(À Suivre): Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
← Till föregående skillnadGå till nästa ändring →
E.G. (diskussion | bidrag)
31 269 redigeringar
Ingen redigeringssammanfattning
Wakuran (diskussion | bidrag)
Administratörer
43 973 redigeringar
Det verkar som tidningen ska räknas som belgisk, via förlaget.
Rad 1: Rad 1:
{{DEFAULTSORT:A suivre}}
{{DEFAULTSORT:A suivre}}
[[Kategori:Serietidningar]]
[[Kategori:Serietidningar]]
[[Kategori:Franska serietidningar]]
[[Kategori:Belgiska serietidningar]]
[[Bild:Asuivre.jpg|thumb|200px|right|Omslag till ''[[(À Suivre)]]'' nummer 11 av [[Ted Benoît]].]]
[[Bild:Asuivre.jpg|thumb|200px|right|Omslag till ''[[(À Suivre)]]'' nummer 11 av [[Ted Benoît]].]]
'''''(À Suivre)''''', eller '''''(À suivre)''''', i sin logotyp skrivet som '''(A SUIVRE)''', (på svenska blir namnet ungefär ''fortsättning följer'') var en franskspråkig serietidning i antologiform som gavs ut månadsvis från februari 1978 till december 1997 av det belgiska förlaget [[Casterman]]. Redaktionen för ''(À Suivre)'' satt i [[Paris]] och dess chefredaktör under hela utgivningstiden var [[Jean-Paul Mougin]]. Tidningen vände sig till en vuxen läsekrets och den hade litterära ambitioner. Den anses av många vara en av de viktigaste tidningarna på sin tid för den fransk-belgiska seriekonsten.  
'''''(À Suivre)''''', eller '''''(À suivre)''''', i sin logotyp skrivet som '''(A SUIVRE)''', (på svenska blir namnet ungefär ''fortsättning följer'') var en belgisk serietidning i antologiform som gavs ut månadsvis från februari 1978 till december 1997 av det belgiska förlaget [[Casterman]]. Mellan 1980–§989 gavs en nederländskspråkig variant ut under titeln ''Wordt Vervolgd'' (en översättning av den franska titeln). Redaktionen för ''(À Suivre)'' satt i [[Paris]] och dess chefredaktör under hela utgivningstiden var [[Jean-Paul Mougin]]. Tidningen vände sig till en vuxen läsekrets och den hade litterära ambitioner. Den anses av många vara en av de viktigaste tidningarna på sin tid för den [[fransk-belgiska]] seriekonsten.  


''(À Suivre)'' har publicerat material från välkända europeiska serieskapare som [[Jean-Claude Forest]], [[Alexandro Jodorowsky]], [[Milo Manara]], [[Jean Giraud|Jean (Mœbius) Giraud]], [[Jacques Tardi]], [[François Bourgeon]], [[Daniel Ceppi]], [[Silvio Cadelo]], [[Vittorio Giardino]] och [[François Boucq]].
''(À Suivre)'' har publicerat material från välkända europeiska serieskapare som [[Jean-Claude Forest]], [[Alexandro Jodorowsky]], [[Milo Manara]], [[Jean Giraud|Jean (Mœbius) Giraud]], [[Jacques Tardi]], [[François Bourgeon]], [[Daniel Ceppi]], [[Silvio Cadelo]], [[Vittorio Giardino]] och [[François Boucq]].
Rad 10: Rad 10:
Casterman hade sedan 1930-talet gjort sig känt som ett av de främsta förlagen för seriealbum [[fransk-belgiska serier|på franska]]. Den första och största succén hade varit "[[Tintin]]", vars äventyr alltjämt gavs ut som album av Casterman, och därefter hade Casterman också givit ut album med "[[Alix]]", "[[Riddar Eldhjärta]]" och "[[Frank - Världsreportern]]" samt importerade serier översatta till franska, som danska "[[Rasmus Nalle]]".
Casterman hade sedan 1930-talet gjort sig känt som ett av de främsta förlagen för seriealbum [[fransk-belgiska serier|på franska]]. Den första och största succén hade varit "[[Tintin]]", vars äventyr alltjämt gavs ut som album av Casterman, och därefter hade Casterman också givit ut album med "[[Alix]]", "[[Riddar Eldhjärta]]" och "[[Frank - Världsreportern]]" samt importerade serier översatta till franska, som danska "[[Rasmus Nalle]]".


