Action Comics

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök


Minilogo.gif Den här artikeln är utsedd till månadens samarbete. Hjälp till att utveckla och komplettera artikeln före månadens slut.
Action Comics nr 1 från 1938, omslag av Joe Shuster.
© DC Comics
Action Comics nr 52 från 1942, omslag av Fred Ray som visar några av tidningens dåvarande huvudfigurer. Från vänster till höger: Mister America, Vigilante, Stålmannen, Zatara och Congo Bill. © DC Comics.
Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

Action Comics är en amerikansk serietidning som har givits ut sedan 1938. Från början var den en antologitidning, och det var i dess allra första nummer som Stålmannen först såg dagens ljus. Tidningen publiceras ännu av DC Comics, och är idag en renodlad Stålmannen-tidning.

Början – Golden Age

Action Comics lanserades som kompanjontidning till den redan etablerade Detective Comics, men istället för en rad serier om heroiska detektiver, så innehöll Action Comics olika serier om äventyrshjältar. Ungefär hälften i färg, hälften i svartvitt. De första 13 sidorna (plus omslaget) upptogs av den nya superhjälten "Superman", "Stålmannen". På denna tid angavs DC:s ursprungliga företagsnamn, Detective Comics, Inc. som utgivare. Redaktör var Vincent A. Sullivan.

Andra serier utöver Stålmannen var i samma nummer västernhjälten "Chuck Dawson" av H. Fleming, Mandrake-kopian "Zatara - Master Magician" av Fred Guardineer, "The Adventures of Marco Polo" av Sven Elvén, boxningsserien ""Pep" Morgan" av Fred Guardineer, "Scoop Scanlon - Five Star Reporter" av Will Ely, "Tex Thomson" av Bernard Baily, skämtserien "Sticky-Mitt Stimson" av "Alger" (Russell Alger Cole) samt en novell, material om filmstjärnor, sportspalt och annonser.

Jerry Siegel och Joe Shuster hade från början skapat "Superman" som en skurk, som använde sina krafter för att skapa kaos bland människorna,[1] men gjorde sedan om figuren så att han använde sina krafter för goda saker. De hade från början gjort serien som en dagsstripp, men hade inte lyckats sälja den. De hade gjort andra serier för National Allied Publications och när förlaget planderade att starta Action Comics, omarbetade de serien till att passa serietidningsformatet och lyckades få den publicerad i det första numret.[2] Det första numret av Action Comics och den därigenom första publiceringen av "Stålmannen" har i efterhand kommit att räknas som starten på den period i amerikansk serieutgivning som har kallats Golden Age ("guldåldern")[3]

Stålmannen kom att utvecklas som figur under de första åren i Action Comics, han hade från början inte alla de superkrafter som har kommit att förknippas med honom senare. Flygförmågan visades första gången i #13 (juni 1939).[4] Röntgensyn använde han för första gången i #18 (november 1939)[5] och teleskopsyn och superblåst i #20 (januari 1940).[6]

Stålmannens kärleksintresse Lois Lane fanns med redan i det första numret av Action Comics, men andra återkommande bifigurer introducerades i serien vartefter. Lex Luthor, superskurken som så småningom skulle ta rollen som Stålmannens ärkefiende, var med för första gången i #23 (april 1940).[7] Den ursprunglige Toyman (Leksaksmannen, en annan återkommande skurk) skapades av författaren Don Cameron och tecknaren Ed Dobrotka i #64 (september 1943).[8]

Silver Age

Under 1950-talet var Mort Weisinger redaktör för Action Comics. "Stålmannen" var tidningens förstaserie och serien utvecklades med nya återkommande företeelser, såsom Stålmannens Fortress of Solitude i Arktis i #241 (juni 1958) och superskurken Brainiac i numret därefter. Stålmannens kusin Stålflickan uppträdde för första gången i en serie av Otto Binder och Al Plastino i #252 (maj 1959).

Förlaget ville inte höja priset på tidningen från det ursprungliga 10 cent, varför den på grund av inflationen i stället fick färre sidor. Vid sidan om "Stålmannen" publicerades serierna "Congo Bill" och "Tommy Tomorrow"; "Congo Bill" gjordes 1959 om till serien "Congorilla".

