nr | nr 25–28 | |
1991 | 4 nr | nr 29–32 | Gal & go, 8-sidig inhäftad bilaga i nr 30 |
1992 | 4 nr | nr 33–36 | |
1993 | 3 nr | nr 37–39 | |
1994 | 3 nr | nr 40–42 | |
1995 | 1 nr | nr 43 | |
1996 | 2 nr | nr 44–45 | Atlantic Förlags tar över utgivningen f.r.o.m. nr 44. Övergång från magasinformat till vanligt serietidningsformat (B5). |
1997 | 6 nr | nr 46–51 | |
1998 | 4 nr | nr 52–55 | Ordfront tar över utgivningen f.r.o.m. nr 52. Nr 53 är en återgång till magasinformat (A4). |
1999 | 4 nr | nr 56–59 | |
2000 | 4 nr | nr 60–63 | |
2001 | 4 nr | nr 64–67 | |
2002 | 4 nr | nr 68–71 | |
2003 | 4 nr | nr 72–75 | |
2004 | 4 nr | nr 76–79 | Nr 76 innebär en övergång från magasinformat till pockettidning – mindre format (A5) men större antal sidor. Galagos bokklubb startar. |
2005 | 5 nr | nr 80–85 | |
2006 | 4 nr | nr 85–88 | Nr 88 är första numret av Galago som bokantologi. Galagos bokklubb läggs ned. |
Under 1980–1986 löpnumrerades tidningen från nr 1 till nr 6. Sedan var löpnumreringen parallell med årsnumreringen.
Artiklar i Bild & Bubbla
- Daniel Atterbom: Classon på taket (B&B 3/1988)
- Daniel Atterbom & Olof Siverbo: Galago är tillbaka i serietidningsformat (nyhetsnotis i B&B 3/1996)
- Peter Nilsson & Fredrik Strömberg: Galago sålt till Ordfront (nyhetsnotis i B&B 1/1998)
- Henrik Gundenäs: Den svenska Galago-generationen – Fyra tecknares serier skärskådas (B&B 4/1998)
Recensioner i Bild & Bubbla
- Göran Ribe: Galago nr 1 (B&B 1/1980)
- Göran Ribe: Galago nr 1–3 (Avigserier i B&B 3/1981)
- Göran Ribe: Galago nr 4 (B&B 5/1982)
- Magnus Knutsson: Galago nr 6 (B&B 5/1983)
- Mikael Grahn: Galago nr 7 (B&B 2/1984)
- Håkan Persson: Galago nr 2/1985 (B&B 3–4/1985]
- Mikael Pettersson: Galago nr 13 (B&B 3/1987)
- Daniel Atterbom: Galago nr 2/1987 (14) (B&B 4/1987)
- Svante Kjellberg: Galago nr 4/1987 (B&B 1/1988)
- Ulrika Milles: Galago nr 3/1987 (B&B 1/1988)
- Karl G. Jönsson: Galago nr 2/1988 (B&B 3/1988)
- Daniel Atterbom: Galago nr 3/1988 (B&B 4/1988)
- Tobias Andersson: Galago nr 20 (B&B 1/1989)
- Maria Sundkvist: Galago nr 2/1991 (B&B 3/1991)
- Karl G. Jönsson: 3/1991 (B&B 6/1991)
- Johannes Nilsson: Galago nr 40–42 (B&B 5/1995)
- Nicolas Krizan: Galago nr 1/1995 (B&B 5/1995)
- Hans Anders Wallin: Galago nr 1/1996 (B&B 4/1996)
- Henrik Zackrisson: Galago nr 3/1997 (B&B 2–3/1997)
- Oskar Aspman: Galago nr 67 (B&B 2/2002)