Casterman hade blivit ett ledande förlag för serier och bilderböcker för barn och ungdom och ville under 1970-talet bredda sitt sortement. Vid den tiden hade [[vixenserier|serier för vuxna börjat utkomma i större utsträckning än tidigare, och Casterman gav sig in på det marknadssegmentet. Förlaget gav ut italienske [[Hugo Pratt]]s "[[Corto Maltese]]" i översättning till franska (med ett första album [[1973]]), beställde serier av bl.a. fransmannen [[Jacques Tardi]] och som en följd av denna satsning startades också serietidningen ''(À Suivre)''. Tidningen gavs ut månadsvis och hade en mer litterär framtoning än liknande tidningar från andra förlag, som den av [[René Goscinny]] drivna ''[[Pilote]]'', den mer satiriskt inriktade ''[[Charlie Mensuel]]'' och den humoristiska ''[[Fluide glacial]]''. Inriktningen var som en kulturtidskrift med tecknade serier, liknande det koncept som den 1975 startade franska ''[[Métal Hurlant]]'' hade, men inte som den inriktad bara på [[science fiction-serier|science fiction]]. Inspiraton hämtades också från italienska ''[[Linus (serietidning)|Linus]]''.
Casterman hade blivit ett ledande förlag för serier och bilderböcker för barn och ungdom och ville under 1970-talet bredda sitt sortement. Vid den tiden hade [[vixenserier|serier för vuxna börjat utkomma i större utsträckning än tidigare, och Casterman gav sig in på det marknadssegmentet. Förlaget gav ut italienske [[Hugo Pratt]]s "[[Corto Maltese]]" i översättning till franska (med ett första album [[1973]]), beställde serier av bl.a. fransmannen [[Jacques Tardi]] och som en följd av denna satsning startades också serietidningen ''(À Suivre)''. Tidningen gavs ut månadsvis och hade en mer litterär framtoning än liknande tidningar från andra förlag, som den av [[René Goscinny]] drivna ''[[Pilote]]'', den mer satiriskt inriktade ''[[Charlie Mensuel]]'' och den humoristiska ''[[Fluide glacial]]''. Inriktningen var som en kulturtidskrift med tecknade serier, liknande det koncept som den 1975 startade franska ''[[Métal Hurlant]]'' hade, men inte som den inriktad bara på [[science fiction-serier|science fiction]]. Inspiration hämtades också från italienska ''[[Linus (serietidning)|Linus]]''.


Tidningens logotyp skapades av [[Étienne Robial]], som också hade gjort logotypen för ''Métal Hurlant''.
Tidningens logotyp skapades av [[Étienne Robial]], som också hade gjort logotypen för ''Métal Hurlant''.
Rad 16: Rad 16:
De serier som publicerades i tidningen var ofta långa följetonger, som lanserades med termen ''roman de BD'' (det vill säga [[serieroman]]), ett på franska nytt begrepp. Serierna kom sedan ofta ut som album på samma förlag. Utöver serier, innehöll tidningen också artiklar om olika kulturfenomen och recensioner av litteratur, musik och film.
De serier som publicerades i tidningen var ofta långa följetonger, som lanserades med termen ''roman de BD'' (det vill säga [[serieroman]]), ett på franska nytt begrepp. Serierna kom sedan ofta ut som album på samma förlag. Utöver serier, innehöll tidningen också artiklar om olika kulturfenomen och recensioner av litteratur, musik och film.


''(À Suivre)'' kom att bidra till att forma bilden av fransk-belgiska vuxenserier. Den och ''Métal Hurlant'' inspirerade man också till nya tidnngar i samma stil i andra länder. I Sverige startade ''[[Epix (serietidning)|Epix]]'' 1984, den hämtade många av sina följetongsserier från ''(À Suivre)'' och tidningen kompletterades av många albumutgåvor hämtade från Casterman, som gavs ut på svenska på förlaget [[Medusa]], som från och med 1987 blev en underetikett till förlaget [[Epix (förlag)|Epix]]. Under andra halvan av 1980-talet (1985–1989<ref>[http://www.bedetheque.com/revue-Corto-Maltese.html "Corto Maltese – 22 numéros".] Bedetheque.com. Läst 20 mars 2013. (på {{språk|franska}})</ref>) gav Casterman även ut serietidningen ''[[Corto Maltese (belgisk serietidning)|Corto Maltese]]'', med [[Corto Maltese (serietidning)|motsvarande italienska tidning]] som förebild.
''(À Suivre)'' kom att bidra till att forma bilden av fransk-belgiska vuxenserier. Den och ''Métal Hurlant'' inspirerade man också till nya tidningar i samma stil i andra länder. I Sverige startade ''[[Epix (serietidning)|Epix]]'' 1984, den hämtade många av sina följetongsserier från ''(À Suivre)'' och tidningen kompletterades av många albumutgåvor hämtade från Casterman, som gavs ut på svenska på förlaget [[Medusa]], som från och med 1987 blev en underetikett till förlaget [[Epix (förlag)|Epix]]. Under andra halvan av 1980-talet (1985–1989<ref>[http://www.bedetheque.com/revue-Corto-Maltese.html "Corto Maltese – 22 numéros".] Bedetheque.com. Läst 20 mars 2013. (på {{språk|franska}})</ref>) gav Casterman även ut serietidningen ''[[Corto Maltese (belgisk serietidning)|Corto Maltese]]'', med [[Corto Maltese (serietidning)|motsvarande italienska tidning]] som förebild.


