Alex Raymond

Blixt Gordon av Alex Raymond © Alex Raymond.

Alex Raymond (egentligen Alexander Gillespie Raymond), född 2 oktober 1909, död 6 september 1956, amerikansk serieskapare. En av 1900-talets mest stilbildande och viktigaste serieskapare. Trots att han dog före sin tid hann han med att skapa och arbeta med flera idag klassiska serier som "Flash Gordon", "Secret Agent X-9" och "Rip Kirby".

Historik

Tidig karriär

Raymond var äldst i en syskonskara bestående av fem bröder och en syster. Alla sex gillade att teckna. 1929 började Raymond sin professionella karriär som tecknare som assistent till Russ Westover på dennes serie "Tille the Toiler". Året därpå blev han Chic Youngs assistent på dennes "Blondie". Från att under sitt första år på "Blondie" mest ha ägnat sig åt att teckna bakgrunder, kan man från mitten av 1931 tydligt se spår av Raymonds stil hos seriens olika bifigurer. Ungefär samtidigt började Raymond dessutom arbeta för Chic Youngs bror, Lyman Young, som gjorde serien "Tim Tyler’s Luck".

Raymond arbetade fortfarande anonymt 1933 när chefen för King Features Syndicate, Joseph V. Connolly, skickade ut ett PM till sina anställda där han efterlyste en ny science fiction-serie som kunde ta upp kampen med "Buck Rogers" och dessutom en djungelserie som kunde matcha Hal Fosters serie "Tarzan". Raymond satte igång med att rita sina egna serier på lediga stunder under hösten 1933.

Blixt Gordon

Huvudartikel: Blixt Gordon

Sålunda debuterade serien "Flash Gordon" (på svenska senare känd som Blixt Gordon) den 7 januari 1934 i färg i de amerikanska seriebilagorna som medföljer med de amerikanska morgontidningarna på söndagarna. Redan från början är det full fart på äventyret. En underlig främmande planet rusar mot jorden – och bara ett mirakel kan rädda oss! Blixt Gordon och flickvännen Dale Arden försöker tillsammans med vetenskapsmannen doktor Hans Zarkov rädda jorden genom genskjuta planeten i en rymdraket. Den tredje veckan visar det sig att det är den ondsinte diktatorn Ming på planeten Mongo som ligger bakom det hela. Och nu börjar en sju och ett halvt år lång kamp om herraväldet över planeten Mongo innan Ming slutligen störtas. Resan dit kantas av fruktansvärda drakar, svekfulla förrädare, jättar, dvärgar, vackra prinsessor och fantasifull framtidsteknik.

Raymonds teckningar fulländades allt mer från vecka till vecka. Från början kan hans stil karaktäriseras som något valhänt och svulstig, men efter drygt tre år är hans linjer säkra, skuggor och muskler sitter där de ska. Han har en elegant illustratörsstil som bildat skola för mängder av efterföljare. Den så kallade Raymond-stilen står i bjärt kontrast till den andra samtida förhärskande Caniff-stilen, uppkallad efter den amerikanske serieskaparen Milton Caniff ("Terry och piraterna" och "Steve Canyon") som tvärtemot skapade spänning med hjälp av kontrast mellan svarta och ljusa ytor.

Den sista "Flash Gordon"-söndagssida som Raymond ritade publicerades den 30 april 1944. Själv hade han två månader tidigare redan tagit värvning i marinen och han tjänstgjorde någonstans i Stilla Havet.

