Skillnad mellan versioner av "Kristiina Kolehmainen"
E.G. (diskussion | bidrag) m |
Wakuran (diskussion | bidrag) (→Biografi: +Kolehmainenpriset. Kan evt funka bättre i annan avdelning.) |
||
(8 mellanliggande versioner av 4 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{DEFAULTSORT:Kolehmainen, Kristiina}} | {{DEFAULTSORT:Kolehmainen, Kristiina}} | ||
[[Kategori:Skribenter och teoretiker]] | [[Kategori:Skribenter och teoretiker]] | ||
Rad 6: | Rad 5: | ||
[[Kategori:Svenskt förlagsfolk]] | [[Kategori:Svenskt förlagsfolk]] | ||
[[Kategori:Översättare]] | [[Kategori:Översättare]] | ||
[[Bild:Kristiina.JPG|frame|right|[[Kristiina Kolehmainen]] på [[Urhunden (pris)|Urhundenutdelningen]] i Kulturhuset 2007, ihållandes en bild av [[Canicola]]. Bild © [[Fredrik Strömberg]]. | [[Bild:Kristiina.JPG|frame|right|[[Kristiina Kolehmainen]] på [[Urhunden (pris)|Urhundenutdelningen]] i Kulturhuset 2007, ihållandes en bild av [[Canicola]]. Bild © [[Fredrik Strömberg]].{{Foto}}]] | ||
'''Kristiina Kolehmainen''', bibliotekarie född den 21 november 1956 i Kotka, Finland, död den 27 mars 2012 i [[Stockholm]]. Kolehmainen var initiativtagare till och chef för [[Serieteket]] i Stockholm. Hon deltog i och ansvarade för en mängd serierelaterade evenemang och verksamheter. Hon arbetade även som [[översättare]], [[utställning]]sproducent, [[festival]]general etc. Kolehmainen avled i sviterna efter långvarig cancersjukdom. | |||
'''Kristiina Kolehmainen''', bibliotekarie född den 21 november 1956 i Finland, död den 27 mars 2012 i [[Stockholm]]. Kolehmainen var initiativtagare till och chef för [[Serieteket]] i Stockholm. Hon deltog i och ansvarade för en mängd serierelaterade evenemang och verksamheter. Hon arbetade även som [[översättare]], [[utställning]]sproducent, [[festival]]general etc. Kolehmainen avled i sviterna efter långvarig cancersjukdom. | |||
==Biografi== | |||
Kristiina Kolehmainen föddes den 21 november 1956 i finländska Kotka, en hamnstad vid Finska vikens kust, till stora delar uppbyggd kring massa- och pappersindustri. I sin ungdom var hon en inte oäven tävlingssimmare, men hennes stora passion blev konsten och litteraturen.<ref name="kotka">[[Ola Hellsten]]: "Kristiina från Kotka", text i hyllningsboken "[[Kristiina från Kotka]]", div förlag, 2012 [texten använd med upphovsmannens tillstånd]</ref> Hennes serieintresse gick tillbaka till tidigt sjuttiotal, till uppväxten med den finska kulturen som var väldigt undergroundbetonad på den tiden. [[Robert Crumb]] och [[Gilbert Shelton]] och [[Hunt Emerson]] fanns på finska. "Jag har inte vuxit upp med [[Kalle Anka]], om man så säger", berättade hon.<ref name="jubileumsartikel">[[Ola Hellsten]]: "Serieteket jubilerar – femton år i seriernas tjänst" (''Bild & Bubbla'' nr 190, 2012, s. 20–25) [texten använd med upphovsmannens tillstånd]</ref> | |||
