Skillnad mellan versioner av "Svenska Serieakademin"
N0WIS (diskussion | bidrag) (→Akademiledamöter genom tiderna: kompletterar och uppdaterar) |
N0WIS (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 238: | Rad 238: | ||
|[[Pidde Andersson]], <small>f. 1968</small>, serieförfattare och journalist. | |[[Pidde Andersson]], <small>f. 1968</small>, serieförfattare och journalist. | ||
|2007 | |2007 | ||
|<small>(med ca 2011)</small><ref>[ | |<small>(med ca 2011)</small><ref>[http://www.toppraffel.se/ "Toppraffel" (Pidde Anderssons blogg)] (läst 2011-12-20)</ref> | ||
|- | |- | ||
|[[Olle Dahllöf]], <small>f. 1947</small>, psykolog. | |[[Olle Dahllöf]], <small>f. 1947</small>, psykolog. | ||
Versionen från 20 december 2011 kl. 17.42
Svenska Serieakademin bildades i december 1965 på det radikala och då mycket uppmärksammade Galleri Karlsson vid Odenplan i anslutning till utställningen "Seriernas Fantastiska Värld".
Historik
"Svenska Serieakademin bildades mest för att få slut på den ensidiga kritiken, vi ville visa att det fanns bra serier. För att få slagkraft lånade vi lite av finkulturens regalier. Vi beslöt till exempel att akademin skulle bestå av aderton ledamöter. Och att den skulle dela ut årliga priser." — Sture Hegerfors, i "Boken om Adamson" (1995) s. 70. | |
|
Sture Hegerfors var initiativtagare och blev akademins president, vilket han varit sedan dess. Bland ledamöterna återfanns konstnärer, journalister, redaktörer, läkare och direktörer, alla boende kring Stockholm eller Göteborg.
I stadgarna står bland annat: Svenska Serieakademin skall genom sin verksamhet stimulera och stödja högklassig produktion av tecknade serier samt främja serieformens användning och utveckling inom konst, undervisning och information. Akademins motto: "Skämt och allvar."
"På 70-talet blev omsättningen på ledamöter ganska livlig stundom", uppger Sture Hegerfors.[1] Första utträdet ägde rum redan i januari 1966. 1990 bildades Svenska Serieakademins Rådsförsamling "med stödjande och rådgivande funktioner".[2] Till rådsförsamlingen omplacerades sex dittillsvarande ordinarie akademiledamöter. En plats bland de aderton stod vakant sedan 1988 varför hela sju nya ledmöter invaldes 1990, däribland akademins första kvinnor.[3]
Sedan starten delas Adamsonstatyetten ut till välförtjänta serieskapare, sedan 1979 även separata diplom.
Kopplingar till Seriefrämjandet
Inför grundandet av Seriefrämjandet står det på ledarsidan i Thud nr 1 1968 (red: Janne Lundström och Henri Holmgren): "Föreningen står under Svenska Serieakademins välvilliga beskydd." Akademins president Sture Hegerfors utsågs till SeF:s första ordförande och uppgav i flera sammanhang att "Seriefrämjandet står under Svenska Serieakademins beskydd", vilket föranledde Henri Holmgren att i en frågespalt i Thud (nr 15 1/1972 sid 20) undra vad som avsågs. Enligt frågespaltens redaktionella svar var uttalandet "helt och hållet en PR-fras".
Svenska Serieakademin utlånar årligen monterutrymme till Seriefrämjandet på bokmässan (tidigare: Comics) i Göteborg.
Jubileer
- 1985: Inför 20-årsjubileet fanns tankar på ett större arrangemang, vilket slutligen blev seriekongressen Comics '85, med årlig efterföljare (Comics/SerieSöndag 1986–).[4]
- 1995: utgavs monografin "Boken om Adamson", författad av Sture Hegerfors, med en avslutande del om "Svenska Serieakademin och Adamson" (sid 70–94). Inför akademijubileet fanns planer på att tillföra Adamsonpriset en summa pengar (eventuellt oförverkligat).[5]
- 2005: Inför 40-årsjubileet hölls ett seminarium ("Författarnas tecknade seriefavoriter") under bokmässan i Göteborg.[6][7]
Akademiledamöter genom tiderna
(Listan är ofullständig. Huvudkällor: Sture Hegerfors "Boken om Adamson" 1995 sid 72–75 och Daniel Atterbom "Nya i serieakademin" B&B nr 4/1990 sid 5.)
