Skillnad mellan versioner av "Ola Ambjörnsson"

Versionen från 11 mars 2012 kl. 13.44

Vänta ett ögonblick med att redigera denna artikel! OlaHe håller sedan 2012-03-12 på med en större omarbetning av den.

Mallens syfte är att undvika redigeringskonflikter och effektivisera större arbeten
Mallen får användas i maximalt två timmar. Mallar som legat längre än så, betraktas som bortglömda och kan plockas bort utan vidare
Den som lagt in mallen bör inte redigera andra artiklar under denna tid
Mallen ska inte användas i artikel med mallen "pågående", i aktuell veckas "veckans artikel", "veckans samarbete" eller liknande
Om du redigerar i artikeln under den tid denna mall ligger inne är det möjligt att din redigering kommer att raderas

SERIESKAPARE
Serier i urval
Ola Ambjörnsson
Född:	∗ 1958-12-16 (65 år)

Land:	Sverige
Språk:	Svenska

Grupp(er):	Fria Serier
"Ynglingen som ville lära sig rysa"
"Den svarta stenen"
"Neanderdalen"
"Ensamma Pappan"

Ola Ambjörnsson (född 1958), svensk illustratör och serietecknare som publicerats bland annat i Kamratposten, Mammut, Galago och Dagens Nyheter. Har kommit ut med fyra egna seriealbum på Carlsen Comics. Idag illustrerar Ambjörnsson främst barnböcker.

Biografi

Redan som ung pojke fick Ola Ambjörnsson några seriestrippar publicerade i Dagens Nyheters barnavdelning Barnens Nyheter. 1976 började han sjutton år gammal att teckna serier för Kamratposten. Han var inspirerad av undergroundserier, men började att teckna för barn eftersom det då inte fanns några tidningar som köpte andra serier än barnserier.^[1]

Kall Anka & C:o nr 1 1978. © Ola Ambjörnsson.

Vuxnare serier fick han till en början ge ut på egen hand. 1978 gav han tillsammans med Nisse Hvitfeldt ut det uppmärksammade fanzinet Kall Anka & C:o där även Olle Berg medverkade, och som bland annat innehöll Disney parodier under parollen "Vält Disney!". Kall Anka kom bara i ett enda nummer, men sålde nästan slut på hela sin upplaga på 3000 exemplar, vilket troligen är ett rekord för svenska seriefanzin.^[1]

I slutet av 1970-talet tog Magnus Knutsson kontakt med Ambjörnssson för att starta föreningen Fria Serier, som skulle främja utgivning av alternativserier i Sverige. Den hade sitt första årsmöte i maj 1979 och styrelsen kom förutom Knutsson och Ambjörnsson att bestå av Leif Almqvist (ordförande), Johan Höjer och Gunnar Idering. Fria Serier gav 1979–83 ut albumserierna Mammut och Mammut Special och Ambjörnsson medverkade själv i Mammut nummer 1–3. I Mammut nr 1 publicerades hans surrealistiska "Delirium" om en man som går vilse i sin egen näsa. Dock kände Ambjörnsson ganska snart att han hamnade i bakgrunden av föreningen Fria Serier.^[1] Den lades ned helt 1983.

I Kamratposten tecknade han serier som "Harulven", "Haren Lillemans äventyr" (med Marina Hill), "Ynglingen som ville lära sig rysa" och "Neanderdalen" (till manus av Sonja Hulth). När KP gav ut samlingsalbumet "Samlade serier" 1980 stod Ambjörnsson för 38 av de 125 sidorna. Både "Ynglingen" och "Neanderdalen" samlades senare som album, utgivna på Carlsen Comics. Carlsen gav även ut albumen "Den svarta stenen" 1985 och "Vildmannen" 1997, som båda samlade flera kortare historier av vilka några tidigare publicerats i KP. Många av hans barnserier var baserade på eller inspirerade av gamla folksagor, från Bröderna Grimm såväl som från svensk berättartradition.

Ambjörnsson medverkade även i ett par tidiga nummer av Galago.

"Ynglingen som ville lära sig rysa", omslagsteckning av Ola Ambjörnsson. © Ambjörnsson/ Carlsen

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

I början av 1990-talet tecknade han strippserien "Ensamma Pappan" som publicerades som gästserie i Dagens Nyheter. Huvudfiguren var visuellt baserad på Dagobert Krikelin och det övriga figurgalleriet bestod av allsköns berömdheter från seriernas värld.

I slutet av 90-talet meddelade Ambjörnsson att han inte längre var särskilt intresserad av seriernas bildtänkande.^[1] Sedan dess har han illustrerat flera böcker, främst barnböcker. Den egna "Lilla Rosa och Långa Leda", baserad på en svensk folksaga nedtecknad av Sven Sederström, gavs ut av Bonnier Carlsen 1995.