Hon flyttade till Sverige 1985 och hamnade sedermera på katalogavdelningen på Stockholms stadsbibliotek. 1995 åkte hon till franska [[Angoulême]] som en av de första svenskar som gästade dess internationella seriefestival professionellt. Besöket på seriecentret [[Centre national de la bande dessinée et e l'image]] (CNBDI) och dess [[seriebibliotek]], inte minst mötet med bibliotekschefen [[Thierry Groensteen]], blev en ögonöppnare: "Jag insåg vad man kan göra med ett seriebestånd. Att det ''finns'' material för att grunda ett seriebibliotek. Det ''finns'' fog för det. Om man respekterar materialet." Tillbaka i Stockholm kontaktade hon Stadsbibliotekets barn- och ungdomskonsulent Larry Lempert, som faktiskt lanserat idén om ett seriebibliotek redan 1994. Men först 1996 paketerade de gemensamt förslaget på ett sätt som tilltalade Stockholms politiker.<ref name="jubileumsartikel"></ref> | |||
Den 18 november 1996 öppnade [[Serieteket]] på Kocksgatan i Stockholm med Kristiina Kolehmainen vid rodret. Sedan 1999 har det huserat i Kulturhuset vid Sergels Torg. Verksamheten har ända från början stått på tre ben; ett bestånd av serieböcker för utlån, ett fack-/referensbestånd för studier, och en omfattande programverksamhet. Under femton år satte hon upp trettio–fyrtio [[serieutställningar|utställningar]] av varierande storlek.<ref name="jubileumsartikel"></ref> | |||
Hennes andra stora skapelse var [[Stockholms internationella seriefestival]] (tidigare kallad såväl [[Fanzine Heaven]] som [[Small Press Expo]]/[[SPX]]). 1999 startade den som en liten [[fanzin]]marknade med ett fåtal bord och ett hundratal besökare. Sedan dess har den utvidgats med en ständigt växande marknad och ett digert program med svenska och internationella gäster. 2012 hade man 7000 besökare enbart på mässdelen i Kulturhuset.<ref name="kotka"></ref> | |||
Kristiina Kolehmainen var välkänd för sin förmåga att knyta kontakter, dels till sig själv och Serieteket, men även mellan den svenska seriescenen och den i andra länder. | |||
Den 27 mars 2012 avled hon i sviterna efter en långvarig cancer. Stockholms internationella seriefestival 2012 blev hennes sista projekt, och tillägnades henne postumt. Festivalen inleddes med en hyllningsstund besökt av hundratals gäster och där mängder av tal avlöste varandra. | |||
[[Bild:Kotka.jpg|thumb|250px|right|[[Sara Olausson]]s porträttomslag till minnesboken "[[Kristiina från Kotka]]" från 2012. © [[Sara Olausson]].]] | |||
Serietecknaren [[Sara Olausson]] målade ett porträtt av Kristiina strax efter hennes död och föreslog på Facebook att serieskapare och konstnärer som ville hylla hennes gärning skulle göra detsamma och skicka bilderna till Serieteket. Detta mynnade ut i en utställning bestående av ett sjuttiotal hyllningsporträtt från när och fjärran, vilken förevisades i samband seriefestivalen. [[Kartago]]s förläggare [[Rolf Classon]] kläckte idén att samla alla bilder och några av de många kondoleanstexterna i en hyllningsbok, som fick titeln "[[Kristiina från Kotka]]" och färdigställdes till [[Bokmässan]] 2012. Det officiella boksläppet bestämdes till Kristiinas födelsedag den 21 november 2012. | |||
2022 delades för första gången [[Kolehmainenpriset]] ut som en hyllning till hennes minne, ett pris riktat emot intressanta [[fanzin]]skapare. | |||
==Fasta tjänster== | ==Fasta tjänster== | ||
*Bibliotekarie på Stockholms Stadsbibliotek 1985–95 | *Bibliotekarie på Stockholms Stadsbibliotek 1985–95 | ||
