Skillnad mellan versioner av "Stora Stygga Vargen"
OlaHe (diskussion | bidrag) m |
E.G. (diskussion | bidrag) m |
||
| (15 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Serier]] | [[Kategori:Serier]] | ||
[[Kategori:Amerikanska serier]] | [[Kategori:Amerikanska serier]] | ||
[[Kategori:Fabeldjursserier]] | [[Kategori:Fabeldjursserier]] | ||
[[Kategori:Serier baserade på filmer]] | |||
[[Kategori:Serier baserade på böcker]] | |||
[[Kategori:Humorserier]] | [[Kategori:Humorserier]] | ||
[[Kategori:Disneyserier]] | [[Kategori:Disneyserier]] | ||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
[[Kategori:Amerikanska seriefigurer]] | [[Kategori:Amerikanska seriefigurer]] | ||
[[Kategori:Disneyfigurer]] | [[Kategori:Disneyfigurer]] | ||
[[ | '''Stora Stygga Vargen''' (engelska '''The Big Bad Wolf''') är en klassisk litterär figur och symbol för det onda i många äldre sagor, inklusive bland annat [[Aesopos]] fabler (bl.a. "Pojken och vargen"), [[Bröderna Grimm]]s sagor (bl.a. "[[Rödluvan]]"), och flera folksagor. Framförallt den brittiska folksagan "[[Tre små grisar]]" har haft stort inflytande på figurens förekomst som seriefigur, inte minst den version som förekommer i [[Disneyserie]]na. | ||
[[Bild:Gil_Turner.png|frame|[[Stora Stygga Vargen]] | |||
'' | ==[[Disneyfigur]]en== | ||
===Filmdebuten=== | |||
I Disneys tappning debuterade Stora Stygga Vargen i [[Silly Symphonies]]-filmen "Tre små grisar" ("Three Little Pigs") från 1933, vilken bygger på den brittiska folksagan med samma namn. Såväl vargen som grisarna figurerade i ytterligare tre filmer: "Den stora stygga vargen" ("The Big Bad Wolf") från 1934, "Tre små vargar" ("The Three Little Wolves") från 1936, och "Tre små grisar på vift" ("The Practical Pig") från 1939. Dessa filmer följer vargens misslyckade försök att fånga och äta upp grisarna. | |||
===De första serierna=== | |||
Som seriefigur debuterade vargen i [[Silly Symphonies (dagspressversionen)|söndagssidesversionen av ''Silly Symphonies'']], vilken under januari till augusti 1938 hade undertiteln "The Further Adventures of the Three Little Pigs", skrivet av [[Ted Osborne]] och tecknat av [[Al Taliaferro]]. Handlingen spinner här vidare på filmerna, och låter vargen gång på gång gå bet på att fånga grisarna. 1938 återkom figurgalleriet på samma söndagssida, i serieadaptionen av den fjärde filmen, också den tecknad av Taliaferro, men till [[Merrill De Maris]]' manus. | |||
I "Silly Symphonies"-sammanhangen (såväl i de två senare filmerna, som i dagspressvarianten) figurerar även vargens söner, "tre små vargar", vilka delar sin faders humör och grisaptit. | |||
==="Lilla Vargen"=== | |||
[[Bild:Gil_Turner.png|frame|Disneyversionen av [[Stora Stygga Vargen]], här tillsammans med [[Lilla Vargen]], tecknad av [[Gil Turner]]. Ur "Thanksgiving Turkey" (sv. titel "Kalkonen") från ''[[Walt Disney's Comics (and Stories)]]'' nr 567. © Disney]] | |||
:''Huvudartikel: [[Lilla Vargen]] | |||
Figurens egentliga genombrott i serieformat kom i och med "[[Lilla Vargen]]" ("Li'l Bad Wolf") vars debut skedde i serietidningen ''[[Walt Disney's Comics and Stories]]'' nr 52 (1945). Denna serie fokuserar på vargens son, Lilla Vargen, som till sin faders förtret är god vän med grisarna och föredrar vegetarisk mat. De tre tidigare sönerna existerar inte i serietidningsversionen. | |||
