Skillnad mellan versioner av "The Demon"
Daha6439 (diskussion | bidrag) |
Daha6439 (diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
'''"The Demon"''' är en serie skapad 1972 av [[Jack Kirby]] när han övergav [[Marvel Comics]] för [[DC Comics]]. Den handlar om demonen Etrigan, en gång Merlins husdemon, som nu är fångad i en dödligs kropp, ockultisten Jason Blood. Fastän Etrigan är en elak djävel står han ibland på det godas sida när Jason Blood uttalar av en förvandlingsformel och släpper lös honom. | '''"The Demon"''' är en serie skapad 1972 av [[Jack Kirby]] när han övergav [[Marvel Comics]] för [[DC Comics]]. Den handlar om demonen Etrigan, en gång Merlins husdemon, som nu är fångad i en dödligs kropp, ockultisten Jason Blood. Fastän Etrigan är en elak djävel står han ibland på det godas sida när Jason Blood uttalar av en förvandlingsformel och släpper lös honom. | ||
Tidningen ''The Demon'' fanns i dryga två år och sexton nummer innan den lades ner. Därefter gick | Tidningen ''The Demon'' fanns i dryga två år och sexton nummer innan den lades ner. Därefter gick serien som biserie i bl.a. ''[[Detective Comics]]'' och tycktes därefter bortglömd tills [[Alan Moore]] moderniserade figuren i sin serie "[[Swamp Thing]]" och lät demonen prata på vers, som indikation på att Etrigan nu stigit i graderna i Helvetet. Många andra författare har sedan dess förvaltat denna tradition, men få har gjort det med samma elegans som Moore. | ||
"The Demon" fick sedan en fyranummers miniserie 1987 av [[Matt Wagner]] och gick som biserie i ''[[Action Comics]]'' innan det åter blev dags för en egen månadstidning mellan åren 1990 och 1995. Även denna gång skrevs tidningen av en britt, den här gången [[Alan Grant]], som satte sin prägel på tidningen med sin speciella svarta humor | "The Demon" fick sedan en fyranummers miniserie 1987 av [[Matt Wagner]] och gick som biserie i ''[[Action Comics]]'' innan det åter blev dags för en egen månadstidning mellan åren 1990 och 1995. Även denna gång skrevs tidningen av en britt, den här gången [[Alan Grant]], som satte sin prägel på tidningen med sin speciella svarta humor. Efter 40 nummer tog Garth Ennis över serien och då ändrades den till att bli mer actionbetonad (inte sällan med Hitman inblandad). Humorn tonades ner betänkligt, serien tappade snart fart och tidningen lades slutligen ner med nr 58. | ||
1996 höjdes missnöjda röster lite varstans när John Byrne använde demonen som bifigur i "[[Wonder Woman]]" och passade på att ''[[retcon|retconna]]'' figuren, det vill säga med revisionistisk historieskrivning förklara allt som hänt sedan Jack Kirby för ogiltigt. I miniserien ''The Demon: Driven Out'' 2004 var Etrigan en rimmare igen, men så kom Byrne och [[Will Pfeifer]] ut med ''Blood of the Demon'' 2005, och vips så var det Byrnes version som gällde igen. | 1996 höjdes missnöjda röster lite varstans när John Byrne använde demonen som bifigur i "[[Wonder Woman]]" och passade på att ''[[retcon|retconna]]'' figuren, det vill säga med revisionistisk historieskrivning förklara allt som hänt sedan Jack Kirby för ogiltigt. I miniserien ''The Demon: Driven Out'' 2004 var Etrigan en rimmare igen, men så kom Byrne och [[Will Pfeifer]] ut med ''Blood of the Demon'' 2005, och vips så var det Byrnes version som gällde igen. | ||
Versionen från 22 januari 2006 kl. 20.37
"The Demon" är en serie skapad 1972 av Jack Kirby när han övergav Marvel Comics för DC Comics. Den handlar om demonen Etrigan, en gång Merlins husdemon, som nu är fångad i en dödligs kropp, ockultisten Jason Blood. Fastän Etrigan är en elak djävel står han ibland på det godas sida när Jason Blood uttalar av en förvandlingsformel och släpper lös honom.
Tidningen The Demon fanns i dryga två år och sexton nummer innan den lades ner. Därefter gick serien som biserie i bl.a. Detective Comics och tycktes därefter bortglömd tills Alan Moore moderniserade figuren i sin serie "Swamp Thing" och lät demonen prata på vers, som indikation på att Etrigan nu stigit i graderna i Helvetet. Många andra författare har sedan dess förvaltat denna tradition, men få har gjort det med samma elegans som Moore.
"The Demon" fick sedan en fyranummers miniserie 1987 av Matt Wagner och gick som biserie i Action Comics innan det åter blev dags för en egen månadstidning mellan åren 1990 och 1995. Även denna gång skrevs tidningen av en britt, den här gången Alan Grant, som satte sin prägel på tidningen med sin speciella svarta humor. Efter 40 nummer tog Garth Ennis över serien och då ändrades den till att bli mer actionbetonad (inte sällan med Hitman inblandad). Humorn tonades ner betänkligt, serien tappade snart fart och tidningen lades slutligen ner med nr 58.
1996 höjdes missnöjda röster lite varstans när John Byrne använde demonen som bifigur i "Wonder Woman" och passade på att retconna figuren, det vill säga med revisionistisk historieskrivning förklara allt som hänt sedan Jack Kirby för ogiltigt. I miniserien The Demon: Driven Out 2004 var Etrigan en rimmare igen, men så kom Byrne och Will Pfeifer ut med Blood of the Demon 2005, och vips så var det Byrnes version som gällde igen.
