Skillnad mellan versioner av "Biffen och Bananen"
Andreas (diskussion | bidrag) |
|||
| (33 mellanliggande versioner av 6 användare visas inte) | |||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
[[Kategori:Jultidningar och julalbum]] | [[Kategori:Jultidningar och julalbum]] | ||
[[Bild:Biffen_Bananen.jpg|right|frame|Rit-Olas "[[Biffen och Bananen]]". © upphovsmannen.]] | [[Bild:Biffen_Bananen.jpg|right|frame|Rit-Olas "[[Biffen och Bananen]]". © upphovsmannen.]] | ||
'''"Biffen och Bananen"''', svensk serie av Jan-Erik "[[Rit-Ola]]" Garland. Dök först upp i ''Folket i Bild'' 1936, där den gick till 1978. Rit-Ola ritade serien till slutet av 1960-talet. | '''"Biffen och Bananen"''', svensk serie av Jan-Erik "[[Rit-Ola]]" Garland. Dök först upp i ''Folket i Bild'' 1936 (24 /1936), där den gick till 1978. Rit-Ola ritade serien till slutet av 1960-talet. | ||
==Historik== | |||
1936 introducerade journalisten och tecknaren Jan-Erik "Rit-Ola" Garland sin kanske mest kända kreation, den tecknade serien "Biffen och Bananen". Ursprunget till serien kunde enligt Garlands egen utsago spåras till en dansk vadslagningstävling mellan två löpare; vegetarianen Vold Jensen och köttätaren Viggo Hansen, en tävling som slutade i en seger för vegetarianen, som kallades för "Bananen" medan hans medtävlare fått smeknamnet "Biffen". Namnen satte sig i Garlands huvud och inspirerade honom till att skapa en serie om två kumpaner, en stor stark och en liten och småfiffig. | |||
Hemkommen från Berlinolympiaden 1936 hade Rit-Ola fem sidor "Biffen och Bananen" färdigtecknade. Dessa presenterade han för redaktionen på ''Folket i Bild'' som tackade ja. Rit-Ola fick göra vad han ville med figurerna så länge han undvek fylleri och våldtäkt, arbetade med svart, vitt och rött (s.k. "[[lingonsylt]]"-tryck) och låg fyra–fem veckor före publiceringen.<ref>[[Sture Hegerfors]]: "[[Pratbubblan! En bok om serier]]", Bokförlaget Bra Böcker, 1978.</ref> | |||
== Handling == | == Handling == | ||
Seriens huvudpersoner är den storvuxne Biffen (som baserades på | Seriens huvudpersoner är den storvuxne Biffen (som baserades på den svenske tyngdlyftaren Harry Dahlgren) och den betydligt mindre Bananen (som baserades på Rit-Ola själv).<ref>Tore Nilsson: "[[Applåder och visslingar]]", Bokförlaget Semic AB, 1988.</ref> Biffen och Bananen var bosatta på Surbrunnsgatan i Vasastan i Stockholm och gav förmodligen en relativt autentisk bild av stadslivet på 30- och 40-talen. | ||
I slutet av 30-talet tyckte skaparen att duon borde utökas till en trio. Från boxaren Tony Galento (som slogs mot världsmästaren Joe Louis i New York den 28 juni 1939) tog han efternamnet och det småfeta utseendet och skapade den glade, vimsige tjockisen Galento som blev nummer tre i stockholmsgänget.<ref>[[Sture Hegerfors]]: "[[Pratbubblan! En bok om serier]]", Bokförlaget Bra Böcker, 1978.</ref> | |||
Karakteristiskt för serien var olika sportsammanhang, krökande och | På flera sätt skulle man kunna kalla serien för en av de första svenska [[vuxenserier]]na och en föregångare till andra stockholmsskildringar som "[[Arne Anka]]" och "[[Rocky]]". Snällare ekivoka skämt kunde förekomma, liksom politiska inslag. Under andra världskriget utmärkte sig Rit-Ola (och i förlängningen hans figurer) som en av de främsta satiriska gisslarna av [[Hitler]] och Nazityskland. | ||
Serien pendlade i övrigt mellan många olika ämnen, från ren buskis och återanvändning av gamla vitsar till humoristisk vardagsrealism, spännande äventyr ute i stora världen och inte minst idrottsliga eskapader. De tre huvudfigurerna var alla sportsmän på elitnivå; Biffen var bl.a. boxningsvärldsmästare och tyngdlyftare, Bananen sysslade bl.a. med friidrott, framför allt löpning, och Galento var pistolskytt. | |||