"Lilla Vargen" var en central del av [[disneyserier från Western|Westerns serietidningsproduktion]] till 1965, och fortsatte även därefter att publiceras, om än i mindre utsträckning. Parallellt med detta figurerade Stora Stygga Vargen även i andra av Westerns Disneyserier, och interagerade med skilda figurer som [[Långben]], [[Farmor Anka]], [[Piff och Puff]], med flera. | |||
I serietidningarna begåvades vargen 1946 med förnamnet Zeke,<ref>"When I Was A Lad" {{Historiekod|W WDC 65 04}} av [[Carl Buettner]], på svenska (utan titel) i ''[[Kalle Anka & C:o]]'' nr 20 1957</ref> och i en serie<ref>"The Golden Touch" {{Historiekod|W WDC 106 03}} av [[Gil Turner]], på svenska som "Den gyllene Midas" i ''Kalle Anka & C:o'' nr 8 1950.</ref> lystrar han även till det därefter sällan nämnda mellanamnet Midas. | |||
"Lilla Vargen"-serien har utöver i de amerikanska serietidningarna även tagits upp i internationella [[licens]]producerade serier. Noterbart är att den [[Disneyserier från Nederländerna|nederländska produktionen]] sedan 1980-talet har skiftat fokus från Lilla Vargen tillbaka till hans far. | |||
== | ==Andra versioner== | ||
Zeke Varg har lånat namn och utseende till bartendern i [[Charlie Christensen]]s serie "[[Arne Anka]]". Etablissemanget ifråga heter [[Zekes Bar]]. | I egenskap av etablerad sagofigur har Stora Stygga Vargen föranlett ett flertal ytterligare versioner. Flera av dessa har även figurerat som seriefigurer, bland annat märks: | ||
*[[MGM]]-animatören [[Tex Avery]]s vuxnare version, kort och gott kallad "The Wolf", var ursprungligen tydligt driven av sin sexualdrift och ett betydligt råare våld, och åtnjöt stor framgång i flera animerade kortfilmer, främst under 1940-talet, då han bland annat tilldelades rollen som [[Droopy]]s antagonist. Senare har han återkommit, i en mer barnanpassad version, i tv-serier baserade på "[[Tom och Jerry]]". | |||
*En, med Disnyfiguren närmast identisk, "Big Bad Wolf" dök upp i den animerade kortfilmen "Little Boy Blue" (1936), regisserad av [[Ub Iwerks]] och producerad av Celebrity Pictures. | |||
*Två parodifilmer på Disneys "Tre små grisar" gjordes av [[Warner Bros]] – "Pigs in a Polka" (1943) och "The Three Little Bops" (1957), båda animerade av [[Friz Freleng]]. | |||
*Zeke Varg har lånat namn och utseende till bartendern i [[Charlie Christensen]]s serie "[[Arne Anka]]". Etablissemanget ifråga heter [[Zekes Bar]]. | |||
*Stora Stygga Vargen är också en central figur i "[[Fabler]]", i vilket han antagit mänsklig gestalt och går under namnet Bigsby Wolf. | |||
==Fotnoter== | |||
<references /> | |||
Nuvarande version från 6 mars 2021 kl. 08.59
Stora Stygga Vargen (engelska The Big Bad Wolf) är en klassisk litterär figur och symbol för det onda i många äldre sagor, inklusive bland annat Aesopos fabler (bl.a. "Pojken och vargen"), Bröderna Grimms sagor (bl.a. "Rödluvan"), och flera folksagor. Framförallt den brittiska folksagan "Tre små grisar" har haft stort inflytande på figurens förekomst som seriefigur, inte minst den version som förekommer i Disneyseriena.
Disneyfiguren
Filmdebuten
I Disneys tappning debuterade Stora Stygga Vargen i Silly Symphonies-filmen "Tre små grisar" ("Three Little Pigs") från 1933, vilken bygger på den brittiska folksagan med samma namn. Såväl vargen som grisarna figurerade i ytterligare tre filmer: "Den stora stygga vargen" ("The Big Bad Wolf") från 1934, "Tre små vargar" ("The Three Little Wolves") från 1936, och "Tre små grisar på vift" ("The Practical Pig") från 1939. Dessa filmer följer vargens misslyckade försök att fånga och äta upp grisarna.
