Skillnad mellan versioner av "Åshöjdens BK"
Mikaelte (diskussion | bidrag) |
Mikaelte (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 22: | Rad 22: | ||
Serien "Åshöjden" var alltid ett av de allra populäraste inslagen i ''Buster'' och repriserades ända tills tidningen lades ner 2005. Ett album; "Edward landslagsliraren", gavs ut av [[Semic]] 1986. | Serien "Åshöjden" var alltid ett av de allra populäraste inslagen i ''Buster'' och repriserades ända tills tidningen lades ner 2005. Ett album; "Edward landslagsliraren", gavs ut av [[Semic]] 1986. | ||
2020 inledde [[Rutorik]] en utgivning menad att samla hela produktionen i fyra volymer, varav hittills utkommit två: "Kalabalik i lingonserien" (2020) och "Edwards egen väg" (2021. | 2020 inledde [[Rutorik]] en utgivning menad att samla hela produktionen i fyra volymer, varav hittills utkommit två: "Kalabalik i lingonserien" (2020) och "Edwards egen väg" (2021). | ||
<!---Uppgifterna dolda tills vidare. Laget genom hela seriens historia var många fler än så, och uppställningen ändrades givetvis för varje match. | <!---Uppgifterna dolda tills vidare. Laget genom hela seriens historia var många fler än så, och uppställningen ändrades givetvis för varje match. | ||
==Laget== | ==Laget== | ||
Versionen från 2 maj 2021 kl. 20.13
"Åshöjdens BK" var en serie ungdomsböcker om ett fotbollslag, skrivna av Max Lundgren. Lundgren skrev även manus till en serieversion, som tecknades av Reijo Piippo (senare Reijo Stävenborg) i tidningen Buster.
Böckerna
Första boken om Åshöjden kom ut 1967. Den fick sedermera tre uppföljare. Böckerna skildrar hur en före detta landslagsman som flyttar till en liten ort och som spelare men framför allt tränare lyfter det lokala fotbollslaget till oanade höjder, samtidigt som det lilla samhället får ett lyft när en ny stor väg ska dras genom Åshöjden. Fotboll blandas med affärsintressen och politik, samtidigt som ett flertal unga pojkar brottas med sin vardag. Viktiga personer i boken är Jorma Engmark, som berättar historien, dennes fosterbror Edward Engmark, fotbollstränaren Bagarn Olsson, Ruben Svarte och den räddhågsne målvakten Hitte-Joel. Laget gick ända från de så kallade gärdsgårdsserierna till de högre serierna men förlorade kvalspelet till Fotbollsallsvenskan i den sista boken.
Böcker i serien:
- "Åshöjdens bollklubb" (1967)
- "Åshöjden går vidare" (1968)
- "Kris i Åshöjdens BK" (1969)
- "Åshöjden i kvalet" (1971)
Serien
I mitten av 1970-talet blev "Åshöjden" tecknad serie i tidningen Buster med manus av skaparen Max Lundgren och teckningar av Reijo Piippo. Till viss del följde serien böckernas historia, men broderade ut den och moderniserade den till viss del under åren, då den producerades ända in på 1990-talet. Flera djupare nedslag gjordes i enstaka figurer och Lundgren skrev även till helt nya episoder, t.ex. en där hela laget reser till Tunisien på träningsresa (vilket inte hade ansetts särskilt realistiskt under det 1960-tal där böckerna utspelade sig, men fungerade utmärkt i Buster på 1980-talet). Episoderna var normalt på 11–13 sidor.
Serien "Åshöjden" var alltid ett av de allra populäraste inslagen i Buster och repriserades ända tills tidningen lades ner 2005. Ett album; "Edward landslagsliraren", gavs ut av Semic 1986.
2020 inledde Rutorik en utgivning menad att samla hela produktionen i fyra volymer, varav hittills utkommit två: "Kalabalik i lingonserien" (2020) och "Edwards egen väg" (2021).
Utgivning i Buster
"Åshöjdens BK" i andra medier
TV-serien
Boken blev även TV-serie 1985. Den anses allmänt vara sämre än böckerna och serierna, en lågbudgetproduktion med överåriga skådespelare i rollerna som unga tonårskillar. Den blev dock populär hos sin målgrupp av unga sportintresserade pojkar. Bagarn spelades av fotbollslegendaren Björn Nordqvist. Anders Sjögren gjordes av Micke Rönnberg, med förflutet i bland annat Hammarby IF.
Kuriosa
- Åshöjdens geografiska förebild säga vara Åsljunga i norra Skåne. Men sportsligt och ekonomiskt kan man även dra paralleller till Åtvidaberg "bruksorten vars fotbollslag upplevde mirakulösa framfångar med skrivmaskinstillverkaren Facit i ryggen, i samma veva som Max Lundgrens böcker gavs ut".[1]
- Åshöjdens lag kan ses som en allegori över välfärdsstaten där alla får vara med efter förmåga. Laget faller samman när differentieringen (specialiseringen) och moderniseringen tilltar.[1]
- Verkliga svenska idrottsklubbar som snabbt avancerar uppåt i seriesystemet, som Ljungskile SK:s fotbollslag i början-mitten av 1990-talet, jämförs ofta med Åshöjdens BK.[2]
Mer om "Åshöjdens BK"
- Petter Lindgren: "Frihet, jämlikhet & fotboll" (Aftonbladet 20100626, s. 4–5)
- Erik Niva: Åshöjden - Den verkliga historien (Aftonbladet)
Fotnoter
- ↑ 1.0 1.1 Petter Lindgren: "Frihet, jämlikhet & fotboll" (Aftonbladet 20100626, s. 4–5)
- ↑ "ARKIV TV: Ljungskile blir verklighetens Åshöjden 1996" (på svenska). Fotbollskanalen. 1996. http://www.fotbollskanalen.se/superettan/arkiv-tv-ljungskile-blir-verklighetens-ashojden-1996/. Läst 7 juli 2018.