En aspekt som inte åldrats med värdighet är seriens rasstereotyper – såväl afrikanska infödingar som afro-amerikanska boxare skildras som kolsvarta ansikten med jätteläppar som säger "massa, massa" och liknande. Under den synbart rasistiska ytan är "negrerna" emellertid ofta smartare än de ser ut. | |||
Karakteristiskt för serien var olika sportsammanhang, krökande (förbudet mot "fylleri" i serien verkar ha lyfts bort efter hand) och Stockholms/Söderslang ("ekenstugg"). Huvudpersonerna hade sin hemvist på Surbrunnsgatan i Stockholm, men reste världen runt på sina äventyr. | |||
== Utgivning == | == Utgivning == | ||
Förutom i ''FiB'' har serien publicerats i tidningarna ''[[Tuffa Viktor]]'' och ''[[91:an (serietidning)|91:an]]'' (i två omgångar under tidigt 80-tal och tidigt 90-tal), i egna [[julalbum]] samt i retrospektiva samlingsalbum. | Rit-Ola tecknade "Biffen och Bananen" i ''Folket i Bild'' (som 1963 bytte namn till ''FIB-aktuellt'' och blev en sexinriktad herrtidning) till slutet av 1960-talet. Serien fortsatte att repriseras i tidningen fram till 1978. | ||
Förutom i ''FiB''/''FIB-aktuellt'' har serien publicerats i tidningarna ''[[Tuffa Viktor]]'' och ''[[91:an (serietidning)|91:an]]'' (i två omgångar under tidigt 80-tal och tidigt 90-tal), i egna [[julalbum]] samt i retrospektiva samlingsalbum. Några reprisavsnitt gästade även ett nummer av serietidningen ''[[Åsa-Nisse]]'' (nr 9/1979). | |||
För tidningen ''91:an'' specialtecknades ett antal avsnitt med Biffen och Bananen av [[Anders Thorell]] i början av 1980-talet, dock med Rit-Ola angiven som upphovsman.<ref>[[Snorre Mathiesen]]: "Biserierna i ''91:an''", artikel på [http://www.91an.net/index2.php?part=biserierdel4 www.91:an.net (fanwebbplats)]</ref> | |||
===Böcker/album=== | |||
*"Biffen och Bananen" årliga [[julalbum]] 1945–1971 | |||
*"Biffen och Bananen: Ett glatt återseende", 1981 | |||
*"Biffen och Bananen", 1990 | |||
*"Ännu mera Biffen och Bananen", 1991 | |||
==Hyllningar och parodier== | |||
*Biffen och Bananen dyker upp i ett avsnitt av "[[Kronblom]]" i serietidningen ''91:an'' på 1980-talet, tecknat av [[Gunnar Persson]] efter en idé av [[Rolf Geschwind]]. Tillsammans med Kronblom hittar de självaste [[Hitler]] inlåst i en gammal bunker från andra världskriget. Det visar sig slutligen att Kronblom har drömt hela episoden. | |||
*I ett avsnitt av [[Martin Kellerman]]s "[[Rocky]]" reciterar huvudfiguren en tankenöt från "Biffen och Bananen". Precis som Biffen och Galento sitter även Rockys vänner uppe hela natten utan att kunna lösa den. | |||
=="Biffen och Bananen" i andra medier== | |||
Tre spelfilmer med Biffen och Bananen släpptes under 1950-talet; "Biffen och Bananen" (1951, regisserad av Rolf Husberg)<ref>{{imdb|tt0043337|title=Biffen och Bananens}}</ref>, "Blondie, Biffen och Bananen" (1952, regisserad av Lars-Eric Kjellgren)<ref>{{imdb|tt0044430|title=Blondie, Biffen och Bananens}}</ref> och "Klarar Bananen Biffen?" (1957, regisserad av Ragnar Frisk).<ref>{{imdb|tt0051822|title=Klarar Bananen Biffens}}</ref> Åke Grönberg spelade Biffen och Åke Söderblom Bananen. Dessa filmer hade dock föga med serierna att göra utan lånade mest namnen. | |||
==Kuriosa== | ==Kuriosa== | ||
*På Surbrunnsgatan 31 i Stockholm låg tidigare ett kafé som hette ''Galento Café'' (numera ''Café Due MM''), uppkallat efter seriefiguren Galento med anledning av dennes hemvist på samma gata. | |||