De första serierna
Som seriefigur debuterade vargen i söndagssidesversionen av Silly Symphonies, vilken under januari till augusti 1938 hade undertiteln "The Further Adventures of the Three Little Pigs", skrivet av Ted Osborne och tecknat av Al Taliaferro. Handlingen spinner här vidare på filmerna, och låter vargen gång på gång gå bet på att fånga grisarna. 1938 återkom figurgalleriet på samma söndagssida, i serieadaptionen av den fjärde filmen, också den tecknad av Taliaferro, men till Merrill De Maris' manus.
I "Silly Symphonies"-sammanhangen (såväl i de två senare filmerna, som i dagspressvarianten) figurerar även vargens söner, "tre små vargar", vilka delar sin faders humör och grisaptit.
"Lilla Vargen"
- Huvudartikel: Lilla Vargen
Figurens egentliga genombrott i serieformat kom i och med "Lilla Vargen" ("Li'l Bad Wolf") vars debut skedde i serietidningen Walt Disney's Comics and Stories nr 52 (1945). Denna serie fokuserar på vargens son, Lilla Vargen, som till sin faders förtret är god vän med grisarna och föredrar vegetarisk mat. De tre tidigare sönerna existerar inte i serietidningsversionen.
"Lilla Vargen" var en central del av Westerns serietidningsproduktion till 1965, och fortsatte även därefter att publiceras, om än i mindre utsträckning. Parallellt med detta figurerade Stora Stygga Vargen även i andra av Westerns Disneyserier, och interagerade med skilda figurer som Långben, Farmor Anka, Piff och Puff, med flera.
I serietidningarna begåvades vargen 1946 med förnamnet Zeke,[1] och i en serie[2] lystrar han även till det därefter sällan nämnda mellanamnet Midas.
"Lilla Vargen"-serien har utöver i de amerikanska serietidningarna även tagits upp i internationella licensproducerade serier. Noterbart är att den nederländska produktionen sedan 1980-talet har skiftat fokus från Lilla Vargen tillbaka till hans far.
Andra versioner
I egenskap av etablerad sagofigur har Stora Stygga Vargen föranlett ett flertal ytterligare versioner. Flera av dessa har även figurerat som seriefigurer, bland annat märks:
- MGM-animatören Tex Averys vuxnare version, kort och gott kallad "The Wolf", var ursprungligen tydligt driven av sin sexualdrift och ett betydligt råare våld, och åtnjöt stor framgång i flera animerade kortfilmer, främst under 1940-talet, då han bland annat tilldelades rollen som Droopys antagonist. Senare har han återkommit, i en mer barnanpassad version, i tv-serier baserade på "Tom och Jerry".
- En, med Disnyfiguren närmast identisk, "Big Bad Wolf" dök upp i den animerade kortfilmen "Little Boy Blue" (1936), regisserad av Ub Iwerks och producerad av Celebrity Pictures.
- Två parodifilmer på Disneys "Tre små grisar" gjordes av Warner Bros – "Pigs in a Polka" (1943) och "The Three Little Bops" (1957), båda animerade av Friz Freleng.
- Zeke Varg har lånat namn och utseende till bartendern i Charlie Christensens serie "Arne Anka". Etablissemanget ifråga heter Zekes Bar.
- Stora Stygga Vargen är också en central figur i "Fabler", i vilket han antagit mänsklig gestalt och går under namnet Bigsby Wolf.
Fotnoter
- ↑ "When I Was A Lad" Historiekod: W WDC 65 04 av Carl Buettner, på svenska (utan titel) i Kalle Anka & C:o nr 20 1957
- ↑ "The Golden Touch" Historiekod: W WDC 106 03 av Gil Turner, på svenska som "Den gyllene Midas" i Kalle Anka & C:o nr 8 1950.