Djungel-Jim

Huvudartikel: Djungel-Jim

Djungel-Jim av Alex Raymond. © KFS

Samma datum som "Blixt Gordon" gjorde entré startade också Raymonds andra serie "Djungel-Jim" ("Jungle Jim" i original). Placerad ovanför "Blixt Gordon" utgjorde den en tredjedel av sidan ("Blixt Gordon" tog upp de andra två tredjedelarna). Jim Bradley, som är huvudfigurens riktiga namn, var en äventyrare och storviltsjägare klart inspirerad av den verklige äventyraren Frank Buck. Handlingen var till en början inte så avancerad; Jim ställdes öga mot öga med diverse bestar som tigrar, lejon, gorillor, ja till och med en haj! När serieförfattaren Don Moore tog över manuset till serien i slutet av 1934 blev historierna dock bättre. Raymond lämnade serien i början av 1944 och serien fortsattes av anonyma tecknare (s.k. "Diverse Hands") innan John Mayo och Paul Norris fick sätta dit sina namn. Serien lades slutligen ner 1954.

Agent X-9

Huvudartikel: Agent X9 (serie)

Som om det inte var nog att teckna två serier samtidigt åtog sig Raymond även arbetet att teckna King Features Syndicates nya deckarserie "Agent X9" (i original "Secret Agent X-9") som startade den 22 januari 1934. Till skillnad från "Blixt Gordon" och "Djungel-Jim", som bara publicerades på söndagarna, var "X-9" en dagstrippserie i följetongsform som gick måndag till lördag.

Syndikatets idé var att ta upp kampen med Chester Goulds mycket populära polisserie "Dick Tracy", som startat tre år tidigare. För att försäkra sig om en succé anlitades ingen mindre än deckarförfattaren Dashiell Hammett ("Riddarfalken från Malta") som manusförfattare. Hammett hade vid denna tidpunkt fem framgångsrika romaner bakom sig (och fler skulle det inte bli). Uppdraget som manusförfattare till "Agent X-9" kom att bli bland det sista som Hammett någonsin skrev. Inledningsberättelsen (som varade sju och en halv månad!) visade dock tydligt att det var skillnad på att skriva en roman och en fortsättningsserie till dagstidningar. Det blev en snårig berättelse, där den hemliga hjälten bekämpade organiserad brottslighet och läsarna hade svårt att hänga med.

Raymond kom bara att göra sex avsnitt av "Agent X-9" innan han lämnade över till andra tecknare i slutet av 1935. Arbetsbördan med att samtidigt rita tre serier blev helt enkelt honom övermäktig. Hammett stannade å sin sida bara ett år, innan andra (oftast anonyma) författare tog vid. Leslie Charteris, upphovsman till romanerna om "Helgonet" skrev serien under ett år 1935–36.

Rip Kirby

Huvudartikel: Rip Kirby

"Rip Kirby" av Alex Raymond. © Alex Raymond

När Raymond återvände till det civila efter Andra världskriget hade han planer på att ta upp "Blixt Gordon" igen, men syndikatet hade redan tecknat ett fyraårskontrakt med tecknaren Austin Briggs för serien. Istället gav man Raymond möjlighet att skapa en ny serie, en serie som han dessutom själv skulle få äga rättigheterna till. Resultatet blev dagsstrippserien med amatördeckaren "Rip Kirby" (på svenska ibland kallad "Peter Falk" i vissa dagstidningar) som hade premiär den 4 mars 1946.

Kirby var åtminstone delvis en ny typ av hjälte för Raymond. Där "Blixt Gordon" hade använt sin fysiska styrka, tog Kirby sin hjärna till hjälp. Rip Kirby var i mångt och mycket Raymonds eget alter ego; båda hade återvänt från kriget, de spelade golf, rökte pipa och körde snabba sportbilar. För att öka på Kirbys intelligens försågs han med de stereotypa glasögonen. Hans betjänt, Cecil Desmond, var en före detta engelsk inbrottstjuv med kassaskåp som specialitet. Bland de övriga i det fasta persongalleriet märks Kirbys flickvän, den vackra blonda flickvännen Honey Dorian och hennes mörka rival Pagan Lee. Ärkeskurken Mangler rymmer ofta och gärna ur fängelset för att ställa till det för Kirby.