*Nyhetsankaret Claes Elfsberg är ett stort fan av serien.<ref>"Sen kväll med Luuk", TV4 10 oktober 2003.</ref> | |||
*Biffen och Bananen gästspelar i ett avsnitt av "[[Kronblom]]" på 1980-talet. | |||
== | ==Mer om Biffen och Bananen== | ||
*[[Ingemar Unge]]: "Folkhemmet som serie" (''[[Bild & Bubbla]]'' 3/1990) | |||
==Recensioner== | |||
* "Biffen och Bananen – Ett glatt återseende" (''[[Bild & Bubbla]]'' 2/1982) | |||
* "Biffen och Bananen" (''B&B'' 2/1990) | |||
* "Ännu mera Biffen och Bananen" (''B&B'' 3/1992) | |||
== | ==Fotnoter== | ||
<references /> | |||
{{91antidning}} | {{91antidning}} | ||
Nuvarande version från 31 augusti 2023 kl. 19.40
"Biffen och Bananen", svensk serie av Jan-Erik "Rit-Ola" Garland. Dök först upp i Folket i Bild 1936 (24 /1936), där den gick till 1978. Rit-Ola ritade serien till slutet av 1960-talet.
Historik
1936 introducerade journalisten och tecknaren Jan-Erik "Rit-Ola" Garland sin kanske mest kända kreation, den tecknade serien "Biffen och Bananen". Ursprunget till serien kunde enligt Garlands egen utsago spåras till en dansk vadslagningstävling mellan två löpare; vegetarianen Vold Jensen och köttätaren Viggo Hansen, en tävling som slutade i en seger för vegetarianen, som kallades för "Bananen" medan hans medtävlare fått smeknamnet "Biffen". Namnen satte sig i Garlands huvud och inspirerade honom till att skapa en serie om två kumpaner, en stor stark och en liten och småfiffig.
Hemkommen från Berlinolympiaden 1936 hade Rit-Ola fem sidor "Biffen och Bananen" färdigtecknade. Dessa presenterade han för redaktionen på Folket i Bild som tackade ja. Rit-Ola fick göra vad han ville med figurerna så länge han undvek fylleri och våldtäkt, arbetade med svart, vitt och rött (s.k. "lingonsylt"-tryck) och låg fyra–fem veckor före publiceringen.[1]
Handling
Seriens huvudpersoner är den storvuxne Biffen (som baserades på den svenske tyngdlyftaren Harry Dahlgren) och den betydligt mindre Bananen (som baserades på Rit-Ola själv).[2] Biffen och Bananen var bosatta på Surbrunnsgatan i Vasastan i Stockholm och gav förmodligen en relativt autentisk bild av stadslivet på 30- och 40-talen.
I slutet av 30-talet tyckte skaparen att duon borde utökas till en trio. Från boxaren Tony Galento (som slogs mot världsmästaren Joe Louis i New York den 28 juni 1939) tog han efternamnet och det småfeta utseendet och skapade den glade, vimsige tjockisen Galento som blev nummer tre i stockholmsgänget.[3]
På flera sätt skulle man kunna kalla serien för en av de första svenska vuxenserierna och en föregångare till andra stockholmsskildringar som "Arne Anka" och "Rocky". Snällare ekivoka skämt kunde förekomma, liksom politiska inslag. Under andra världskriget utmärkte sig Rit-Ola (och i förlängningen hans figurer) som en av de främsta satiriska gisslarna av Hitler och Nazityskland.
Serien pendlade i övrigt mellan många olika ämnen, från ren buskis och återanvändning av gamla vitsar till humoristisk vardagsrealism, spännande äventyr ute i stora världen och inte minst idrottsliga eskapader. De tre huvudfigurerna var alla sportsmän på elitnivå; Biffen var bl.a. boxningsvärldsmästare och tyngdlyftare, Bananen sysslade bl.a. med friidrott, framför allt löpning, och Galento var pistolskytt.
En aspekt som inte åldrats med värdighet är seriens rasstereotyper – såväl afrikanska infödingar som afro-amerikanska boxare skildras som kolsvarta ansikten med jätteläppar som säger "massa, massa" och liknande. Under den synbart rasistiska ytan är "negrerna" emellertid ofta smartare än de ser ut.