*Huvudbibliotekarie och | *Huvudbibliotekarie och verksamhetsansvarig/teamsamordnare för Serieteket, Stockholm 1995–2012 | ||
==Produktioner (urval)== | ==Produktioner (urval)== | ||
Rad 18: | Rad 33: | ||
*"New Wave in France comics": [[L'Association]], [[Amok (förlag)|Amok]], [[le Dernier Cri]], 1997 | *"New Wave in France comics": [[L'Association]], [[Amok (förlag)|Amok]], [[le Dernier Cri]], 1997 | ||
*"[[Cap au Nord]]", nordisk serieutställning i 11 nordiska städer samt Berlin, hösten 1997 | *"[[Cap au Nord]]", nordisk serieutställning i 11 nordiska städer samt Berlin, hösten 1997 | ||
*"[[KB Goes Comics]]", ("Cap au Nord" på Kungliga | *"[[KB Goes Comics]]", ("Cap au Nord" på [[Kungliga biblioteket]], Stockholm), Kulturhuvudstadsåret 1998 | ||
*"Comics power": serieskapare från Kenya och Tanzania, 1998 | *"Comics power": serieskapare från Kenya och Tanzania, 1998 | ||
*"[[Drawn & Quarterly]]" : Kanadensiska alternativserier, 1998 | *"[[Drawn & Quarterly]]" : Kanadensiska alternativserier, 1998 | ||
Rad 59: | Rad 74: | ||
*Projektledare för webbportalen [[Nordicomics]] 2004–? | *Projektledare för webbportalen [[Nordicomics]] 2004–? | ||
*Expertrådgivare för Stockholms Stads Kulturstipendium, 2005–? | *Expertrådgivare för Stockholms Stads Kulturstipendium, 2005–? | ||
*Har suttit i [[Urhunden]]juryn under flera år | *Har suttit i [[Urhunden (pris)|Urhunden]]juryn under flera år | ||
*Satt i juryn för [[Serie-Finlandia]] | *Satt i juryn för [[Serie-Finlandia]] | ||
==Mer om {{PAGENAME}}== | ==Mer om {{PAGENAME}}== | ||
* [[Jenny Holmlund]]: "Porträtt: Serietekets chef Kristiina Kolehmainen" (''[[Bild & Bubbla]]'' nr 1/2001, s. 22–23) | * [[Jenny Holmlund]]: "Porträtt: Serietekets chef Kristiina Kolehmainen" (''[[Bild & Bubbla]]'' nr 1/2001, s. 22–23) | ||
*[[Ola Hellsten]]: "Serieteket jubilerar – femton år i seriernas tjänst" (''Bild & Bubbla'' nr 190, 2012, s. 20–25) | |||
*Ola Hellsten: "Kristiina är död" (''Bild & Bubbla'' nr 192, 2012, s. 21–25) | |||
*[[Ville Hänninen]]: "Banbrytare för de svenska serierna" (''Bild & Bubbla'' nr 192, 2012, s. 26–27) | |||
*[[Fredrik Strömberg|Fredrik]] och [[Hanna Strömberg]]: "Kristiina mon amour" (serie i ''Bild & Bubbla'' nr 192, 2012, s. 28–29) | |||
*"[[Kristiina från Kotka]]" (minnesbok), div. förlag 2012 ISBN 978-91-75150-16-1 | |||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
*[http://serieteketbloggen.wordpress.com/2012/03/28/kristiina-kolehmainen-1956-2012/ Kristiina Kolehmainen (1956–2012)] | *[http://serieteketbloggen.wordpress.com/2012/03/28/kristiina-kolehmainen-1956-2012/ Kristiina Kolehmainen (1956–2012)] – Minnesruna på Serieteketbloggen. | ||
{{fotn}} |
Nuvarande version från 15 maj 2023 kl. 01.11
Kristiina Kolehmainen, bibliotekarie född den 21 november 1956 i Kotka, Finland, död den 27 mars 2012 i Stockholm. Kolehmainen var initiativtagare till och chef för Serieteket i Stockholm. Hon deltog i och ansvarade för en mängd serierelaterade evenemang och verksamheter. Hon arbetade även som översättare, utställningsproducent, festivalgeneral etc. Kolehmainen avled i sviterna efter långvarig cancersjukdom.
