Skillnad mellan versioner av "Julalbum"

Versionen från 23 januari 2010 kl. 17.24

"Musse Piggs Julbok", Julalbum 1957. © Disney.

Julalbum är en gammal svensk tradition att ge ut seriealbum som särskilda utgåvor vid jultid. Traditionen gäller inte enbart serieutgivning – särskilda jultidningar och presentböcker vid juletid för barn och vuxna har getts ut åtminstone sedan mitten av 1800-talet. Den typiska jultidningstraditionen anses av många ha startat med tidningen Julstämning som har kommit ut årligen sedan 1906.

Historik

Tidiga jultidningar och julalbum

Conny Burmans "Karrikatyrer 1885". Fri källa.

Presentböcker vid juletid har förekommit åtminstone sedan mitten av 1800-talet, vissa av dem innehållande serier. Åren 1866–1894 gav tecknaren Conny Burman ut årliga album med skämtteckningar och serier, betitlade "Karrikatyrer" och "Krumelurer". En stor del av inspirationen kom från Wilhelm Busch och det finns stora likheter med Henning Thulstrups populära karikatyralbum innehållande skildringar ur stockholmslivet.

Årliga jultidningar för barn dök upp i slutet av 1800-talet, ibland med serier. Kända exempel är Snöflingan: Barnens jultidning, en barntidning från Bonniers förlag som kom ut med ett nummer om året vid jultid 1890–1907, Jultomten: skolbarnens jultidning från Svensk läraretidning(s förlag), ett nummer om året vid jultid 1891–1934, samt Folkskolans Barntidnings julspecial Julklappen som kom ut med ett julnummer varje år 1893–1955. I Jultomten publicerades många av de tidigaste svenska barnserierna, t.ex. Carl Larssons "Kon" och "När lille Pontus blir smed" m.fl.

Flera källor^[1]^[2] anser att Åhlén och Åkerlunds Tidsskriftsförlag startade den egentliga utgivningen av jultidningar med Julstämning 1906. Detta är debatterbart, men säkert är att Julstämning är den äldsta ännu utgivna jultidningen, idag utgiven av Jultidningsförlaget. Den har getts ut årligen sedan starten och profilerade sig tidigt med sina färgplanscher av kända konstnärer.

Sago- och pysselalbumet "Julbocken" började ges ut 1907 av Julstämnings Förlag. Åren 1954–1967 var dess huvudnummer Rune Andréassons tecknade serie "Nicke Bock". Sista numret gavs ut 1989, då med Åhlén & Åkerlund som utgivare.

Från 1908 kan man hitta tidiga exempel på seriealbum – Richard Outcaults "Buster Brown" gavs ut av förlaget AB Ljus i två svenska samlingsutgåvor detta år. Även om detta inte var fråga om egentliga julalbum innebar det en försmak av traditionen att samla serieavsnitt i särskilda presentutgåvor.^[3]

1920-tal: De första julseriealbumen

På 1920-talet började renodlade serieutgåvor av jultidningar komma. 1921 gav Åhlén & Åkerlund ut ett album med Oscar Jacobssons "Adamson", medan AB Hemmet gjorde detsamma med Rudolph Dirks' "Knoll och Tott" samma år. Victor Bergdahls "Kapten Grogg" figurerade i Bonniers-albumet "Kapten Grogg och Kalle" från 1923, och Knut Stangenbergs "Fridolf Celinder" gavs ut av Åhlén & Åkerlund 1924. En kortvarig reguljär utgivning fick Ivar Starkenbergs "Rotbom" som gavs ut som julalbum av Kooperativa Förbundet åren 1928–34.^[4]

1930–40-tal: Explosiv utgivning

På 1930- och 40-talen formligen exploderade utgivningen av julseriealbum som vi känner igen dem idag. Framför allt var detta ett sätt att samla serier som tidigare getts ut i veckotidningar och jultemat var därmed inte lika tydligt som i de övriga jultidningarna. Elov Perssons "Kronblom" började komma ut som julalbum 1930 och hans "Agust och Lotta" 1931. Julalbum med Rudolf Peterssons "91:an" började ges ut 1934. Första utgåvan av "Musse Piggs Julbok" kom 1936, Einar Lindbergs "Sympatiska Filip och Kaspersson" inledde sin julalbumsutgivning 1937, och Sten Rinaldos "Ba-Ba" kom i ett album 1939. Amerikanska äventyrsserier sällade sig till julalbumutgivningen med "Blixt Gordon" (1941), "Prins Valiant" (1942) "Fantomen" och "Tarzan" (1944) och "Mandrake" (1945). Även Rit-Olas "Biffen och Bananen" fick sitt första julalbum 1945. Asons "Stålfarfar" juldebuterade 1948.

I Norge startades en liknande tradition under samma period. Serier som "91 Stomperud" och "Smørbukk" är populära klassiker i den norska julalbumutgivningen.

1950–80-tal: Serietidningarnas påverkan

De svenska serietidningarnas genombrott i slutet av 1940-talet införde en ny typ av julalbum, där julutgåvorna framställdes som något av "specialnummer" eller "komplement" till serietidningarna. På 1950-talet kom till exempel dylika julalbum med "Hacke Hackspett", på 1960-talet "Stålmannen" och "Tuffa Viktor". Tidningen Svenska Mads "Stora julpajaren" gavs ut av Semic Press åren 1982–92 och av Atlantic Förlags 1999. Innehållet var vanligtvis återtryck från Svenska och hade olika teman varje år.