1949 erhöll Raymond seriepriset Reuben Award från det amerikanska National Cartoonist Society. Vid det här laget hade Raymonds stil förändrats så att den med fog kan kallas fotorealistisk. Manusförfattaren Ward Greene som varit Raymond behjälplig tröttnade på att arbeta i det fördolda och 1952 tog istället Fred Dickenson över författandet. "Rip Kirby" är sedan 1974 ett återkommande inslag i svenska serietidningen Agent X9.

Raymond omkommer

På eftermiddagen den 6 september 1956 besökte Raymond sin serietecknande kollega Stan Drake, mest känd för "Eva & Jag". De bestämde sig för att ta en provtur i Drakes nya sportbil, en Mercedes SL 300. Efter ett tag tog Raymond över ratten och accelererade. Drake bad honom att sakta ner, men Raymond svarade inte utan körde rakt förbi en stoppskylt och hann sedan inte väja på den hala vägen. Bilen flög 20 meter genom luften och båda kastades ur bilen. Raymond avled omedelbart, men Drake klarade sig som genom ett mirakel undan med avslitna öron och ett flertal frakturer. Efteråt kom det fram att Raymond privatliv låg i spillror – han hade separerat från sin fru och att han hade vårdats på sjukhus fyra gånger de senaste månaderna efter bilolyckor. Raymond blev bara 46 år.

Efterföljare

Raymond bildade tidigt skola för andra serietecknare. Alla de som övertog hans egna serier var dugliga och i en del fall mycket bra tecknare, men ingen har lyckats överträffa Raymond.

1940 startades den svartvita dagsstrippversionen av "Blixt Gordon", tecknad av Austin Briggs. Samme Briggs övertog som redan nämnts ovan även söndagsversionen i färg 1944, och samtidigt lades den dagliga serien ner. Dagsversionen återuppstod först på 1950-talet. Efter Raymond har serien tecknats av bl.a. Mac Raboy, Dan Barry, Bruce Jones, Ralph Reese och Jim Keefe.

"Agent X9" övertogs först 1935 av Charles Flanders (senare känd för "King vid gränspolisen"). I rask takt följde sedan tecknarna Nicholas Afonsky och Austin Briggs. Den som tecknat serien längst var Mel Graff som gjorde den 1940–60. Graff hade en helt annan, mindre realistisk teckningsstil än Raymond. Efter Graff tog tecknaren Bob Lubbers (alias Bob Lewis) över. Lubbers förde serien gradvis tillbaka mot en realistisk stil. 1967 övertog Raymonds främste lärjunge Al Williamson serien (med manus av Archie Goodwin). Williamson tecknade serien fram till 1980, då George Evans tog över manteln och fortsatte till serien slutligen lades ner den 10 februari 1996.

Vid Raymonds frånfälle fanns det bara material som räckte i tre veckor färdigställt för "Rip Kirby". Man fick snabbt utse en ersättare och valet föll på John Prentice, som gjorde ett gott jobb med att imitera Raymond till en början. Prentice stannade på serien ända till sin död 1999 då den lades ner den 26 juni.

Det finns mängder av andra tecknare på helt andra serier som är mer eller mindre inspirerade av Raymond. Al McWilliams tecknade serierna "Tvillingplaneterna", "Davy Jones" och "Toppreportrarna" (de två senare har gått i svenska Agent X9) i en närliggande stil. Andra värda att nämna är engelsmännen John McLusky som under 1960-talet ritade serieversionen av "James Bond" och Harry Bishop som gjorde "Matt Dillon" (i original "Gun Law"), serieversionen av TV-serien "Gunsmoke" (på svenska "Krutrök").

Kuriosa

Alex Raymonds systers barnbarn är skådespelaren Matt Dillon (ej att förväxla med västernserien med samma namn).

Artiklar i Thud/Bild & Bubbla

• Janne Lundström: "Alex Raymond" (Thud nr 1, s. 5)

• Janne Lundström: "Alex Raymond" (Thud nr 2, s. 4–6)

Artikeln, i den version den hade den 29 januari 2006, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Alex Raymond.