Stil och innehåll

Ambjörnsson inspireras enligt uppgift av klassiska sagor, fransk-belgiska barnserier och amerikanska undergroundserier.^[1]

Utgivna serier

Seriealbum

Ola Ambjörnsson efter Bröderna Grimm: "Ynglingen som ville lära sig rysa", Carlsen Comics 1983. ISBN 91-510-4001-8
Ola Ambjörnsson: "Den svarta stenen", Carlsen Comics 1985. ISBN 91-510-4313-0
Sonja Hulth och Ola Ambjörnsson: "Neanderdalen", Carlsen Comics 1991. ISBN 91-510-6175-9
Ola Ambjörnsson: "Vildmannen och andra historier", Carlsen Comics 1997. ISBN 91-638-0858-7

Fanzin

Kall Anka & C:o nr 1 1978. Utgiven tillsammans med Nisse Hvitfeldt. Medverkan även av andra serieskapare.

Medverkan i tidningar

Dagens Nyheter, avdelningen Barnens Nyheter 1970-tal
Kamratposten 1976–?
Galago nr 1/1980, 4/1982
Dagens Nyheter

Medverkan i antologier

Mammut nr 1, Bokomotiv/Fria Serier 1980 ("Delirium")
Mammut nr 2, Bokomotiv/Fria Serier 1980
"Samlade serier", Kamratposten/Åhlén & Åkerlund 1980 ("Halmstrået, Kolet och bönan", "Haren och igelkotten", "Sagan om den tjocka pannkakan", "Harulven", "Haren Lillemans äventyr") ISBN 91-7274-116-3
Mammut nr 3, Bokomotiv/Fria Serier 1981 ("Den Ondes sotige broder")

Övrig bokutgivning

Egna bilderböcker

Ola Ambjörnsson: "Lilla Rosa och Långa Leda: svensk folksaga". Efter Sven Sederströms uppteckningar. Bonnier Carlsen 1995. ISBN 91-638-0209-0

Övrig bokillustration (urval)

Marianne Söderbäck: "Vem är varulven?", Rabén & Sjögren 1987. ISBN 91-29-58198-2
Marianne Söderbäck: "Vargpälsen", Rabén & Sjögren 1988. ISBN 91-29-59017-5
Marianne Söderbäck: "Hämndens väg", Rabén & Sjögren 1989. ISBN 91-7396-472-7
Sven Wernström: "Fredagen den 13:e", Gidlund 1990. ISBN 91-7844-171-4
Marianne Söderbäck: "Svartboken", Rabén & Sjögren 1990. ISBN 91-29-59667-X
Sonja Hulth: "Barnens svenska historia. 4, När svenskarna flyttade till stan", Rabén & Sjögren 1992. ISBN 91-29-58443-4
Thomas Danielsson: "Kapten Skröna och den hungriga hajen", Bonnier Carlsen 1994. ISBN 91-638-0053-5
Gunila Ambjörnsson: "Ivar den förskräcklige: en storebrors berättelse", Eriksson & Lindgren 1996. ISBN 91-87805-01-4
Sonja Hulth: "Läs i nivåer: Tor hos Utgårdaloke", Almqvist & Wiksell 2001. ISBN 91-21-19776-8, ISBN 9789121197769
Ronny Ambjörnsson m fl: "Inspirerad av antroposofi" (redaktör: Birgitta Fritz), Natur och kultur/Fakta etc., 2004. ISBN 91-27-35499-7

Mer om Ola Ambjörnsson

Nisse Larsson: "Svenska serietecknare", Alfabeta 1992, s. 94–97. ISBN 91-7712-331-X

Externa länkar

Ola Ambjörnsson på Illustratörscentrum [länkad 2012-03-11]

I sina sagor är Ola ofta inspirerad av stora klassiska konstärer. En scen ur "Vildmannen" av Ola Ambjörnsson, fritt efter Carl Larssons "Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523". © Ambjörnsson

Fotnoter

↑ ^1.0 ^1.1 ^1.2 ^1.3 ^1.4 Nisse Larsson: "Svenska serietecknare", Alfabeta 1992, s. 94–97.

[SS-1] 1.0 ^1.1 ^1.2 ^1.3 ^1.4 Nisse Larsson: "Svenska serietecknare", Alfabeta 1992, s. 94–97.

[1]

@@ Rad 68: / Rad 68: @@
 I början av 1990-talet tecknade han [[strippserie]]n "[[Ensamma Pappan]]" som publicerades som [[gästserie]] i ''[[Dagens Nyheter]]''. Huvudfiguren var visuellt baserad på [[Dagobert Krikelin]] och det övriga figurgalleriet bestod av allsköns berömdheter från seriernas värld.
-I slutet av 90-talet meddelade Ambjörnsson att han inte längre var särskilt intresserad av seriernas bildtänkande.<ref name="SS"></ref> Sedan dess har han illustrerat flera böcker, främst barnböcker. Den egna "Lilla Rosa och Långa Leda", baserad på en svensk folksaga nedtecknad av Sven Sederströms, gavs ut av [[Bonnier Carlsen]] 1995.
+I slutet av 90-talet meddelade Ambjörnsson att han inte längre var särskilt intresserad av seriernas bildtänkande.<ref name="SS"></ref> Sedan dess har han illustrerat flera böcker, främst barnböcker. Den egna "Lilla Rosa och Långa Leda", baserad på en svensk folksaga nedtecknad av Sven Sederström, gavs ut av [[Bonnier Carlsen]] 1995.
 ==Stil och innehåll==