Skillnad mellan versioner av "Superhjältar"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Rad 71: Rad 71:


==Superhjältar i olika länder==
==Superhjältar i olika länder==
Superhjältar har ända sedan starten varit mest framträdande i USA (där de under lång tid har varit själva sinnebilden för "[[mainstream]]"-serier) men genren har trots det utnyttjats av serieskapare från olika länder, och serieskapare verksamma för den amerikanska marknaden har även försökt skapa flera utländska superhjältar, ofta i ett direkt försök att locka till sig utländska läsare eller amerikanska minoritetsgrupper.


==Genrekonventioner och attribut==
==Genrekonventioner och attribut==

Versionen från 25 september 2006 kl. 11.59

"Stålmannen", den första superhjälten. Teckning av Joe Shuster. Copyright DC Comics.

En superhjälte kallas en hjälte med övermänskliga förmågor som han eller hon använder i det godas tjänst. Genren har även en mängd andra traditioner som av vissa ses som kriterier för superhjältebegreppet - t ex färgglada dräkter. Även seriehjältar utan övermänskliga krafter, men som publiceras i samma serietradition (t ex Batman) kallas ibland för superhjältar.

Superhjältegenren har många föregångare med rötter i gamla gudasagor och hjältemyter, men den egentliga födelsen kom med Stålmannens första framträdande 1938.

Superhjältar är den enda större seriegenre som skapats direkt för seriemediet. Det finns även starka kopplingar till science fiction-genren och pulp-litteratur.

Historia

Genrens rötter

Pulphjältarna

Superhjältens födelse

1938-1950: "the Golden Age"

1950-1970: "the Silver Age"

1970-1985: "the Bronze Age"

1985-2005:

Modern superhjälteaction: "Savage Dragon" av Erik Larsen.

Typer av superhjältar

Superpolisen

Krigaren

Vigilanten

Den utstötte

Den ofrivillige

Hjälteteamet

Gränsfall

Typer av superkrafter

Utomjordiska förmågor

Vetenskapligt förvärvade krafter

Tekniska hjälpmedel

Magiska förmågor

Mutanter

Hjältar utan krafter


Superhjältar i olika länder

Superhjältar har ända sedan starten varit mest framträdande i USA (där de under lång tid har varit själva sinnebilden för "mainstream"-serier) men genren har trots det utnyttjats av serieskapare från olika länder, och serieskapare verksamma för den amerikanska marknaden har även försökt skapa flera utländska superhjältar, ofta i ett direkt försök att locka till sig utländska läsare eller amerikanska minoritetsgrupper.

Genrekonventioner och attribut

Genreanalys

Kända superhjältar

Svenska superhjältar

Svenska superhjältar har det varit förhållandevis ont om. Ett fåtal har förekommit genom tiderna, varav de flesta har varit parodier:

Superhjältar på film och tv

Det har alltid varit populärt att göra film på superhjälteserier. Under de senaste år har genren upplevt en ny renässans på bioduken med framgångsrika filmversioner av såväl Batman som Spider-Man, X-Men och Hulk.

Artiklar i Bild & Bubbla

Här listas inte artiklar om enskilda serier, utan endast allmänna artiklar om superhjälteserier och deras estetik.

  • Magnus Knutsson: Superhjältar (Thud 3)
  • Georg Seesslen: Superhjältens väsen (Thud 33)
  • Arn Saba: Superman... och hans kompisar i långkalsonger (B&B 1/1981)
  • Arn Saba: Från Stålmannen till barbaren (B&B 1/1981)
  • David Haglund: Men in tights – hur skildras homosexualitet i superhjältegenren? (B&B 1/2003)

Se även

Externa länkar

Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Superhjältar&oldid=37959"