Traditionen med samlade veckotidningsserier fortsatte också, till exempel med Torsten Bjarres "Lilla Fridolf" (1958–) och "Oskar" (1964–72). Lennart Elworths "47:an Löken" sällade sig till traditionen 1968.

Udda fåglar i julalbumutgivningen inkluderar "Tjalle Tvärviggs jul" (1970 och 1984), "Fransson" (1971), "X:en" (1986), "Stålmannen och Spindelmannen" (1987), "Spindelmannen årsalbum" (1987), "Kurt Olssons jul" (1991) och "BK Slarvhult" (2006).

Senare år

"Uti vår hage julalbum" 1995. © Semic/Krister Petersson

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

Bland senare tillskott till julalbumstraditionen kan nämnas utgåvor med "Bamse" (1991–) "Hälge" (1992–), "Uti vår hage" (1994–), "Ernie" (1995–) och "Nemi" (2004–).

Marknad och försäljning

Idag dominerar tre förlag försäljningen av jultidningar i Sverige: Semic Jultidningsförlaget som ägs av Bonniers, Bra Förlag som ägs av Frida Förlag samt Fem Förlag ägt av Egmont Kärnan, Bonnier Carlsen och Natur & Kultur. Äldst är Semic Jultidningsförlaget som började distribution av jultidningar redan 1906 (då som Åhlén och Åkerlunds Tidsskriftsförlag). Alla tre förlagen säljer seriealbum.

Julalbum säljs förutom i handeln även ofta via en separat försäljningskanal för just jultidningar och julböcker som går från dörr till dörr. Försäljningen av jultidningar har sedermera blivit ett sätt för ungdomar mellan 9 och 15 år att tjäna extrapengar. Förlagen lockar med goda förtjänster, (upp till 33 procent) och olika bonusvaror där de elektroniska blivit alltmer dominerande genom åren.

Numrering

Årtalsnumreringen kan variera. Till exempel så numrerades julen 2008, "47:an Lökens julalbum" 2009 medan "Ernie julalbum" numreras 2008. För vissa titlar så har årtalsprincipen dessutom varierat genom åren, så om man vill vara tydlig så får man tala om tryckår, snarare än året i titeln.

Nutida utgivning av julseriealbum

Julen 2008

Följande julalbum distribueras av nedanstående förlag. OBS! Andra serier kan också förekomma, t.ex. paket med baknummer av album, pocketar eller serietidningar som inte är speciella julutgåvor. Dessa är inte medtagna i listan nedan.

Jultidningsförlaget

Fem förlag

"Ernie"
"Gustaf"
"Nalle Puh"
"Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul!"
"91:an vinterkavalkad" (ej renodlat seriealbum)
"47:an Löken"
"Hälge"

Bra förlag

Se även

Externa länkar

Fotnoter

↑ "Jultidning" på svenska Wikipedia [länkad 2010-01-01]
↑ "Jultidningar" på Swecomics [länkad 2010-01-01]
↑ "Jultidningar" på Swecomics [länkad 2010-01-01]
↑ "Jultidningar" på Swecomics [länkad 2010-01-01]

[1] "Jultidning" på svenska Wikipedia [länkad 2010-01-01]

[2] "Jultidningar" på Swecomics [länkad 2010-01-01]

[3] "Jultidningar" på Swecomics [länkad 2010-01-01]

[4] "Jultidningar" på Swecomics [länkad 2010-01-01]

[1]

[2]

[3]

[4]

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 ===Tidiga jultidningar och julalbum===
 [[Bild:Karrikatyrer_Burman.jpg|thumb|200px|right|[[Conny Burman]]s "[[Karrikatyrer (Burman)|Karrikatyrer 1885]]". Fri källa.]]
-Särskilda presentböcker vid juletid har förekommit åtminstone sedan mitten av 1800-talet, vissa av dem innehållande serier. Åren 1866&ndash;1894 gav tecknaren [[Conny Burman]] ut årliga album med [[skämtteckningar]] och [[serier]], betitlade "[[Karrikatyrer (Burman)|Karrikatyrer]]" och "[[Krumelurer]]". En stor del av inspirationen kom från [[Wilhelm Busch]] och det finns stora likheter med [[Henning Thulstrup]]s populära karikatyralbum innehållande skildringar ur stockholmslivet.
+Presentböcker vid juletid har förekommit åtminstone sedan mitten av 1800-talet, vissa av dem innehållande serier. Åren 1866&ndash;1894 gav tecknaren [[Conny Burman]] ut årliga album med [[skämtteckningar]] och [[serier]], betitlade "[[Karrikatyrer (Burman)|Karrikatyrer]]" och "[[Krumelurer]]". En stor del av inspirationen kom från [[Wilhelm Busch]] och det finns stora likheter med [[Henning Thulstrup]]s populära karikatyralbum innehållande skildringar ur stockholmslivet.
 Årliga jultidningar för barn dök upp i slutet av 1800-talet, ibland med serier. Kända exempel är ''[[Snöflingan: Barnens jultidning]]'', en barntidning från [[Bonniers förlag]] som kom ut med ett nummer om året vid jultid 1890–1907, ''[[Jultomten: skolbarnens jultidning]]'' från Svensk läraretidning(s förlag), ett nummer om året vid jultid 1891–1934, samt ''Folkskolans Barntidnings'' julspecial ''[[Julklappen]]'' som kom ut med ett julnummer varje år 1893–1955. I ''Jultomten'' publicerades många av de tidigaste svenska barnserierna, t.ex. [[Carl Larsson]]s "[[Kon]]" och "[[När lille Pontus blir smed]]" m.fl.