Biografi
Kristiina Kolehmainen föddes den 21 november 1956 i finländska Kotka, en hamnstad vid Finska vikens kust, till stora delar uppbyggd kring massa- och pappersindustri. I sin ungdom var hon en inte oäven tävlingssimmare, men hennes stora passion blev konsten och litteraturen.[1] Hennes serieintresse gick tillbaka till tidigt sjuttiotal, till uppväxten med den finska kulturen som var väldigt undergroundbetonad på den tiden. Robert Crumb och Gilbert Shelton och Hunt Emerson fanns på finska. "Jag har inte vuxit upp med Kalle Anka, om man så säger", berättade hon.[2]
Hon flyttade till Sverige 1985 och hamnade sedermera på katalogavdelningen på Stockholms stadsbibliotek. 1995 åkte hon till franska Angoulême som en av de första svenskar som gästade dess internationella seriefestival professionellt. Besöket på seriecentret Centre national de la bande dessinée et e l'image (CNBDI) och dess seriebibliotek, inte minst mötet med bibliotekschefen Thierry Groensteen, blev en ögonöppnare: "Jag insåg vad man kan göra med ett seriebestånd. Att det finns material för att grunda ett seriebibliotek. Det finns fog för det. Om man respekterar materialet." Tillbaka i Stockholm kontaktade hon Stadsbibliotekets barn- och ungdomskonsulent Larry Lempert, som faktiskt lanserat idén om ett seriebibliotek redan 1994. Men först 1996 paketerade de gemensamt förslaget på ett sätt som tilltalade Stockholms politiker.[2]
Den 18 november 1996 öppnade Serieteket på Kocksgatan i Stockholm med Kristiina Kolehmainen vid rodret. Sedan 1999 har det huserat i Kulturhuset vid Sergels Torg. Verksamheten har ända från början stått på tre ben; ett bestånd av serieböcker för utlån, ett fack-/referensbestånd för studier, och en omfattande programverksamhet. Under femton år satte hon upp trettio–fyrtio utställningar av varierande storlek.[2]
Hennes andra stora skapelse var Stockholms internationella seriefestival (tidigare kallad såväl Fanzine Heaven som Small Press Expo/SPX). 1999 startade den som en liten fanzinmarknade med ett fåtal bord och ett hundratal besökare. Sedan dess har den utvidgats med en ständigt växande marknad och ett digert program med svenska och internationella gäster. 2012 hade man 7000 besökare enbart på mässdelen i Kulturhuset.[1]
Kristiina Kolehmainen var välkänd för sin förmåga att knyta kontakter, dels till sig själv och Serieteket, men även mellan den svenska seriescenen och den i andra länder.
Den 27 mars 2012 avled hon i sviterna efter en långvarig cancer. Stockholms internationella seriefestival 2012 blev hennes sista projekt, och tillägnades henne postumt. Festivalen inleddes med en hyllningsstund besökt av hundratals gäster och där mängder av tal avlöste varandra.
Serietecknaren Sara Olausson målade ett porträtt av Kristiina strax efter hennes död och föreslog på Facebook att serieskapare och konstnärer som ville hylla hennes gärning skulle göra detsamma och skicka bilderna till Serieteket. Detta mynnade ut i en utställning bestående av ett sjuttiotal hyllningsporträtt från när och fjärran, vilken förevisades i samband seriefestivalen. Kartagos förläggare Rolf Classon kläckte idén att samla alla bilder och några av de många kondoleanstexterna i en hyllningsbok, som fick titeln "Kristiina från Kotka" och färdigställdes till Bokmässan 2012. Det officiella boksläppet bestämdes till Kristiinas födelsedag den 21 november 2012.
2022 delades för första gången Kolehmainenpriset ut som en hyllning till hennes minne, ett pris riktat emot intressanta fanzinskapare.
