Skillnad mellan versioner av "Harvey Kurtzman"
Daha6439 (diskussion | bidrag) |
Wakuran (diskussion | bidrag) m (→Tidigt liv: Ref-Länkar) |
||
| Rad 55: | Rad 55: | ||
==Tidigt liv== | ==Tidigt liv== | ||
Kurtzmans föräldrar David och Edith Kurtzman var judiska immigranter. Mycket lite är känt om dem, för Kurtzman pratade inte själv så mycket om dem i intervjuer. Fadern dog av blödande magsår när Kurtzman var liten, och modern hamnade då i sådana ekonomiska svårigheter att han och hans bröder skickades till ett barnhem. Sedan hon hade gift om sig med Abraham Perkes kunde bröderna flytta hem igen. Styvfadern var rysk-judisk immigrant, fackligt aktiv och kommunist, men jobbade som mässingsgravör och tog med sig Harvey till jobbet. Harvey fick pröva på arbetet och Perkes uppmuntrade honom att känna sig som en professionell konstnär. I skolan uppmärksammade man pojkens intelligens, och han fick hoppa över en klass. Redan i andra klass fick Harvey rita affischer åt skolan och han fick extraundervisning i konst av det vänsterinriktade judiska Camp Kinderland. Han och hans bror skämdes inte över sin judiska bakgrund, men båda avstod från bar mitzva.<ref>Denis Kitchen och Paul Buhle: "The Art of Harvey Kurtzman: The Mad Genius of Comics", Harry N. Abrams, 2009, ss. 1-3, ISBN 978-0-8109-7296-4</ref> | Kurtzmans föräldrar David och Edith Kurtzman var judiska immigranter. Mycket lite är känt om dem, för Kurtzman pratade inte själv så mycket om dem i intervjuer. Fadern dog av blödande magsår när Kurtzman var liten, och modern hamnade då i sådana ekonomiska svårigheter att han och hans bröder skickades till ett barnhem. Sedan hon hade gift om sig med Abraham Perkes kunde bröderna flytta hem igen. Styvfadern var rysk-judisk immigrant, fackligt aktiv och kommunist, men jobbade som mässingsgravör och tog med sig Harvey till jobbet. Harvey fick pröva på arbetet och Perkes uppmuntrade honom att känna sig som en professionell konstnär. I skolan uppmärksammade man pojkens intelligens, och han fick hoppa över en klass. Redan i andra klass fick Harvey rita affischer åt skolan och han fick extraundervisning i konst av det vänsterinriktade judiska Camp Kinderland. Han och hans bror skämdes inte över sin judiska bakgrund, men båda avstod från bar mitzva.<ref>[[Denis Kitchen]] och [[Paul Buhle]]: "[[The Art of Harvey Kurtzman: The Mad Genius of Comics]]", Harry N. Abrams, 2009, ss. 1-3, ISBN 978-0-8109-7296-4</ref> | ||
==Karriär== | ==Karriär== | ||
Nuvarande version från 23 oktober 2018 kl. 13.22
| Harvey Kurtzman | |
 "The Illustrated Harvey Kurtzman Index" omfattar åren 1939-75. © Glen Bray 1976 | |
| Född: | ∗ 1924-10-03 |
|---|---|
| Födelseplats: | Brooklyn, NY, USA |
| Död: | † 1993-02-21 (68 år) |
| Död, ort: | Mount Vernon, NY, USA |
| Land: |  USA |
| Språk: | Fil:LANDET/SPRÅKET HITTADES INTE. engelska (USA) |
| Grupp(er): | Mad-redaktionen |
| Serier i urval | |
| "Little Annie Fanny" | |
Harvey Kurtzman (1924–1993), väldigt inflytelserik amerikansk serieskapare som arbetade för EC, grundade Mad och skapade serier i ett flertal genrer.
Tidigt liv
Kurtzmans föräldrar David och Edith Kurtzman var judiska immigranter. Mycket lite är känt om dem, för Kurtzman pratade inte själv så mycket om dem i intervjuer. Fadern dog av blödande magsår när Kurtzman var liten, och modern hamnade då i sådana ekonomiska svårigheter att han och hans bröder skickades till ett barnhem. Sedan hon hade gift om sig med Abraham Perkes kunde bröderna flytta hem igen. Styvfadern var rysk-judisk immigrant, fackligt aktiv och kommunist, men jobbade som mässingsgravör och tog med sig Harvey till jobbet. Harvey fick pröva på arbetet och Perkes uppmuntrade honom att känna sig som en professionell konstnär. I skolan uppmärksammade man pojkens intelligens, och han fick hoppa över en klass. Redan i andra klass fick Harvey rita affischer åt skolan och han fick extraundervisning i konst av det vänsterinriktade judiska Camp Kinderland. Han och hans bror skämdes inte över sin judiska bakgrund, men båda avstod från bar mitzva.[1]
Karriär
På 1940-talet skapade han serierna "Hey Look!" och "Sheldon", som publicerades som utfyllnadsmaterial i olika serietidningar. Han jobbade även med Classics Illustrated och skapade flera barnböcker, varav fyra gjordes tillsammans med René Goscinny.
Kurtzman började jobba åt serieförlaget EC 1950 och startade Mad på det förlaget 1952. Efter att ha slutat på EC 1956, skapade han det lågbudgetmässiga humormagasinet Help! 1960. Bland medverkande i Help! fanns bland annat Terry Gilliam och tidningen publicerade de första verken av sedermera välkända undergroundserieskapare som Robert Crumb och Gilbert Shelton.
Help! lades ner 1965, när Kurtzman behövde ägna mer tid åt den skämtsamt ekivoka serien "Little Annie Fanny" som han 1962 hade skapat för tidningen Playboy. Hjälpte Dan Barry med att skriva "Blixt Gordon". Med Sarah Downs har han även gjort serien "Betsy".
Från 1973 jobbade han som serieteckningslärare på School of Visual Arts i New York.
I slutet av sin karriär medverkade han till antologitidningen Harvey Kurtzman's Strange Adventures och boken "From Aargh! to Zap!: Harvey Kurtzman's Visual History of the Comics".
Har inspirerat till seriepriset Harvey Kurtzman Award.
Källor
- ↑ Denis Kitchen och Paul Buhle: "The Art of Harvey Kurtzman: The Mad Genius of Comics", Harry N. Abrams, 2009, ss. 1-3, ISBN 978-0-8109-7296-4
Mer om Harvey Kurtzman
- Johan Andreasson & Göran Ribe: H.Kurtzman (B&B 3/1984)
Recensioner
- Hans Anders Wallin: "Mad-klassiker 1952-1953" (B&B 2/1990)
- Svante Kjellberg: "Harvey Kurtzmans djungelbok" (B&B 2/1992)
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
