Skillnad mellan versioner av "Barry Windsor-Smith"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
(Bort med stubbe, bort)
m (→‎Stil: Språk)
Rad 31: Rad 31:


==Stil==
==Stil==
De tidiga verken av Windsor-Smith är inspirerade av klassiska serieskapare som [[Gil Kane]], [[Carmine Infantino]], och särskilt betydelsefull var [[Jack Kirby]]. Stilen utvecklades till en egen utan för den delen stå still, och denna utveckling syns extra tydligt i hans tidiga Conan-serier. I hans illustrationer finns mer spår av den klassiska konsten, speciellt Art Nouveau, särskilt i hans illustrationer och omslagsbilder.
De tidiga verken av Windsor-Smith är inspirerade av klassiska serieskapare som [[Gil Kane]], [[Carmine Infantino]], och särskilt betydelsefull var [[Jack Kirby]]. Stilen utvecklades till en egen utan att för den delen stå still, och denna utveckling syns extra tydligt i hans tidiga Conan-serier. I hans illustrationer finns mer spår av den klassiska konsten, speciellt Art Nouveau, särskilt i hans illustrationer och omslagsbilder.


==Priser==
==Priser==

Versionen från 24 mars 2007 kl. 23.53


Biografi

Barry Windsor-Smith (född som Barry Smith) är en brittisk serieskapare som föddes den 25 maj 1949 i Forest Gate, ett arbetarklassområde i East End London. Windsor-Smith studerade industriell design och illustration i tre år vid East Ham Technical College.

1967 publicerades hans första serierelaterade verk – Marvel-pinupbilder för brittiska Odhams Press, som publicerade Marvelserier på licens.

Windsor-Smith ville söka sig till Marvel och USA, och nitton år gammal skickade han exempel på sitt arbete till kontoret i New York, efter positiv respons åkte Windsor-Smith och hans vän Steve Parkhouse, som ville bli manusförfattare, till USA och Marvel. Stan Lee gillade Windsor-Smiths teckningar och gav honom jobb.

1968 tecknade Windsor-Smith sin första episod av "X-Men". Efter det följde flera mindre jobb som gjordes under hans första USA-vistelse, ett par av serierna skrev Steve Parkhouse manus till. Då de hade dåligt med pengar så sparkades de ut från sitt hotell, och Windsor-Smith tecknade stora delar av serierna sittandes på parkbänkar. Efter några månader skickades de tillbaka till Storbritannien av myndigheterna, som med rätta misstänkte att de arbetade utan visum.

Ett par år senare slog han igenom som tecknare av Marvels "Conan the Barbarian". Serien ritade han mellan 1970–1974. De första sju numren gjorde han då han fortfarande bodde hemma hos sina föräldrar. 1971 fick Windsor-Smith sitt Green card och emigrerade till USA, och fortsatte där med att jobba mer intensivt för Marvel. Förutom "Conan the Barbarian" bidrog han till serier som "Daredevil", "The Avengers", "Dr. Strange" och "Iron Man". Förutom att teckna så skrev han ofta grundmanus till berättelserna, som sedan skrevs om av den manusförfattaren. Detta är något som aldrig skrevs ut, vilket Windsor-Smith var missnöjd med.

"Sibyl". Ett grafiskt blad av Barry Windsor-Smith som publicerades 1981 på The Gorblimey Press. © Barry Windsor Smith

1974 lämnade Windsor-Smith Marvel, främst på grund av att han kände sig utnyttjad och illa behandlad av Marvel, men också att han kände en kreativ begränsing av att arbeta i den kommersiella seriemarknaden. Han ville istället fokusera sig på bildskapande, och han startade The Gorblimey Press, för att där publicera konsttryck och illustrerade berättelser av sig själv och andra. 1975 startade han The Studio tillsammans med Michael Kaluta, Jeff Jones och Bernie Wrightson.

I början av åttiotalet började Windsor-Smith åter dras till seriemediet, men det var svårt att byta fokus från att göra enskilda bilder till att börja arbeta med sekvenser igen. Flera arbeten lämnades oavslutade, men en av dem, "The Beguiling", publicerades 1983 i nummer 16 av Marvels vuxenserietidning "Epic Illustrated".

Men det var först då en gammal vän, Herb Trimpe, erbjöd Windsor-Smith att tuscha mini-serien "Machine Man" 1984 som han började att teckna serier mer eller mindre på heltid igen, mest med specialserier och omslag för serier som "The Uncanny X-Men", "Kull the Conqueror", "Daredevil" och "The New Mutants".

1987 gjorde han ett antal nya Conan-omslag då hans Conan-serier repriserades av Marvel. 1991 skapade han serien "Weapon X", som berättar om Wolverines ursprung.

Fortfarande missnöjd över hur Marvel behandlade sina serieskapare började Windsor-Smith 1991 att jobba för Valiant Comics, ett nytt serieförlag startat av Jim Shooter från Marvel. Här tecknade och skrev han bland annat serien "Archer & Armstrong". Efter ett par år sparkades Jim Shooter från förlaget, och Windsor-Smith började bli missnöjd igen och lämnade förlkaget 1993.

Nu hamnade Windsor-Smith på Malibu Comics, där han tillsammans med Chris Ulm skapade serien Rune, en vampyrserie. Han ritade och skrev också flera andra titlar på förlaget, men det var rune som var den mest betydelsefulla serien. Tiden på Malibu Comics blev inte långvarig heller då förlaget köptes upp av Marvel 1994 för att komma åt deras digitala färgläggningsanläggning.

Nu, 1995, gjorde Windsor-Smith bland annat flera omslagsjobb för ett annat nytt serieförlag, Image Comics, men viktigast det året var att hans egna tidning, Barry Windsor-Smith Storyteller, började komma ut på Dark Horse Comics. Den innehöll serierna "The Freebooters", "Young Gods" och "The Paradoxman", alla tre originalserier av Windsor-Smith. Tidningen var i stort format och överlevde fram till 1997, då det sista, nionde, numret kom ut. Tolv nummer var planerade och i de samlade utgåvor som gjorts av The Young Gods och The Freebooters som kommit ut på Fantagraphics finns det kompletterande material från de tänkta kommande numren.

De senaste åren har Windsor-Smith mest gjort kortare serier för Marvel.

Stil

De tidiga verken av Windsor-Smith är inspirerade av klassiska serieskapare som Gil Kane, Carmine Infantino, och särskilt betydelsefull var Jack Kirby. Stilen utvecklades till en egen utan att för den delen stå still, och denna utveckling syns extra tydligt i hans tidiga Conan-serier. I hans illustrationer finns mer spår av den klassiska konsten, speciellt Art Nouveau, särskilt i hans illustrationer och omslagsbilder.

Priser

  • 1970 - "Academy of Comic Book Arts award for Outstanding New Talent".
  • 1971 och 1972 "Best Continuing Feature"

Recensioner i Bild & Bubbla

  • Janne Lundström: "Conan nr 1: Den fördömda staden" (B&B 2/1979)
  • Janne Lundström: "Conan nr 2: Fruktans dal" (B&B 2/1979)
  • Hans Norrby: "Conan nr 3: Conan från Cimmeria" (B&B 3/1979)

Externa länkar