Tidningen blev emellertid aldrig försäljningsmässigt någon större succé. Upplagesiffrorna låg långt under dem för klassiska franskspråkiga barnserietidningar som ''[[Spirou (serietidning)|Spirou]]'' och ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]''. Därför lades tidningen ner 1997, när Casterman hade börjat gå sämre ekonomiskt och därför inte längre ville stötta sin tidningsutgivning med pengar från den övriga verksamheten.
Tidningen blev emellertid aldrig försäljningsmässigt någon större succé. Upplagesiffrorna låg långt under dem för klassiska franskspråkiga barnserietidningar som ''[[Spirou (serietidning)|Spirou]]'' och ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]''. Därför lades tidningen ner 1997, när Casterman hade börjat gå sämre ekonomiskt och därför inte längre ville stötta sin tidningsutgivning med pengar från den övriga verksamheten.

Versionen från 25 december 2025 kl. 17.32

Omslag till (À Suivre) nummer 11 av Ted Benoît.

(À Suivre), eller (À suivre), i sin logotyp skrivet som (A SUIVRE), (på svenska blir namnet ungefär fortsättning följer) var en belgisk serietidning i antologiform som gavs ut månadsvis från februari 1978 till december 1997 av det belgiska förlaget Casterman. Mellan 1980–§989 gavs en nederländskspråkig variant ut under titeln Wordt Vervolgd (en översättning av den franska titeln). Redaktionen för (À Suivre) satt i Paris och dess chefredaktör under hela utgivningstiden var Jean-Paul Mougin. Tidningen vände sig till en vuxen läsekrets och den hade litterära ambitioner. Den anses av många vara en av de viktigaste tidningarna på sin tid för den fransk-belgiska seriekonsten.

(À Suivre) har publicerat material från välkända europeiska serieskapare som Jean-Claude Forest, Alexandro Jodorowsky, Milo Manara, Jean (Mœbius) Giraud, Jacques Tardi, François Bourgeon, Daniel Ceppi, Silvio Cadelo, Vittorio Giardino och François Boucq.

Tidningens historik

Casterman hade sedan 1930-talet gjort sig känt som ett av de främsta förlagen för seriealbum på franska. Den första och största succén hade varit "Tintin", vars äventyr alltjämt gavs ut som album av Casterman, och därefter hade Casterman också givit ut album med "Alix", "Riddar Eldhjärta" och "Frank - Världsreportern" samt importerade serier översatta till franska, som danska "Rasmus Nalle".

Casterman hade blivit ett ledande förlag för serier och bilderböcker för barn och ungdom och ville under 1970-talet bredda sitt sortement. Vid den tiden hade [[vixenserier|serier för vuxna börjat utkomma i större utsträckning än tidigare, och Casterman gav sig in på det marknadssegmentet. Förlaget gav ut italienske Hugo Pratts "Corto Maltese" i översättning till franska (med ett första album 1973), beställde serier av bl.a. fransmannen Jacques Tardi och som en följd av denna satsning startades också serietidningen (À Suivre). Tidningen gavs ut månadsvis och hade en mer litterär framtoning än liknande tidningar från andra förlag, som den av René Goscinny drivna Pilote, den mer satiriskt inriktade Charlie Mensuel och den humoristiska Fluide glacial. Inriktningen var som en kulturtidskrift med tecknade serier, liknande det koncept som den 1975 startade franska Métal Hurlant hade, men inte som den inriktad bara på science fiction. Inspiration hämtades också från italienska Linus.

Tidningens logotyp skapades av Étienne Robial, som också hade gjort logotypen för Métal Hurlant.

De serier som publicerades i tidningen var ofta långa följetonger, som lanserades med termen roman de BD (det vill säga serieroman), ett på franska nytt begrepp. Serierna kom sedan ofta ut som album på samma förlag. Utöver serier, innehöll tidningen också artiklar om olika kulturfenomen och recensioner av litteratur, musik och film.

(À Suivre) kom att bidra till att forma bilden av fransk-belgiska vuxenserier. Den och Métal Hurlant inspirerade man också till nya tidningar i samma stil i andra länder. I Sverige startade Epix 1984, den hämtade många av sina följetongsserier från (À Suivre) och tidningen kompletterades av många albumutgåvor hämtade från Casterman, som gavs ut på svenska på förlaget Medusa, som från och med 1987 blev en underetikett till förlaget Epix. Under andra halvan av 1980-talet (1985–1989[1]) gav Casterman även ut serietidningen Corto Maltese, med motsvarande italienska tidning som förebild.

Tidningen blev emellertid aldrig försäljningsmässigt någon större succé. Upplagesiffrorna låg långt under dem för klassiska franskspråkiga barnserietidningar som Spirou och Tintin. Därför lades tidningen ner 1997, när Casterman hade börjat gå sämre ekonomiskt och därför inte längre ville stötta sin tidningsutgivning med pengar från den övriga verksamheten.

Serier publicerade i tidningen (urval)

Exempel på serier som har publicerats i (À suivre) :

Fullständig lista över serieskapare som har publicerats i (À suivre)

Listan innehåller såväl tecknare som manusförfattare.

Källor

  1. ↑ "Corto Maltese – 22 numéros". Bedetheque.com. Läst 20 mars 2013. (på franska)
Hämtad från ”https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=(À_Suivre)&oldid=279895”