Skillnad mellan versioner av "Serier med litterära inslag"
OlaHe (diskussion | bidrag) |
OlaHe (diskussion | bidrag) m |
||
| (2 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
De flesta [[serier]] består av både text och bild i kombination, men något som har förekommit allt mer på senare år är serier som förutom serieberättande (=sidoställda bilder i sekvens) även innehåller sekvenser av längre litterära texter, med eller utan illustrationer. | De flesta [[serier]] består av både text och bild i kombination, men något som har förekommit allt mer på senare år är serier som förutom serieberättande (=sidoställda bilder i sekvens) även innehåller sekvenser av längre litterära texter, med eller utan illustrationer. | ||
Redan på 1970-talet gjorde bland annat [[Steve Gerber]] specialnummer av serietidningar som ''[[Howard the Duck]]'', där innehållet snarare var | Redan på 1970-talet gjorde bland annat [[Steve Gerber]] specialnummer av serietidningar som ''[[Howard the Duck]]'', där innehållet snarare var illustrerade essäer än en serie. Även [[P. Craig Russell]]s avsnitt av ''[[Killraven]]'' uppmärksammandes för sina långa textavsnitt vid samma tid. | ||
Ett specialfall är serier där utdrag ur fiktiva texter är en del av berättelsens helhet. En av de första som använde detta grepp var [[Alan Moore]] som i sin "[[Watchmen]]" (1986) inkluderade längre utdrag ur fiktiva tidningsartiklar, memoarer, dagböcker, reklamblad m.m. | Ett specialfall är serier där utdrag ur fiktiva texter är en del av berättelsens helhet. En av de första som använde detta grepp var [[Alan Moore]] som i sin "[[Watchmen]]" (1986) inkluderade längre utdrag ur fiktiva tidningsartiklar, memoarer, dagböcker, reklamblad m.m. | ||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
*"[[Boltzius]]" av [[David Liljemark]] (historiskt/biografiskt seriealbum där annotationerna tar större plats än själva serien) | *"[[Boltzius]]" av [[David Liljemark]] (historiskt/biografiskt seriealbum där annotationerna tar större plats än själva serien) | ||
*"[[Cerebus]]" av [[Dave Sim]] | *"[[Cerebus]]" av [[Dave Sim]] | ||
*"[[League of Extraordinary Gentlemen]]" av [[Alan Moore]] och [[Kevin O'Neill]] | *"[[The League of Extraordinary Gentlemen]]" av [[Alan Moore]] och [[Kevin O'Neill]] | ||
*"[[Sandman (DC)|Sandman]]" av [[Neil Gaiman]] | *"[[Sandman (DC)|Sandman]]" av [[Neil Gaiman]] | ||
*"[[Strangers in Paradise]]" av [[Terry Moore]] | *"[[Strangers in Paradise]]" av [[Terry Moore]] | ||
Nuvarande version från 18 januari 2012 kl. 07.29
De flesta serier består av både text och bild i kombination, men något som har förekommit allt mer på senare år är serier som förutom serieberättande (=sidoställda bilder i sekvens) även innehåller sekvenser av längre litterära texter, med eller utan illustrationer.
Redan på 1970-talet gjorde bland annat Steve Gerber specialnummer av serietidningar som Howard the Duck, där innehållet snarare var illustrerade essäer än en serie. Även P. Craig Russells avsnitt av Killraven uppmärksammandes för sina långa textavsnitt vid samma tid.
Ett specialfall är serier där utdrag ur fiktiva texter är en del av berättelsens helhet. En av de första som använde detta grepp var Alan Moore som i sin "Watchmen" (1986) inkluderade längre utdrag ur fiktiva tidningsartiklar, memoarer, dagböcker, reklamblad m.m.
Exempel på serier med litterära inslag
- "Boltzius" av David Liljemark (historiskt/biografiskt seriealbum där annotationerna tar större plats än själva serien)
- "Cerebus" av Dave Sim
- "The League of Extraordinary Gentlemen" av Alan Moore och Kevin O'Neill
- "Sandman" av Neil Gaiman
- "Strangers in Paradise" av Terry Moore
- "Watchmen" av Alan Moore och Dave Gibbons
Se även
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