| Ledamot | Från år | Till år |
|---|---|---|
| Sture Hegerfors, f. 1938, ständig president. | 1965 | (med 2011)[8] |
| Bo Karlsson, 1938–2006, gallerist. | 1965 | 1990 |
| Lars Hillersberg, 1937–2004, konstnär. | 1965 | (före 1995) |
| Ulf Rahmberg, f. 1935, konstnär. | 1965 | (före 1995) |
| Karl Olov Björk, f. 1936, konstnär. | 1965 | (före 1995) |
| Gunnar Ohrlander (Dr. Gormander), 1939–2010, journalist. | 1965 | (före 1995) |
| Ludvig Rasmusson, f. 1936, journalist. | 1965 | (före 1995) |
| Bo Strömstedt, f. 1929, redaktör. | 1965 | 1966 |
| Lasse O'Månsson, 1931–1988, redaktör, författare, komiker m.m. | 1965 | 1988[9][3] |
| Leif Nylén, f. 1939, författare. | 1965 | (före 1995) |
| Stellan Nehlmark, f. 1938, översättare. | 1965 | (med 1995) |
| Peter Lundberg, f. 1942, fil. kand. | 1965 | 1990 |
| Jan Hannerz, f. 1938, läkare. | 1965 | (före 1995) |
| Peter Wanger, f. 1940, läkare. | 1965 | (före 1995) |
| Staffan Lund, läkare. | 1965 | (före 1995) |
| Kjell Logenius, f. 1938, direktör. | 1965 | (före 1995) |
| Lars Becker, troligen f. 1938, direktör. | 1965 | (före 1995) |
| Peter Norberg, direktör. | 1965 | (före 1995) |
| Sven H. G. Lagerström, f. 1940, kamrer. | 1966 | (före 1995) |
| Magnus Knutsson, f. 1944, konsthistoriker, serieförfattare. | 1968[10] | (före 1995) |
| Ray Ojanen, troligen f. 1939, tecknare. | 1969[11] | (med 1995) |
| Åke Nelander, f. 1936, statsvetare, teolog. | 1970[11] | 1990 |
| Hans Sidén, f. 1935, redaktör. | (med 1971)[12] | (med 2010)[13] |
| Roland Adlerberth, 1923–1993, översättare. | (med 1971)[12] | ? |
| Bo Lundin, f. 1941, redaktör. | (med 1971)[12] | (före 1995) |
| Bengt Anderberg, 1920–2008, författare. | (med 1973)[14] | 1990 |
| Lars-Gunnar Björklund, f. 1937, sportkommentator, marknadschef. | (med 1973)[14] | 1990 |
| Janne Lundström, f. 1941, författare, serieförfattare, redaktör. | (med 1973)[14] | (före 1995) |
| Stig Löfstrand, f. 1939, hotelldirektör/pedagog. | (med 1973)[14] | (med 1995) |
| Åke Runnquist, 1919–1991, förlagsdirektör. | (med 1973)[14] | 1990 |
| Joakim Pirinen, f. 1961, serieskapare, illustratör, författare. | 1990 | (före 1995) |
| Lotta Fjelkegård, f. 1965, redaktör. | 1990 | (med 1995) |
| Olle Nessle, f. 1940, författare och tecknare. | 1990 | (med 1995) |
| Ulla Forsén, f. 1943, bibliotekarie. | 1990 | (med 1995) |
| Mark Evans, grafisk formgivare. | 1990 | (med 1995) |
| Anna Hultgren, redaktör. | 1990 | (med 1995) |
| Per Olof Inde, f. 1942, reklamchef. | 1990 | (med 1995) |
| Daniel von Sydow, f. 1943, redaktör. | 1994[15] | (med 1995) |
| Bo H. Skoglund, troligen f. 1939, redaktör. | (före 1995) | (före 1995) |
| Jan Hemmel, f. 1933, tv-regissör. | (före 1995) | (före 1995) |
| Lars Mossberg, f. 1940, teckningslärare. | (före 1995) | (före 1995) |
| Sven Lidman, 1921–2011, lexikograf. | (med 1995) | (trol. 2011; med 2005)[6] |
| Stig H. Wiklund, troligen f. 1938, redaktör. | (med 1995) | (med 2011)[16] |
| Klas Danielsson, f. 1950, redaktör. | (med 1995) | (med 1995) |