Fasta tjänster
- Bibliotekarie på Stockholms Stadsbibliotek 1985–95
- Huvudbibliotekarie och verksamhetsansvarig/teamsamordnare för Serieteket, Stockholm 1995–2012
Produktioner (urval)
Utställningar
- "New Wave in France comics": L'Association, Amok, le Dernier Cri, 1997
- "Cap au Nord", nordisk serieutställning i 11 nordiska städer samt Berlin, hösten 1997
- "KB Goes Comics", ("Cap au Nord" på Kungliga biblioteket, Stockholm), Kulturhuvudstadsåret 1998
- "Comics power": serieskapare från Kenya och Tanzania, 1998
- "Drawn & Quarterly" : Kanadensiska alternativserier, 1998
- "Livet är en dröm, drömmen är sann!", verk av Max Cabanes, 2000
- "En riktig norgehistoria", Jason och Frode Øverli, 2002
- "Nemi/Lise" 2003
- "Passion": 14 svenska serietecknare om passion, 2001–2003 (uppsatt i Paris, Ljubljana, Stockholm, Bergen, Oslo, Reykjavik, Helsingfors och flera städer i Sverige)
- "Stripburek": serier från det andra Europa, 2003
- "Georges Wolinski om de mänskliga rättigheterna", maj 2003
- "Bjarni Hinriksson – isländsk drömmare", 2003
- "Bryan Talbot", sommaren 2003
- "Jarmo Mäkilä – dagdrömmare", 2004
- "Jan Berglin", sommaren 2004
- "T&T" (Tony Romano och Tyler Brett om konst och design), 2004
- "Nollberga runt", Ulf Lundkvist, 2005
- "Honey Talks", i samarbete med Stripburger, 2006
- "Jazz i serier", bilder av Loustal, 2007
Festivaler
- Producent och festivalgeneral för Small Press Expo/Stockholms internationella seriefestival, Stockholm, 1997–2012
- Producent för science fiction- och fantasyfestivalen "Fantastika", somrarna 2001 och 2003
Boksamarbeten
- "Gare du Nord", 1997
Översättningar
- Översättning av Charlie Christensens "Arne Anka" till finska ("Aarne Ankka" 1–2) 1997, 1998
- "Strippar i Norden", översättning till finska, 1998
- Översättning av Åsa Grennvalls "Sjunde våningen" till finska ("Seitsemäs kerros"), 2003
- Översättning av Amanda Vähämäkis "Bullefältet" från finska till svenska, 2007
Skrivet om serier (urval)
- Kapitel om serier på bibliotek i "Seriebiblioteket", BTJ Förlag, Lund 2005. ISBN 91-7018-539-5
Övrigt
- Jurymedlem i Kemi Seriefestivals internationella tävlingsjury, 1999–2000
- Styrelseledamot för Serieskolan i Hofors, 2000–02
- Medlem i Statens Kulturråds arbetsgrupp för barnböcker och tecknade serier 2001–2002
- Rådgivare på Helsingfors Seriefestival 2004
- Projektledare för webbportalen Nordicomics 2004–?
- Expertrådgivare för Stockholms Stads Kulturstipendium, 2005–?
- Har suttit i Urhundenjuryn under flera år
- Satt i juryn för Serie-Finlandia
Mer om Kristiina Kolehmainen
- Jenny Holmlund: "Porträtt: Serietekets chef Kristiina Kolehmainen" (Bild & Bubbla nr 1/2001, s. 22–23)
- Ola Hellsten: "Serieteket jubilerar – femton år i seriernas tjänst" (Bild & Bubbla nr 190, 2012, s. 20–25)
- Ola Hellsten: "Kristiina är död" (Bild & Bubbla nr 192, 2012, s. 21–25)
- Ville Hänninen: "Banbrytare för de svenska serierna" (Bild & Bubbla nr 192, 2012, s. 26–27)
- Fredrik och Hanna Strömberg: "Kristiina mon amour" (serie i Bild & Bubbla nr 192, 2012, s. 28–29)
- "Kristiina från Kotka" (minnesbok), div. förlag 2012 ISBN 978-91-75150-16-1
Externa länkar
- Kristiina Kolehmainen (1956–2012) – Minnesruna på Serieteketbloggen.
Fotnoter
- ↑ 1.0 1.1 Ola Hellsten: "Kristiina från Kotka", text i hyllningsboken "Kristiina från Kotka", div förlag, 2012 [texten använd med upphovsmannens tillstånd]
- ↑ 2.0 2.1 2.2 Ola Hellsten: "Serieteket jubilerar – femton år i seriernas tjänst" (Bild & Bubbla nr 190, 2012, s. 20–25) [texten använd med upphovsmannens tillstånd]