Skillnad mellan versioner av "Rumiko Takahashi"
Wille (diskussion | bidrag) |
|||
| Rad 205: | Rad 205: | ||
* "Kessaku Shuu 2: Senmu no Inu"/"傑作集 2 専務の犬" (="Chefens hund") (1994) | * "Kessaku Shuu 2: Senmu no Inu"/"傑作集 2 専務の犬" (="Chefens hund") (1994) | ||
* "1 or W" (="Kvitt eller dubbelt") (1995) | * "1 or W" (="Kvitt eller dubbelt") (1995) | ||
==Priser och utmärkelser== | |||
Takahashi fick 2019 [[Grand Prix de la ville d'Angoulême|staden Angoulêmes stora pris]] på [[Festival International de la Bande Dessinée (Angoulême)|Festival International de la Bande Dessinée]]. | |||
==Kuriosa== | ==Kuriosa== | ||
Versionen från 25 juni 2019 kl. 21.36
Rumiko Takahashi, 高橋留美子, japansk serieskapare född 1957. Kallas ofta för "Prinsessan av Manga". Hon är idag en av de mest populära serieskaparna framförallt i Europa, USA och Asien, och antagligen världens bäst säljande kvinnliga serieskapare, med över 100 miljoner sålda exemplar, samt en av Japans rikaste kvinnor.
Historik
Rumiko Takahashi anslöt sig på college till mangaskolan Gekiga Sonjuku, bildad av Kazuo Koike som under sin ledning hjälpte Takahashi med hennes första doujinshi 1975. Tecknade under pseudonymen "Kemo Kobiru".
Efter mangakursen blev det uppenbart att Rumiko hade talang, och hon bestämde sig för att flytta in tillsammans med sina assistenter i en 14 m2 lägenhet, där hon enligt uppgift var tvungen att sova i garderoben.
Rumiko kände sig säker nog att satsa på mangatecknandet, trots risken med att komma hjälplöst efter på den konkurrensfyllda japanska arbetsmarknaden.
1978 började hon sin professionella karriär för tidningen Shōnen Sunday med "Kattena Yatsura". 1979 skapade hon sin första stora långkörande succé "Urusei Yatsura". 1980 kom "Maison Ikkoku" för seinen-tidningen Big Comic Spirits, 1984 kom "Mermaid Saga" i Shōnen Sunday, 1987 kom både "Ranma ½" för Shōnen Sunday och "Rumic Theater" för Big Comic Original, 1996 kom "Inu-Yasha" i Shōnen Sunday och 2009 Kyōkai no Rinne också för Shōnen Sunday.
Under 1990-talet började hennes serier översättas till språk som engelska, franska och italienska, som banade väg för hennes stora internationella genombrott. Ranma ½ gick också vid den här tiden som anime i Frankrikes populära ungdomsprogram "Club Dorothée".
Seriebibliografi
Specialsamlingar
Dessa samlingar innehåller Takahashis olika korta serier och hobbyprojekt från hela hennes karriär.
- "Lumic World"/"るーみっくわーるど" (delvis utgiven på engelska som "Rumic World") (1995)
- "Kessaku Shuu: P no Higeki"/"傑作集Pの悲劇" (utgiven på engelska som "P's Tragedy") (1994)
- "Kessaku Shuu 2: Senmu no Inu"/"傑作集 2 専務の犬" (="Chefens hund") (1994)
- "1 or W" (="Kvitt eller dubbelt") (1995)
Priser och utmärkelser
Takahashi fick 2019 staden Angoulêmes stora pris på Festival International de la Bande Dessinée.
Kuriosa
- Takahashi är en av japans rikaste kvinnor och betalade 42,7 millioner yen i skatt 2004 [1], vilket motsvarar 2½ miljon kronor (2007). [2]
Fotnoter
- ↑ Mainichi Shinbum 2004, citerad i Anime News Network
- ↑ Forex, säljkurs 2007-03-09.
Externa länkar
- Furinkan.com - (inofficiell webbplats på engelska)
- Takahashi no Tenjo - (inofficiell webbplats på franska)
- Rumiko Takahashi på engelska Wikipedia