Bronze Age

Action Comics nr 579 (maj 1986) innehöll en parodi på "Asterix" © DC

Mort Weisinger gick i pension från DC 1970 och hans sista nummer av Action Comics var #392 (september 1970).[9] Murray Boltinoff efterträdde honom och var redaktör till #418. Metamorpho var andraserie i #413-418 och serien publicerades sedan för ett kort tag i World's Finest Comics.[10] Julius Schwartz blev redaktör från och med #419 (december 1972) och samtidigt blev "Human Target" av Len Wein och Carmine Infantino andraserie i tidningen.[11] "Green Arrow" publicerades som andraserie från och med #421 och fram till och med #458, i början omväxlande med "Human Target" och "Atom" (Atom II, alias Ray Palmer).[12]

Mellan #423 (april 1973) och #424 (juni 1973) hoppade tidningen fram en månad i angivet utgivningsdatum, eftersom DC bestämde sig för att ändra principen för vilken månad som skulle anges på omslaget på dess tidningar. Numrena hade alltid legat i ofas med faktisk utgivning, medan konkurrenten Marvel hade datum som gjorde att deras tidningar framstod som nyare. DC bestämde sig därför för att hoppa över maj 1973 och gå direkt på juni.[13]

En ny version av Toyman skapades av Cary Bates och Curt Swan i #432 (februari 1974).[14] Superhjältinnan Vixen förekom för första gången i Action Comics #521 (juli 1981), berättelsen skrevs av Gerry Conway och tecknades av Curt Swan.[15] För att markera 45-årsjubileet för Action Comics i och med #544 (juni 1983), blev både Lex Luthor och Brainiac omgjorda till sitt utseende. Lex Luthor hade på sig sin krigsdräkt för första gången i berättelsen "Luthor Unleashed!", som skrevs av Cary Bates, tecknades av Curt Swan och tuschades av Murphy Anderson. Brainiacs utseende förändrades från den välkända grönhyade androiden till en metallisk skelettliknande robot i berättelsen "Rebirth!", skriven av Marv Wolfman och tecknad av Gil Kane. Action Comics #579, skriven av Jean-Marc Lofficier och tecknad av Keith Giffen med tuschläggning av Bob Oksner, innehöll en hyllning till den franska serien "Asterix" när Stålmannen och Jimmy Olsen ofrivilligt färdas i tiden till en forntida gallisk by i berättelsen "Prisoners of Time! (1986 A.D. to CCLIII A.D.)".

Schwartz kom att sitta som redaktör fram till och med #583 (september 1986), ett nummer som innehöll del två av den apokryfiska berättelsen "Superman: Whatever Happened to the Man of Tomorrow?" av Alan Moore och Curt Swan, en berättelse som kan ses som ett avsked till den version av Stålmannen som fanns före "Crisis on Infinite Earths".

Samlingsvolymer

Många nummer av Action Comics är nyutgivna i samlingsvolymer av typen trade paperback såväl som inbundna böcker. Huvudsakligen har endast serierna med "Stålmannen" återutgivits på detta sätt, medan andra serier har utelämnats. I många volymer finns också äventyr med som ursprungligen har publicerats i andra serietidningar, vilket framgår i listan nedan.

  • Superman: The Action Comics Archives
    • Volume 1: återtryck av nummer #1, 7-20, och sammanfattning av nummer #2-6; utgiven i maj 1998; ISBN 978-1-56389-335-3
    • Volume 2: återtryck av nummer #21-36; december 1998; ISBN 978-1-56389-426-8
    • Volume 3: återtryck av nummer #37-52; augusti 2001; ISBN 978-1-56389-710-8
    • Volume 4: återtryck av nummer #53-68; juni 2005; ISBN 978-1-4012-0408-2
    • Volume 5: återtryck av nummer #69-85; mars 2007; ISBN 978-1-4012-1188-2
  • The Superman Chronicles
    • Volume 1: återtryck av nummer #1-13; New York World's Fair Comics #1; Superman #1; utgiven i januari 2006; ISBN 978-1-4012-0764-9[16]
    • Volume 2: återtryck av nummer #14-20; Superman #2-3; februari 2007; ISBN 978-1-4012-1215-5[17]
    • Volume 3: återtryck av nummer #21-25; New York World's Fair Comics #2; Superman #4-5; augusti 2007; ISBN 978-1-4012-1374-9[18]
    • Volume 4: återtryck av nummer #26-31; Superman #6-7; februari 2008; ISBN 978-1-4012-1658-0[19]
    • Volume 5: återtryck av nummer #32-36; Superman #8-9; World's Best Comics #1; augusti 2008; ISBN 978-1-4012-1851-5[20]
    • Volume 6: återtryck av nummer #37-40; Superman #10-11; World's Finest Comics #2-3; februari 2009; ISBN 978-1-4012-2187-4[21]
    • Volume 7: återtryck av nummer #41-43; Superman #12-13; World's Finest Comics #4; juli 2009; ISBN 978-1-4012-2288-8[22]
    • Volume 8: återtryck av nummer #44-47; Superman #14-15; April 2010; ISBN 978-1-4012-2647-3[23]
    • Volume 9: återtryck av nummer #48-52; Superman #16-17; och World's Finest Comics #6; juni 2011; ISBN 1401231225
    • Volume 10: återtryck av nummer #53-55; Superman #18-19; och World's Finest Comics #7; september 2012; ISBN 1401234887
  • Superman: The Golden Age Omnibus
    • Volume 1: återtryck av nummer #1-31; Superman #1-7; New York World's Fair Comics #1-2 juni 2013; ISBN 1401241891
  • Superman in the Forties, omfattar nummer #1-2, 14, 23, 64, 93, 107; november 2005; ISBN 978-1-4012-0457-0
  • Superman in the Fifties, omfattar nummer #151, 242, 252, 254-255; oktober 2002; ISBN 978-1-56389-826-6
  • Superman in the Sixties, omfattar nummer #289; oktober 1999; ISBN 978-1-56389-522-7
  • Superman in the Seventies, omfattar nummer #484; november 2000; ISBN 978-1-56389-638-5
  • Superman in the Eighties, omfattar nummer #507-508, 554, 595, 600, 644; april 2006; ISBN 978-1-4012-0952-0
  • Adventures of Superman: Gil Kane samlar Action Comics #539-541, 544-546 och 551-554; Superman #367, 372, 375; Superman Special #1-2; och DC Comics Presents Annual #3, 392 sidor, januari 2013, ISBN 978-1401236748