| Lasse Åberg, f. 1940, grafiker, redaktör m.m. | (med 1995) | (med 2011)[17] |
| Cia Edström, redaktör. | (med 1995) | (med 1995) |
| Per Söderberg, redaktör. | (med 1995) | (med ca 2011)[18] |
| [...] | ||
| Pidde Andersson, f. 1968, serieförfattare och journalist. | 2007 | (med ca 2011)[19] |
| Olle Dahllöf, f. 1947, psykolog. | 2007[20] | |
| Thomas Storn, f. 1968, myndighetsregistrator. | 2009[21] |
Svenska Serieakademins Rådsförsamling
| Akademiråd | Period |
|---|---|
| Bo Karlsson, 1938–2006, redaktör. | 1990–2006 |
| Peter Lundberg, f. 1942, tv-producent. | 1990–? (med 1995) |
| Lars-Gunnar Björklund, f. 1937, marknadschef m.m. | 1990–? (med 1995) |
| Bengt Anderberg, 1920–2008, författare. | 1990–? (med 1995) |
| Åke Nelander, f. 1936, statsvetare, teolog. | 1990–? (före 1995) |
| Åke Runnquist, 1919–1991, förlagsdirektör. | 1990(–?) |
Mer om Svenska Serieakademin
- Daniel Atterbom: "Nya i serieakademin" (Bild & Bubbla nr 4/1990, s. 5)
- Danielsson, Klas; Nehlmark, Stellan. "Svenska Serieakademin" (på svenska). Sture Hegerfors hemsida. http://www.hegerfors.se/serieakademin.php. Läst 2009-10-31.
Fotnoter
- ↑ Sture Hegerfors, "Boken om Adamson" (1995) sid 72.
- ↑ Sture Hegerfors, "Boken om Adamson" (1995) sid 75.
- ↑ 3.0 3.1 Daniel Atterbom: "Nya i serieakademin" (B&B nr 4/1990 sid 5): "Under Comics kom nyheten: Svenska Serieakademin skulle ombildas [...]"; "Vi har aldrig haft med några tjejer förut".
- ↑ Peter Nilsson: "Massor av mässor – de svenska seriemässornas historia" (B&B nr 15/1997 sid 15–18)
- ↑ Notis i Bild & Bubbla nr 6/1993 sid 6 spalt 1.
- ↑ 6.0 6.1 "Svenska Serieakademin 40 år - och 20:e året på Bok & Biblioteksmässan", pressmeddelande 2005-06-16. Direktlänk
- ↑ Sture Hegerfors, "Bo A Karlsson är död" (Bild & Bubbla nr 2/2006 sid 61)
- ↑ Förhandsinformation om utdelningen av Adamson-priserna 2011.[1]
- ↑
- Per A J Andersson: "Lasse O'Månsson har [...]" (Bild & Bubbla nr 3-4/1989, s. 3)
- ↑ Magnus Knutsson: insändare i Serie-Guide nr 38 (jan 1974), s. 6–8.
- ↑ 11.0 11.1 Åke Nelander: insändare i Serie-Guide nr 37 (dec 1973), s. 4–5.
- ↑ 12.0 12.1 12.2 Bildtext i Fredrik Strömberg: "Sture Hegerfors – och Svenska Serieakademin", Bild & Bubbla nr 2/2006 sid 29.
- ↑ "Fantomen – från lila vålnad till blågul hjälte" (2010), s. 13.
- ↑ 14.0 14.1 14.2 14.3 14.4 Thud # 21 (nr 3/1973) sid. 3 spalt 2.
- ↑ Bild & Bubbla nr 5-6/1994 s. 4 spalt 1.
- ↑ Förhandsinformation om utdelningen av Adamson-priserna 2011.[2]
- ↑ Förhandsinformation om utdelningen av Adamson-priserna 2011.[3]
- ↑ "Per Söderberg", ne.se (läst 2011-12-20)
- ↑ "Toppraffel" (Pidde Anderssons blogg) (läst 2011-12-20)
- ↑ Cecilia Jacobsson: "DN GRATULERAR: Fackbasen blev psykolog", Dagens Nyheter 2007-11-05
- ↑ Pidde Andersson: "Jag fluktar närsynt på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg 2009", Toppraffel! : Directed by Pidde Andersson (blogg) 2009-10-02
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