Karakteristiskt för serien var olika sportsammanhang, krökande (förbudet mot "fylleri" i serien verkar ha lyfts bort efter hand) och Stockholms/Söderslang ("ekenstugg"). Huvudpersonerna hade sin hemvist på Surbrunnsgatan i Stockholm, men reste världen runt på sina äventyr.
Utgivning
Rit-Ola tecknade "Biffen och Bananen" i Folket i Bild (som 1963 bytte namn till FIB-aktuellt och blev en sexinriktad herrtidning) till slutet av 1960-talet. Serien fortsatte att repriseras i tidningen fram till 1978.
Förutom i FiB/FIB-aktuellt har serien publicerats i tidningarna Tuffa Viktor och 91:an (i två omgångar under tidigt 80-tal och tidigt 90-tal), i egna julalbum samt i retrospektiva samlingsalbum. Några reprisavsnitt gästade även ett nummer av serietidningen Åsa-Nisse (nr 9/1979).
För tidningen 91:an specialtecknades ett antal avsnitt med Biffen och Bananen av Anders Thorell i början av 1980-talet, dock med Rit-Ola angiven som upphovsman.[4]
Böcker/album
- "Biffen och Bananen" årliga julalbum 1945–1971
- "Biffen och Bananen: Ett glatt återseende", 1981
- "Biffen och Bananen", 1990
- "Ännu mera Biffen och Bananen", 1991
Hyllningar och parodier
- Biffen och Bananen dyker upp i ett avsnitt av "Kronblom" i serietidningen 91:an på 1980-talet, tecknat av Gunnar Persson efter en idé av Rolf Geschwind. Tillsammans med Kronblom hittar de självaste Hitler inlåst i en gammal bunker från andra världskriget. Det visar sig slutligen att Kronblom har drömt hela episoden.
- I ett avsnitt av Martin Kellermans "Rocky" reciterar huvudfiguren en tankenöt från "Biffen och Bananen". Precis som Biffen och Galento sitter även Rockys vänner uppe hela natten utan att kunna lösa den.
"Biffen och Bananen" i andra medier
Tre spelfilmer med Biffen och Bananen släpptes under 1950-talet; "Biffen och Bananen" (1951, regisserad av Rolf Husberg)[5], "Blondie, Biffen och Bananen" (1952, regisserad av Lars-Eric Kjellgren)[6] och "Klarar Bananen Biffen?" (1957, regisserad av Ragnar Frisk).[7] Åke Grönberg spelade Biffen och Åke Söderblom Bananen. Dessa filmer hade dock föga med serierna att göra utan lånade mest namnen.
Kuriosa
- På Surbrunnsgatan 31 i Stockholm låg tidigare ett kafé som hette Galento Café (numera Café Due MM), uppkallat efter seriefiguren Galento med anledning av dennes hemvist på samma gata.
- Nyhetsankaret Claes Elfsberg är ett stort fan av serien.[8]
- Biffen och Bananen gästspelar i ett avsnitt av "Kronblom" på 1980-talet.
Mer om Biffen och Bananen
- Ingemar Unge: "Folkhemmet som serie" (Bild & Bubbla 3/1990)
Recensioner
- "Biffen och Bananen – Ett glatt återseende" (Bild & Bubbla 2/1982)
- "Biffen och Bananen" (B&B 2/1990)
- "Ännu mera Biffen och Bananen" (B&B 3/1992)
Fotnoter
- ↑ Sture Hegerfors: "Pratbubblan! En bok om serier", Bokförlaget Bra Böcker, 1978.
- ↑ Tore Nilsson: "Applåder och visslingar", Bokförlaget Semic AB, 1988.
- ↑ Sture Hegerfors: "Pratbubblan! En bok om serier", Bokförlaget Bra Böcker, 1978.
- ↑ Snorre Mathiesen: "Biserierna i 91:an", artikel på www.91:an.net (fanwebbplats)
- ↑ "Biffen och Bananens" sida hos IMDb| Filmtipset
- ↑ "Blondie, Biffen och Bananens" sida hos IMDb| Filmtipset
- ↑ "Klarar Bananen Biffens" sida hos IMDb| Filmtipset
- ↑ "Sen kväll med Luuk", TV4 10 oktober 2003.