Källor

  1. ↑ Gerard Jones: "Men of Tomorrow",Arrow Books 2006, ISBN 978-0-09-948706-7, s. 82–84
  2. ↑ Gerard Jones, a.a., s. 124.
  3. ↑ Daniel Wallace och Hannah Dolan (red.): "DC Comics Year By Year A Visual Chronicle", Dorling Kindersley 2010 ISBN 978-0-7566-6742-9, s. 20 "With the launch of Action Comics, Jerry Siegel and Joe Shuster finally saw their brainchild in print, and readers responded with rave reviews. Superman became the first comic book mega-star and proved that comics were more than a fad. The Golden Age of Comics was born."
    Ron Goulart: "Comic Book Culture", Collectors Press, ISBN 978-1-888054-38-5, s. 43
  4. ↑ Wallace "1930s" i Dolan, s. 25: "Superman was presented with his first opportunity to demonstrate true flight in Action Comics #13."
  5. ↑ Wallace "1930s" i Dolan, s. 25: "Superman gained a new power in November's Action Comics #18 and it would come to be one of his most famous - X-ray vision."
  6. ↑ Wallace "1940s" i Dolan, s. 33: "Superman's telescopic vision and super-breath were introduced in January's Action Comics #20."
  7. ↑ Wallace "1940s" i Dolan, s. 31: "The debut of the brilliant scientist known as Luthor was a sign of things to come."
  8. ↑ Wallace "1940s" i Dolan, s. 45: "In writer Don Cameron and artist Ed Dobrotka's 'The Terrible Toyman', a quirky toy maker used his bizarre playthings to commit crimes."
  9. ↑ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet GCD-Weisinger
  10. ↑ Bryan Stroud: "Metamorpho in Action Comics", tidningen Back Issue nr 64, TwoMorrows Publishing maj 2013, ss. 22-27
  11. ↑ McAvennie "1970s" i Dolan, s. 153
  12. ↑ Jim Kingman: "The Ballad of Ollie and Dinah", tidningen Back Issue nr 64, TwoMorrows Publishing maj 2013, ss. 10-21
  13. ↑ Paul Levitz: "75 Years of DC Comics The Art of Modern Mythmaking", Taschen America, 2010 ISBN 978-3-8365-1981-6, s. 516, "Cover dates on comics didn't match magazine dating norms, and by 1973 Marvel's cover dates made them appear newer than DC's, so DC decided to skip using May 1973 and go straight to June"
  14. ↑ McAvennie "1970s" i Dolan, s. 158
  15. ↑ Manning, Matthew K. "1980s" i Dolan, s. 194
  16. ↑ The Superman Chronicles Vol. 1, DC Comics
  17. ↑ The Superman Chronicles Vol. 2, DC Comics
  18. ↑ The Superman Chronicles Vol. 3, DC Comics
  19. ↑ The Superman Chronicles Vol. 4, DC Comics
  20. ↑ The Superman Chronicles Vol. 5, DC Comics
  21. ↑ The Superman Chronicles Vol. 6, DC Comics
  22. ↑ The Superman Chronicles Vol. 7, DC Comics
  23. ↑ The Superman Chronicles Vol. 8, DC Comics
Stub.png Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! 
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Action_Comics&oldid=175050"